Nekromanti Att skriva om genus i historiska miljöer

[Vimes]

Fast det är ingen som hävdat att det inte har särskilt mycket med varandra att göra, tvärt om är det nog alldeles riktigt att dagens sociala strukturer har väldigt mycket att göra med de som tog form i det borgerliga samhället under 1800-talet. Däremot uttrycks de annorlunda, hemmafruidealet från 50-talet är ju något av ett massideal för en suburban medelklass, medan 1800-talets borgerliga familjeideal i första hand är ideal för en väldigt liten urban klick. Visst finns det kopplingar, men att applicera 50-talets hemmafru-begrepp på 1800-talet blir presentistiskt. Antalet bilar i Sverige på 1910 är så försvinnande litet, och bilarnas funktionalitet var väsentligt annorlunda, så hur vi förstår bil-begreppet idag har i praktiken väldigt lite att göra med "bil" på 1910-talet. Lika så med "hemmafru". Poängen med att skilja på produktion och reproduktion var en angelägenhet för ett försvinnande fåtal, därtill tillkommer även andra ideal för 1800-talets borgerliga kvinnor än 50-talets hemmafruar, inte minst genom att de män till vilka de är pendanger fyller något annorlunda roller i samhället.

 

[peta]

Det där slår mig lite som att påstå att dagens bilar inte har särskilt mycket att göra med bilar på 10-talet. Det är samma norm (mannen producerar medan frun reproducerar) bara att den tar sig lite annat uttryck eftersom samhället såg annorlunda ut. Och 1950-talets norm var 1850-talets norm med 100 års utveckling i ryggen.

Übereil

Känns lite som du försöker skohorna in historien i en teori. För större delen av historien och större delen av befolkning så fanns det inte utrymme att inte producera. Alla producerade, till och med små fyraåriga barn. För de som var rika nog så producerade ingen. En liten klick där imellan som gärna ville vara som de rika producerade den ena för att den andra skulle kunna inte göra nått som ett tecken på status. Under efterkrigstiden steg inkomsterna toksnabbt vilket innebar att detta beteende var rekordstort. Men inte ens då var det mer än en minioritet av befolkningen. Att använda ett undantag i historien för att grunda en teori på och sen skohorna in resten känns ganska vagt. Om du vill ha en stabilare grund att stå på använd ägande.

 

[Svarte Faraonen]

Deltråden om rasism på westernlajv återfinns nu här.

 

[Cissi]

Jag tycker startinlägget i den här tråden var fantastiskt!

 

[Übereil]

Fast det är ingen som hävdat att det inte har särskilt mycket med varandra att göra...

"Storbondfruar" och de moderna (från 50-talet?) hemmafruidealen tror jag inte har så mycket med varandra att göra...

Det känns som det gick lite fort där.

I övrigt säger jag inte emot - det jag ursprungligen opponerade mig mot var påståendet att hemmafruar inte fanns (överhuvudtaget) på 1800-talet.

Übereil

 

[Arfert]

öh, bondfruar jobbade väl? Dvs i den betydelsen att de bidrog till hushållets inkomster?

 

[Cissi]

öh, bondfruar jobbade väl? Dvs i den betydelsen att de bidrog till hushållets inkomster?

För att spinna vidare på det ovan.

Och om vi pratar om bönder så är ju jobba hemma lite ett signum för dem. De jobbade hemma, både män, kvinnor och barn. Fast på olika ställen i hemmet.

 

[Svarte Faraonen]

öh, bondfruar jobbade väl? Dvs i den betydelsen att de bidrog till hushållets inkomster?

Och även borgarfruar jobbade i den meningen att de skötte hemmets ekonomi, vilket var ett litet företag i sig.

 

[Man Mountainman]

öh, bondfruar jobbade väl? Dvs i den betydelsen att de bidrog till hushållets inkomster?

Och även borgarfruar jobbade i den meningen att de skötte hemmets ekonomi, vilket var ett litet företag i sig.

Okej, men "även femtiotalets hemmafruar jobbade, i bemärkelsen av att de städade, tvättade, lagade mat och tog hand om barn". Det är dock inte ett argument mot historiska paralleller.

Vad gäller femtiotalets hemmafruideal undrar jag om det inte delvis växer fram ur (den manliga delen av) arbetarrörelsens krav på "familjelön" och reaktion mot kapitalets benägenhet att betala kvinnor lägre löner och därmed låta dem konkurrera ut manliga arbetare. Givetvis i kombination med det borgerliga. Men ni historiker kan säkert rätta mig.

