Först: det här var fruktansvärt att höra. Tänker på dig, och hoppas på allt gott!
krank said:
Om att söka hjälp: Jag kommer att se över möjligheterna. Det finns en tröskel i form av att jag redan i vanliga fall har enormt svårt att ringa till folk (vilket ni som känner mig vet), och just nu känns telefoni som ett rätt stort hinder. Och ja, jag vet att jag "borde" ta mig samman och ringa ändå. Att jag borde göra saker hjälper mig inte.
Om det känns för svårt så låt någon hjälpa dig ta kontakten, någon vän eller kanske en kollega eller rektorn på skolan. Som de andra har sagt har du varit och är väldigt stark i det här, men det betyder inte att du ska behöva styra upp allting på egen hand, även om det kanske går bra att få kontakt via mail.
Det är stort bara att du har vågat berätta, våga be om hjälp också!