Högarna med feats i Pathfinder och 3E utgör ett moment som distraherar och irriterar både spelare och spelledare. Jag kan dock tycka att det kan finnas en poäng att ge fighters och rangers möjlighet att specialisera sig på en typ av stridsteknik vid typ level 3. Det jag vill ha hjälp med är att få svar på om följande alternativ är hyfsat balanserade med varandra.
Defender
Får +2 i AC från sköld i stället för normalt +1
Slayer
Gör D12 i vapenskada med tvåhandssvärd och -yxa i stället för normalt D10 (och D10 med hillbarder/långspjut etc i stället för d8).
Archer
Gör D8 i skada med långbåge i stället för normalt D6.
Two-weapon fighter
Får +1 i AC mot närstridsatacker samt väljer det högsta av en D6 och D8 som vapenskada (alterantivet är att göra som i 3E att slå två attackslag med någon form av minus. Då måste man dock komma på hur mycket minus som är vettigtoch dessutom slå mer tärningsslag och införa mer matematik).
Defender
Får +2 i AC från sköld i stället för normalt +1
Slayer
Gör D12 i vapenskada med tvåhandssvärd och -yxa i stället för normalt D10 (och D10 med hillbarder/långspjut etc i stället för d8).
Archer
Gör D8 i skada med långbåge i stället för normalt D6.
Two-weapon fighter
Får +1 i AC mot närstridsatacker samt väljer det högsta av en D6 och D8 som vapenskada (alterantivet är att göra som i 3E att slå två attackslag med någon form av minus. Då måste man dock komma på hur mycket minus som är vettigtoch dessutom slå mer tärningsslag och införa mer matematik).