 

[Übereil]

Okej, men "även femtiotalets hemmafruar jobbade, i bemärkelsen av att de städade, tvättade, lagade mat och tog hand om barn".

Precis. Och bondefruar höll hushållet rent och fint, såg till att laga den mat mannen drog hem och såg efter sjuka och gamla medan männen var och jobbade - precis som 50-talets hemmafruar. Det finns, med andra ord, ett väldigt tydligt överlapp i vilka uppgifter bondfruarna och hemmafruarna var ansvariga för.

Übereil

 

[Man Mountainman]

Precis. Och bondefruar höll hushållet rent och fint, såg till att laga den mat mannen drog hem och såg efter sjuka och gamla medan männen var och jobbade - precis som 50-talets hemmafruar. Det finns, med andra ord, ett väldigt tydligt överlapp i vilka uppgifter bondfruarna och hemmafruarna var ansvariga för.

Men åtminstone bondesamhällets arbetsdelning gav lite mer ansvar åt kvinnor än så. När det gäller själva bonderiet var den gängse uppdelningen, åtminstone här i norr, att kvinnorna ansvarade för djurhållningen och männen för jorden. Antagligen för att åkerbruk är fysiskt mer krävande än boskapsskötsel. Dessutom har ju kvinnor alltid ägnat sig åt ekonomisk produktion i form av textilarbete -- spinna, väva, sy.

Studerar man Norrlands historia får man ett exempel på arbetsdelning under tidig industrialism. Där var det männen som gick ut i skogen och till sågverken, medan kvinnorna stannade och skötte jordbruket. På så vis blev kvinnornas ekonomiska funktion ännu viktigare, och de blev i stort sett hushållets ledare. I en sådan situation kan man förstå hur ett hemmafruideal kan födas ur ekonomisk nödvändighet -- om kvinnorna skulle gå in i industrin så skulle man vara tvungen att överge jordbruket. Men då pratar vi förstås inte om "storbönder" längre, utan om fattiga småbrukare.

 

[Korpen]

Okej, men "även femtiotalets hemmafruar jobbade, i bemärkelsen av att de städade, tvättade, lagade mat och tog hand om barn".

Precis. Och bondefruar höll hushållet rent och fint, såg till att laga den mat mannen drog hem och såg efter sjuka och gamla medan männen var och jobbade - precis som 50-talets hemmafruar. Det finns, med andra ord, ett väldigt tydligt överlapp i vilka uppgifter bondfruarna och hemmafruarna var ansvariga för.

Übereil

Öh, det där är direkt vilseledande.
För det första så var ingen ”iväg och jobbade”, alla inom jordbruket jobbade hemifrån. Alla inom ett hushåll bidrog till att arbeta för maten och barnpassning sköttes främst av äldre syskon i den mån det behövdes, som regel var alla barn med föräldrarna och hjälpte till med arbetet.
Något som ofta missas är att i pre-industriella miljöer så har alla som regel en plats, oavsett om de var fattiga eller rika, män eller kvinnor, borgare eller bönder så var det inte något stigma i att vara den man var. Däremot så kan man säga att det fanns EN plats för alla, om du var man och ville jobba med boskap (kor och annan boskap var i alla fall i dalarna en rent kvinnlig uppgift) så skulle du antagligen bli avrättad som koknullare av ren princip.

 

[peta]

När det gäller själva bonderiet var den gängse uppdelningen, åtminstone här i norr, att kvinnorna ansvarade för djurhållningen och männen för jorden. Antagligen för att åkerbruk är fysiskt mer krävande än boskapsskötsel. Dessutom har ju kvinnor alltid ägnat sig åt ekonomisk produktion i form av textilarbete -- spinna, väva, sy.

Jag skulle vilja säga att den uppdelningen stämmer ganska bra generellt för jordbruk i Sverige fram tills dess jordbruket industrialiserades. En intressant notering är att det var ofta kvinnornas sysslor såsom textilarbete, smörkärning och sånt som drog in reda pengar till hushållet (och ofta var önskvärt i skatt).

 

[Man Mountainman]

När det gäller själva bonderiet var den gängse uppdelningen, åtminstone här i norr, att kvinnorna ansvarade för djurhållningen och männen för jorden. Antagligen för att åkerbruk är fysiskt mer krävande än boskapsskötsel. Dessutom har ju kvinnor alltid ägnat sig åt ekonomisk produktion i form av textilarbete -- spinna, väva, sy.

