Jag har börjat spelleda ungdomar på mitt lokala bibliotek. Jag vet att det är flera andra på forumet som gör eller har gjort det. Och jag tänkte att vi skulle kunna dela med oss av våra upplevelser och erfarenheter med varandra.
Jag har två grupper med sex spelare i åldrarna 10-12 i vardera. De två grupperna träffas en gång i månaden, så för mig blir det en spelträff varannan vecka. Det är fyra träffar med varje grupp inplanerade och i skrivande stund har det blivit en och två träffar respektive. Varje spelmöte är två timmar långt, även om det hittills har dragit över en 15-20 minuter varje gång.
Biblioteket där jag bor har haft liknande grupper där man spelat brädspel av olika typ men rollspel bara vid något enstaka tillfälle. Så det här är det första försöket med renodlade rollspelsgrupper. Gruppernas medlemmar hade ganska olika erfarenhet av rollspel innan vi började. Även om de flesta hade en ganska klar bild av vad det hela gick ut på så var det bara en eller två i varje grupp som faktiskt hade spelat rollspel innan. Det visade sig dock ha mindre påverkan än jag trodde att det skulle ha. (Mer om det nedan.) Spelet jag valde var Drakar och Demoner 23, och det för att det dels var ett av dem som fanns till hands och dels att det är på svenska och är mycket nybörjarvänligt. Scenariot jag valde att köra med båda grupperna var Dunderdagars Fasornas isberg.
Insikter
Så, vad är dina erfarenheter av spel med barngrupper? Hur skiljer det sig från vuxengrupper? Finns det några fördelar med bara barn i gruppen? Finns det några nackdelar med bara barn i gruppen? Har du några praktiska tips?
Jag har två grupper med sex spelare i åldrarna 10-12 i vardera. De två grupperna träffas en gång i månaden, så för mig blir det en spelträff varannan vecka. Det är fyra träffar med varje grupp inplanerade och i skrivande stund har det blivit en och två träffar respektive. Varje spelmöte är två timmar långt, även om det hittills har dragit över en 15-20 minuter varje gång.
Biblioteket där jag bor har haft liknande grupper där man spelat brädspel av olika typ men rollspel bara vid något enstaka tillfälle. Så det här är det första försöket med renodlade rollspelsgrupper. Gruppernas medlemmar hade ganska olika erfarenhet av rollspel innan vi började. Även om de flesta hade en ganska klar bild av vad det hela gick ut på så var det bara en eller två i varje grupp som faktiskt hade spelat rollspel innan. Det visade sig dock ha mindre påverkan än jag trodde att det skulle ha. (Mer om det nedan.) Spelet jag valde var Drakar och Demoner 23, och det för att det dels var ett av dem som fanns till hands och dels att det är på svenska och är mycket nybörjarvänligt. Scenariot jag valde att köra med båda grupperna var Dunderdagars Fasornas isberg.
Insikter
- Jag har haft mycket begränsade erfarenheter av att spela med barn, i alla fall sedan jag slutade vara ett själv. Att spela med sex tioåringar är lite som att valla katter. Det krävs en vänlig men stram hand. Men vissa saker överraskade mig. En av dessa är att barn, även om de aldrig spelat rollspel tidigare, har oerhört lätt att koppla vad det går ut på. (”Jaha, vi ska sitta och låtsas tillsammans? Kul!”) Det är något som är bra mycket knepigare när man har med icke-rollspelande vuxna att göra.
- Barn har kortare attention span. Så jag valde att inte ha något inledande snack om regler överhuvudtaget. Vi använde de färdiga rollpersoner som finns att ladda ner på Fria ligans hemsida och spelarna fick välja en efter vilken bild de tyckte såg coolast ut. Sedan bara körde vi. Vi var i gång bara minuter efter att alla satt sig runt bordet. Regler och vilka tärningar som användes när och hur de fungerade tog vi vartefter de blev aktuella.
- Barn är friare i sitt tänkande. Flera gånger under de tre sittningarna som blivit av hittills så har jag förvånats av deras oortodoxa lösningar på problem. De är helt enkelt bättre på att tänka utanför boxar. Jag antar att det beror på att de inte tyngs ner av normer, konventioner och hur saker och ting vanligen görs. (Det är inte alltid till deras fördel dock. Båda mina grupper har haft en fäbless för att alla springer åt varsitt håll. (”Du tar gången till höger. Du tar den till vänster och jag tar den i mitten. Nu kör vi! Leroyyy Jenkiiiins!!!”) De har lärt sig den hårda vägen att det finns anledningar till att man går i grupp. Det är dock inget jag tvingat på dem. Jag har inte straffat dem för att de ”gör fel” eller så. Tvärtom så har jag varit ganska förlåtande. Men de har insett själva att dels så blir det svårare att övervinna faror om man möter dem ensamma, och dels så blir det krångligare runt spelbordet om alla inte är på samma plats och med det längre väntetider innan det blir deras tur igen.)
Så, vad är dina erfarenheter av spel med barngrupper? Hur skiljer det sig från vuxengrupper? Finns det några fördelar med bara barn i gruppen? Finns det några nackdelar med bara barn i gruppen? Har du några praktiska tips?
