Igårkväll avslutade jag till sist genomläsningen av Bittermarken till Svärdets Sång (Forbidden Lands). Den här genomläsningen har gått långsammare än vad jag hade räknat med, och det är enbart mitt eget val då jag dels läser långsamt/noggrant, men också valt att förlägga läsningen till kvällen, stunden innan läggdags.
Helhetsintryck
När jag först plockade upp boken ur postpaketet så blev jag något förvånad över formatet då rollspelsböcker sällan är såpass tjocka, och formatmässigt kändes det mer som en roman, än en rollspelsprodukt. Jag har egentligen inga invändningar mot det, men det kändes lite märkligt, samtidigt som boken i sin helhet är över 300(!) sidor. Magnus Seter är författare, Alvaro Tapia är illustratör, Niklas Brant står för kartorna och Christian Granath för formgivning. Omslaget känns inbjudande och namnet Bittermarken ger en bra känsla (även om jag tycker den engelska upplagans The Bitter Reach klingar ännu bättre). Korrekturmässigt är den här boken en fröjd att läsa. Jag tror inte jag reagerade på mer än ett par tre fel i hela boken.
Boken inleds med en översikt av innehållet, hur man färdas till platsen, och saker man som rollperson bör tänka på. Följande kapitel beskriver platsen översiktligt utifrån geografi och presenterar regeltillägg innan avsnittet som beskriver kampanjen "Vinterkungens vaka" och dess maktspelare som likt "Korpens Klagan" är den sammanhängande tråden genom de äventyrsplatser som presenteras längre fram i boken. Det bjuds också på kapitel om nya släkten, monster och artefakter. Därtill finns slumptabeller för möten och platser på samma sätt som i grundspelet, men utifrån karg polarmiljön. Den senare delen av boken levererar ett tiotal varierande äventyrsplatser. Till sist ett kapitel kring kampanjfinalen och eventuella efterspel beroende på utgången av denna.
Jag tycker det här är en innehållsmässigt och kvalitetsmässigt gedigen produkt. Här finns inga uppenbara brister. Det finns gott om intriger och instabila situationer att kasta in spelarna i. Det finns en och annan oväntad vändning som kan påverka rollpersonerna på ett intressant sätt.
Som nämnt ovan så är det också kul att äventyrsplatserna är såpass varierade. Jag kan eventuellt känna att stora äventyrsplatser beskrivs aningen för övergripande och fokuserar mest på de rum som är viktiga, vilket öppnar upp för att spelledaren själv behöver improvisera. Jag kan personligen känna att det är lite trist med generiska skatter som man slår fram från en tabell. Som spelare hade jag nog hellre velat att det fanns förvalda skatter, för någonstans har jag en föreställning om att viktiga artefakter inte är något man får till sig slumpmässigt utan något man hittar på bestämda ställen. Det här är ju såklart enkelt att fixa som SL (man kan ju slå fram resultat i förväg eller lägga vilka skatter man vill). Precis tvärtom kan jag känna med slutstriden där jag väldigt gärna skulle sett en mekanik där slumpen (med olika modifikationer beroende på diverse faktorer) väljer vem som segrar. Nu känns det mer som RP´s sida vinner oavsett vilken sida de väljer. Återigen inget som inte går ganska lätt att fixa till på egen hand.
Sammanfattningsvis
Det här är absolut något jag blir sugen på att spela. Jag gillar generellt otillgängliga äventyrsmiljöer med snö och is, Jag gillar intrigerna och det episka i kampanjen, även om det kanske inte känns helt nytt och banbrytande. Jag gillar illustrationerna och allt fogas samman på ett, för mig, tillfredsställande sätt. Det här är en bra produkt, så köp den!
Helhetsintryck
När jag först plockade upp boken ur postpaketet så blev jag något förvånad över formatet då rollspelsböcker sällan är såpass tjocka, och formatmässigt kändes det mer som en roman, än en rollspelsprodukt. Jag har egentligen inga invändningar mot det, men det kändes lite märkligt, samtidigt som boken i sin helhet är över 300(!) sidor. Magnus Seter är författare, Alvaro Tapia är illustratör, Niklas Brant står för kartorna och Christian Granath för formgivning. Omslaget känns inbjudande och namnet Bittermarken ger en bra känsla (även om jag tycker den engelska upplagans The Bitter Reach klingar ännu bättre). Korrekturmässigt är den här boken en fröjd att läsa. Jag tror inte jag reagerade på mer än ett par tre fel i hela boken.
Boken inleds med en översikt av innehållet, hur man färdas till platsen, och saker man som rollperson bör tänka på. Följande kapitel beskriver platsen översiktligt utifrån geografi och presenterar regeltillägg innan avsnittet som beskriver kampanjen "Vinterkungens vaka" och dess maktspelare som likt "Korpens Klagan" är den sammanhängande tråden genom de äventyrsplatser som presenteras längre fram i boken. Det bjuds också på kapitel om nya släkten, monster och artefakter. Därtill finns slumptabeller för möten och platser på samma sätt som i grundspelet, men utifrån karg polarmiljön. Den senare delen av boken levererar ett tiotal varierande äventyrsplatser. Till sist ett kapitel kring kampanjfinalen och eventuella efterspel beroende på utgången av denna.
Jag tycker det här är en innehållsmässigt och kvalitetsmässigt gedigen produkt. Här finns inga uppenbara brister. Det finns gott om intriger och instabila situationer att kasta in spelarna i. Det finns en och annan oväntad vändning som kan påverka rollpersonerna på ett intressant sätt.
t.ex. när Alterlands flotta anländer och helt rubbar maktbalansen i byn Nordafall (som spelar en central roll i hela kampanjen), samt när General Baraggor beslutar sig för att utropa Bittermarken som sitt eget rike.
Som nämnt ovan så är det också kul att äventyrsplatserna är såpass varierade. Jag kan eventuellt känna att stora äventyrsplatser beskrivs aningen för övergripande och fokuserar mest på de rum som är viktiga, vilket öppnar upp för att spelledaren själv behöver improvisera. Jag kan personligen känna att det är lite trist med generiska skatter som man slår fram från en tabell. Som spelare hade jag nog hellre velat att det fanns förvalda skatter, för någonstans har jag en föreställning om att viktiga artefakter inte är något man får till sig slumpmässigt utan något man hittar på bestämda ställen. Det här är ju såklart enkelt att fixa som SL (man kan ju slå fram resultat i förväg eller lägga vilka skatter man vill). Precis tvärtom kan jag känna med slutstriden där jag väldigt gärna skulle sett en mekanik där slumpen (med olika modifikationer beroende på diverse faktorer) väljer vem som segrar. Nu känns det mer som RP´s sida vinner oavsett vilken sida de väljer. Återigen inget som inte går ganska lätt att fixa till på egen hand.
Sammanfattningsvis
Det här är absolut något jag blir sugen på att spela. Jag gillar generellt otillgängliga äventyrsmiljöer med snö och is, Jag gillar intrigerna och det episka i kampanjen, även om det kanske inte känns helt nytt och banbrytande. Jag gillar illustrationerna och allt fogas samman på ett, för mig, tillfredsställande sätt. Det här är en bra produkt, så köp den!