Jag skulle vilja säga att den uppdelningen stämmer ganska bra generellt för jordbruk i Sverige fram tills dess jordbruket industrialiserades. En intressant notering är att det var ofta kvinnornas sysslor såsom textilarbete, smörkärning och sånt som drog in reda pengar till hushållet (och ofta var önskvärt i skatt).

Ja. Mitt inlägg kanske blev onödigt förvirrande för att jag började prata om Norrland, men när jag skrev "uppe i norr" avsåg jag alltså norra Europa.

Det finns en underbar skildring i Sara Lidmans Jernbaneepos av hur en av hushållets döttrar tillverkar salpeter av kopiss.

 

[Übereil]

För det första så var ingen ”iväg och jobbade”, alla inom jordbruket jobbade hemifrån.

Nja, man bodde inte på fältet. Men du har en poäng - det krävs väldigt snäll tolkning av "iväg och jobbade" för att det ska vara applicerbart på 1800-talets bondgård.

Och att det fanns tydliga likheter betyder inte att det inte samtidigt fanns tydliga skillnader (som att 50-talshemmafrun gick till affären snarare än stallet när hon ville ha mjölk till middagen...).

Något som ofta missas är att i pre-industriella miljöer så har alla som regel en plats, oavsett om de var fattiga eller rika, män eller kvinnor, borgare eller bönder så var det inte något stigma i att vara den man var.

Det här är något som det moderna samhället tappat bort, tyvärr. Det finns en massa människor som kan bidra men som inte får möjlighet att göra det för att de bara kan bidra lite grann, och de kan inte bidra regelbundet och tillförlitligt (vem vill anställa någon som man inte vet när hen är på kontoret?).

Übereil

 

[peta]

Det finns en underbar skildring i Sara Lidmans Jernbaneepos av hur en av hushållets döttrar tillverkar salpeter av kopiss.

Vilket var en viktigt skattevara. Faktiskt så viktig att staten ägde innehållet under ladugården under sexton- och sjuttonhumdratlet och skickade ut folk att gräva ut detta med jämna mellanrum bara för att utvinna salpeter. Kopiss var förövrigt bra till att garva hudar med också (som jag har för mig är en typisk manlig syssla)

 

[Radioaktiv]

Jag kanske inte har läst några jättemängder historia, men att hemmafruar fanns på 1800-talet vet jag (sen kan jag inte svara på hur vanligt det var). Exempelvis storbondfruars roll innehöll ungefär samma ansvarsområden som dagens hemmafruroll (även om storbonden hon hade hjälp av tjänare).

Übereil

1. Va? Samma ansvarsområden? Det var mer än bara, och hushållsekonomi och uppfostra barn som de hade hand om.

2. Tjänare?

Förklara gärna dig själv. Jag tror inte jag förstår vad du menar.

 

[Übereil]

1. Va? Samma ansvarsområden? Det var mer än bara, och hushållsekonomi och uppfostra barn som de hade hand om.

Ungefär samma. I bemärkelsen att bondhustrun gjorde de saker som hemmafrun gjorde (utöver de extrauppgifter hon även behövde göra).

2. Tjänare?

Var man storbonde så var man inte man och hustru plus barn - det var mer folk på gården än så. Därmed var inte hustrun ensam ansvarig för hushållet, det fanns andra som hjälpte till.

Übereil

 

[Svarte Faraonen]

Var man storbonde så var man inte man och hustru plus barn - det var mer folk på gården än så. Därmed var inte hustrun ensam ansvarig för hushållet, det fanns andra som hjälpte till.

Fast det där är ett lite bakvänt sätt att tänka. Snarare får man säga att hustruns jobb var att vara chef för tjänarna, planera inköp, se till att djur slaktades, öl bryggdes, etc. Ett gäng arbetsuppgifter som försvunnit i nutidens bild av vad hemmafrun gör.

 

[Übereil]

Fast det där är ett lite bakvänt sätt att tänka. Snarare får man säga att hustruns jobb var att vara chef för tjänarna, planera inköp, se till att djur slaktades, öl bryggdes, etc. Ett gäng arbetsuppgifter som försvunnit i nutidens bild av vad hemmafrun gör.

Jo, det har du rätt i.

Fast på ett sätt är det fortfarande samma sak i och med att man idag får tag på kött, öl osv genom att gå och handla, vilket på ett sätt kan ses som att man delegerar till producenterna vad de ska göra (dvs köper man kött så signallerar man till affären att man vill att det ska finnas kött slaktat, vilket affären i sin tur signallerar vidare till slakteribranchen).

Übereil