Det finns en hel del kategorier om bästa/värsta karaktären, rollspelstabbar, roliga citat med mera... Men en sak jag saknar (och som dessutom kan vara lärorik för de spelledare som vill undvika fenomenet) är olika sätt att missbruka magi och besvärjelser på ett sådant sätt att det totalt förstör både balans och anda i spelet, eller bara bryter mot besvärjelsens syfte i största allmänhet.
Några exempel från min egen erfarenhet på området är kombinationen av besvärjelserna Transfer och Livsförlängning i EDD; Beskrivningen av Multiversum i EDD:s magihäfte innehåller den ödesdigra meningen om att tiden går olika i olika universum - så om man inte åldras, varför inte resa till ett universum där tiden går mycket fortare, träna och sedan komma tillbaka i spelet rent äckligt mäktig? I min första spelgrupps barndom orsakade den idén kraftig inflation i färdighetsvärden, och när det var som allra värst hade en rollperson (min egen ) FV 1000001 i alla besvärjelser och färdigheter (siffran måste alltid sluta på 1, eftersom man då fick 1T4 hjältepoäng till).
En mildare, men likväl bekymmersam besvärjelse i Dungeons & Dragons var Järnvägg, som ju skapar en permanent vägg av järn och föranledde en företagsam spelare att räkna ut hur mycket han skulle tjäna på att producera järn; jag blev tvungen att göra den besvärjelsen mindre effektiv genom att säga att även om väggen är permanent så försvinner den om den bryts ned, så den kan alltså inte smidas om till nya föremål eller säljas.
Vissa roliga besvärjelseeffekter jag varit med om kom förstås av att vi inte kände till reglerna riktigt, eller hade läst dem aningens selektivt... Som till exempel Koka vätska i Sagan om Ringen-rollspelet, där det endast står att högst en liter vätska kan kokas och inget mer; rollpersonerna använde den för att koka fiendernas hjärnsubstans... För att inte tala om alla bekymmer som den ursprungliga versionen av Fata Morgana ställde till med; förutom långa regeldiskussioner som kom av att man med den kunde skapa illusionen av skatter till ett visst värde i silvermynt per effektgrad ("Hur kan det vara lika svårt att skapa illusionen av fyra diamanter som av två vagnslaster kopparmynt??" "Om jag reser till ett land där guld är mindre värt, kan jag skapa större illusioner då?"), så skapade en fantasifull spelledare med hjälp av denna illusionen av en armé av magiker med Blixt och Flyga.
Magi och besvärjelser är något som inbjuder en hel del till regelmissbruk och oväntade effekter som tvingar SL att försämra besvärjelsen eller i värsta fall helt avskaffa den. Jag är nyfiken på att höra något om andras erfarenheter på området och vad de eventuellt har gjort åt saken.
Några exempel från min egen erfarenhet på området är kombinationen av besvärjelserna Transfer och Livsförlängning i EDD; Beskrivningen av Multiversum i EDD:s magihäfte innehåller den ödesdigra meningen om att tiden går olika i olika universum - så om man inte åldras, varför inte resa till ett universum där tiden går mycket fortare, träna och sedan komma tillbaka i spelet rent äckligt mäktig? I min första spelgrupps barndom orsakade den idén kraftig inflation i färdighetsvärden, och när det var som allra värst hade en rollperson (min egen ) FV 1000001 i alla besvärjelser och färdigheter (siffran måste alltid sluta på 1, eftersom man då fick 1T4 hjältepoäng till).
En mildare, men likväl bekymmersam besvärjelse i Dungeons & Dragons var Järnvägg, som ju skapar en permanent vägg av järn och föranledde en företagsam spelare att räkna ut hur mycket han skulle tjäna på att producera järn; jag blev tvungen att göra den besvärjelsen mindre effektiv genom att säga att även om väggen är permanent så försvinner den om den bryts ned, så den kan alltså inte smidas om till nya föremål eller säljas.
Vissa roliga besvärjelseeffekter jag varit med om kom förstås av att vi inte kände till reglerna riktigt, eller hade läst dem aningens selektivt... Som till exempel Koka vätska i Sagan om Ringen-rollspelet, där det endast står att högst en liter vätska kan kokas och inget mer; rollpersonerna använde den för att koka fiendernas hjärnsubstans... För att inte tala om alla bekymmer som den ursprungliga versionen av Fata Morgana ställde till med; förutom långa regeldiskussioner som kom av att man med den kunde skapa illusionen av skatter till ett visst värde i silvermynt per effektgrad ("Hur kan det vara lika svårt att skapa illusionen av fyra diamanter som av två vagnslaster kopparmynt??" "Om jag reser till ett land där guld är mindre värt, kan jag skapa större illusioner då?"), så skapade en fantasifull spelledare med hjälp av denna illusionen av en armé av magiker med Blixt och Flyga.
Magi och besvärjelser är något som inbjuder en hel del till regelmissbruk och oväntade effekter som tvingar SL att försämra besvärjelsen eller i värsta fall helt avskaffa den. Jag är nyfiken på att höra något om andras erfarenheter på området och vad de eventuellt har gjort åt saken.