Skarpskytten said:
Varken ursprungs-Mutant eller någon av Riotminds Drakar-utgåvor har fått en enda röst. Varför?
Den första gigantiska kampanj jag spelade var Snösaga till Trudvang och hade otroligt roligt med den. Genom hela gymnasiet spelade vi mängder med Trudvangs olika utgåvor och hade hur kul som helst av världen. Så där finns en stor nostalgivurm för mig att gilla Trudvang.
MEN!
Jag har mer och mer rannsakat mig själv och kommit fram till att nostalgi är av ondo i de här sammanhangen. Jag skulle ALDRIG sätta DoD6: Expert i händerna på en nybörjare för att få dem att börja spela. Systemet är otroligt krångligt, texten är på många ställen träiga, att hitta specifik info i böckerna är hart när omöjligt i många stycken och så vidare. Det enda som är heltigenom bra (och det är riktigt, riktigt bra) är Riots art direction. Bilderna är fantastiska, raktigenom. Men att faktiskt spela? Njae... Jag köpte specifikt Hjältarnas Tid för att ta mig igenom Vildhjarta/Snösaga med min nya grupp någon gång. Att sätta sig in i Trudvangs system (i plural) bara för att få tillgång till världen känns inte bra.
Skulle jag ge något fantasy till en nybörjare är det nog HT där med. Också fantastisk art direction, men så otroligt mycket lättillgängligare, mer välskrivet och det är inga problem att konvertera det som är bra med andra äventyr till det systemet.
Till skillnad från Paal tror jag att nostalgi är försämrande. Jag kan inte se hur någon objektivt kan tycka att Chronopia är ett bra spel. Men med nostalgins rosenskimrande glasögon kan man lätt luras till det. Jag själv älskar världen, men mer för dess potential och hur kul jag själv haft där i mina tidiga stapplande steg i rollspelsvärlden. Men när jag läser det idag, eller går igenom kvaliteten av illustrationerna är det ju bara världsbeskrivningskapitlet som är genuint riktigt bra. Systemet, introkapitlen och allt annat är uselt nästan rakt igenom. Jag skulle till och med säga värre än uselt eftersom många av de coolaste idéerna i världen inte fångas upp av systemet. Men nostalgin gör att jag kan se förbi allt det där. Därför röstade jag inte på Chronopia i tråden utan Eon IV, som jag ser som ett objektivt genomtänkt och väl hantverkat spel. Och som jag gillar otroligt mycket.
Som jag ser det ger nostalgin mig en snabb väg till "Den Bra Rollspelsupplevelsen". Men sätter jag samma material i nävarna på någon annan utan nostalgisk koppling är det mycket troligt att det istället blir en dålig dito. Lite tinget i sig, tinget för mig kan man säga. Jag säger att HT är ett bra spel i sig, men Chronopia är ett bra spel för mig. Det är bättre att använda sånt som är bra ting i sig om du inte är hundra på att alla andra vid spelbordet har samma nostalgi som du.
.
