Nekromanti Bloodrayne (små, små spoilers)

[Big Marco]

Trots att jag inte är ett direkt Boll-fan och att filmen hade sågats av typ alla jag känner och inte känner så måste jag säga att den var uppfriskande rak och underhållande. Jag kan på inget sätt säga att den var bra, men just att den inte ens försökte vara smart eller djup ger pluspoäng.

Och att huvudrollen görs av en 180cm lång skönhet är inte fel heller, och att striderna är snabba och BLODIGA ger även det pluspoäng.

Och en skurk som nästan hela tiden sitter på en tron och är ond. Och som verkligen inte förbrukar ett uns mer energi än han måste, det är också plus.

Bloodrayne får av mig en svag 3:a av fem möjliga. För sin... äkthet. Det kändes som ett schysst d20-äventyr från början till slut. =)

 

[krank]

Eftersom jag är en av dem som spelat och i viss mån uppskattat TV-spelet, så måste jag säga att någonting... fattades. Nazister, nämligen.

OK, BR2 hade inte särdeles många nazister, men i gengäld utspelade det sig i lite mer modern tid...

Så - att förlägga Bloodrayne-filmen till den tid filmen nu utspelar sig i, kändes för mig som att man missat en god del av källmaterialets sleaze- potential.


Uwe Boll är en sån där regissör jag har svårt att bestämma mig om. Han gör lätt underhållande filmer där han sällan sparar på vare sig blod eller bröst, men å andra sidan är hans filmer helt enkelt inte särdeles bra, och hans tolkning av Alone in the Dark är ju ett rent skämt - den har ingenting alls med spelen att göra.

Så länge ingen säljer honom licens att göra film av något spel jag verkligen gillar, får det väl gå...



Vad gäller brtyg - jag brukar säga att det krävs två betygsskalor för att man ska kunna vara rättvis mot en film: Kvalitet och Underhållning. Kvalitet är helt enkelt snygga specialeffekter, välskrivet manus, bra skådespelare, bra regi, snygg ljussättning och stämningsfull och passande musik och snygg klippning. Underhållning är helt enkelt hur kul jag hade åt filmen.

Bloodrayne:
Kvalitet: 3/10
Underhållning: 7/10