Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,060
Har du varit ensam i en skog om natten någon gång?
Alla har vi väl varit mörkrädda? Någon gång under vår barndom och kanske än idag har vi undrat vad som döljer sig i skuggorna. Nå, ta den känslan och förstärk upp den några gånger så får du ett hum om hur obehaglig en mörk skog kan vara. Det finns flera skäl till att vi militärer alltid har två man på posten under dygnets mörka timmar.
Själv har jag i yrket vandrat själv i skogen om natten och ibland blir man tvungen att erkänna för sig själv att man plötsligt är mörkrädd. Det är en ganska otäck insikt som väller över en när man kommer på sig med att vara skraj. Tro mig. Och värre blir det. När man plötsligt insett att man faktiskt är rädd för skogen halkar man snart längre ned. För du är i skogen, och det finns ingen lysknapp. Du står vackert en mil från närmaste hus och är plötsligt jävligt ensam och utlämnad. Och detta i en värld där vi inte behöver bekymra oss om varken rovdjur, troll eller spöken. Hur skulle du känna dig i Trudvang där varje skugga kan vara ett troll. Du kan inte trösta dig med att troll faktiskt inte finns på riktigt, för de gör det.
Nå, hur läskig är skogen i ditt Trudvang? När solen inte lyser genom skogens tak och sprider sitt skimrande, sagolika, gröna ljus? Vad är skogen om natten? Vem rör sig i skuggorna?
Och hur förmedlar du den känslan till dina spelare?
/Vulf - skall snart ut i skogen
Alla har vi väl varit mörkrädda? Någon gång under vår barndom och kanske än idag har vi undrat vad som döljer sig i skuggorna. Nå, ta den känslan och förstärk upp den några gånger så får du ett hum om hur obehaglig en mörk skog kan vara. Det finns flera skäl till att vi militärer alltid har två man på posten under dygnets mörka timmar.
Själv har jag i yrket vandrat själv i skogen om natten och ibland blir man tvungen att erkänna för sig själv att man plötsligt är mörkrädd. Det är en ganska otäck insikt som väller över en när man kommer på sig med att vara skraj. Tro mig. Och värre blir det. När man plötsligt insett att man faktiskt är rädd för skogen halkar man snart längre ned. För du är i skogen, och det finns ingen lysknapp. Du står vackert en mil från närmaste hus och är plötsligt jävligt ensam och utlämnad. Och detta i en värld där vi inte behöver bekymra oss om varken rovdjur, troll eller spöken. Hur skulle du känna dig i Trudvang där varje skugga kan vara ett troll. Du kan inte trösta dig med att troll faktiskt inte finns på riktigt, för de gör det.
Nå, hur läskig är skogen i ditt Trudvang? När solen inte lyser genom skogens tak och sprider sitt skimrande, sagolika, gröna ljus? Vad är skogen om natten? Vem rör sig i skuggorna?
Och hur förmedlar du den känslan till dina spelare?
/Vulf - skall snart ut i skogen