Jag känner inte till "The Suffer Glass" (men te, sufflé och glass låter gott!) så här kommer generella tips:
Well, det brukar vara bäst att ha en nödutgång "i fall att..." ändå. Jag brukar improvisera sånt på plats, dock. Om de skjuter ned min kontaktperson i tron om att han är en lönnmördare, då fortsätter jag som om han hade varit en lönnmördare som just dödat kontaktpersonen. Sedan låter jag den nödvändiga informationen komma någon annanstans ifrån. Är det inte så att kontaktpersonen hade en gammal kollega som nu sitter i fängelse? Han kanske vet vad hans gamla kompis visste...
Typ, ett annat bra tips är att låta spelarna ha roligt. Man accepterar enklare räls om man kan få interagera med andra saker. Stoppa in lite roliga spelledarpersoner och subquests så att spelarna får känna att de kan göra alla möjliga saker, även om de kanske märker att de blir dragna i koppel genom hela den övergripande handlingen. Skissa inte bara upp dessa bihistorier med vänsterhanden, de måste verkligen gripa tag i spelarna om de skall bry sig!
En tredje idé är att visserligen rälsa händelser, men låta utmaningarna vara synnerligen interaktiva. Alltså; jag kommer ihåg ett Mutantäventyr där äventyrarna satt fast i ett skenande Monorailtåg, och inom några timmar skulle de åka in i en tunnel där några arbetare hade blivit överfallna av en sorts muterade vampyrer. Det var ju förstås superrälsat, men äventyrarna hade ändå tid att förbereda sig, och de förstod nog att gott planerande kunde vara skillnaden på liv och död. Händelsen var rälsad, men fram tills dess kunde det gå åt alla möjliga håll.
Vad man inte skall göra, det är att göra gudomliga ingripanden. Liksom "äh, du missar! du missar!" när rollpersonerna skjuter mot en viktig spelledarperson. Låt honom dö istället och hitta på en ny spelledarperson som får göra den gamle killens jobb. Dödade rollpersonerna antagonisten för tidigt? Okej, ingen fara, då låter du bara dennes underhuggare vara en sorts Kefka som tar över skurkens roll och visar sig vara mycket hemskare än sin föregångare. Osv.
Sista tipset: Om rollpersonerna verkligen havererar hela äventyret; låt dem göra det. Vadå? Det är ju massor av händelser som bara passerar i en vanlig människas liv utan att hon lägger märke till det. Inget konstigt med det. De sumpade chansen, men livet fortsätter. Spar de oanvända delarna av äventyret till en annan gång, försök inte knyckla in dem i det här äventyret på ett krystat sätt.
/Rising
