Bondens år (igen)

Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Helt fantastiskt initiativ!

Om man kan göra det till något grafiskt (typ en snygg cirkel som illustrerar året) så kan SL snabbt ge lite stämningsfulla beskrivningar av vad som sker längs vägarna.

Behöver inte vara superexakt eller -realistiskt, det blir ändå bra stämning. Dessutom är det alltid lite variation på grejerna år till år så det gör inget om något hamnar lite off.

Några tankar, som dock kanske är lite för mycket för att ta med:
- Beroende på tidsera så kan det finnas arbetsintensiva perioder där man hyr in arbetskraft på landsbygden. Kan vara intressant eftersom det är mer folk ute på vägarna och på åkrarna.
- Vissa perioder kan torpare behöva göra dagsverken som är reglerade. Fru och barn får sköta arbetet hemma.
- Under vintern (i alla fall i nordliga trakter) utför man gärna skogsbruk (fäller träd) eftersom det är lätt att frakta timmer på snön och för att träden inte innehåller så mycket vätska.
- Man plockar svamp, bär, renlav, björksav, etc på vissa årstider, speciellt hösten.
- Man lagrar is under senvintern (inte något alla gjorde)
- Om det är ett kustområde så kan mannen vara ute och fiska under långa perioder
- Vanligt fiske (typ åar och sjöar) utförs nästan året runt. På vintern genom vak eller klubbning.
- Översvämningar (islossning) på våren kan påverka.
- Röjning av nya åkrar. Svedjebruk.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,591
- Man plockar svamp
Här kan nämnas att det finns en debatt om huruvida man alls åt svamp i det gamla bondesamhället. Näringsvärdet på svamp är mycket lågt och det kan diskuteras om det är värt besväret att plocka, och det finns rapporter på att man tyckte att stadsbor som plockade svamp var tossiga och att svamp inte var ätlig för människor. Å andra sidan ska man inte underskatta hur mycket folk förr tyckte om fina saker och god mat, så man tycker att det borde ha varit en miss att skippa svampen? Det verkar också ha varit annorlunda bara på andra sidan Östersjön.

Exempel:



 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Behöver inte vara superexakt eller -realistiskt, det blir ändå bra stämning. Dessutom är det alltid lite variation på grejerna år till år så det gör inget om något hamnar lite off.
Det är lite av syftet. Velar lite fram och åter hur grafiskt tydligt och hur omfattande det ska vara. Men rörlighet, marknadsdagar, och sånt du nämner ovan vill man ju egentligen ha med. Detsamma gäller högtider som nämnts tidigare. Sitter från och till på lediga stunder och går igenom källor för att se vad som känns relevant, vad som redan finns och vad som saknas ... men det ska ju inte vara en hel bok utan just något som kan användas som stöd. Kommer alltid bli fel för någon, beroende på period och plats i världen.
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Å andra sidan ska man inte underskatta hur mycket folk förr tyckte om fina saker och god mat, så man tycker att det borde ha varit en miss att skippa svampen?
Svamp har plockats som djurfoder även där det inte plockats för mat. Det finns massor med gräs och örter som vi idag inte ens ser men som plockats flitigt för att ätas. ... eller göras snöre, rep, tyg av.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,591
Något som har dykt upp när vi spelar RuneQuest: en av få produkter från gården som har både rimligt värde i förhållande till vikten och håller att transportera någon sorts sträckor till mer avlägsen marknad är hårdost. En annan är ull och ylle. En tredje är att rollpersonerna har tillgång till en magiskt ypperlig lund vildäpplen för att de är kompisar med dryaden där och har bryggarkunskaper nog för att kunna framställa Applejack med hjälp av frysdestillation av cider i svinkylan där på vintern.
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Här kan nämnas att det finns en debatt om huruvida man alls åt svamp i det gamla bondesamhället. Näringsvärdet på svamp är mycket lågt och det kan diskuteras om det är värt besväret att plocka, och det finns rapporter på att man tyckte att stadsbor som plockade svamp var tossiga och att svamp inte var ätlig för människor. Å andra sidan ska man inte underskatta hur mycket folk förr tyckte om fina saker och god mat, så man tycker att det borde ha varit en miss att skippa svampen? Det verkar också ha varit annorlunda bara på andra sidan Östersjön.
Jo, svenskarna ville ju inte äta Paddehatt och Kärringafis. Jag tänkte dock från ett lite större perspektiv än Sverige. Och även i Sverige kan man ju fundera på om det inte funnits regionala skillnader. Även historiskt så fanns det ju även flera olika folkgrupper i Sverige (finnar, samer, valloner, etc.).

Vad gäller andra sidan Östersjön så verkar det ha varierat rätt kraftigt även där. Min mormor och morfar bodde i närheten av Vasa före kriget och lärde sig att äta svamp av sina släktingar. Efter kriget flyttade de till närheten av Kajana och där tyckte folk att de var konstiga när de plockade svamp. Mormor berättade om det för hon tyckte det var så lustigt att folket i den trakten inte tog tillvara på all mat från naturen när de ändå levde under så fattiga förhållanden. Jag vet dock inte hur utbrett det var, det kanske bara var deras grannar som inte åt svamp, vad vet jag.

Det har nog funnits lokala sedvänjor som kommit och gått.

Men det är helt rätt att det inte ingår i svenska bondepraktikan/-almanackan :)
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Något som har dykt upp när vi spelar RuneQuest: en av få produkter från gården som har både rimligt värde i förhållande till vikten och håller att transportera någon sorts sträckor till mer avlägsen marknad är hårdost. En annan är ull och ylle. En tredje är att rollpersonerna har tillgång till en magiskt ypperlig lund vildäpplen för att de är kompisar med dryaden där och har bryggarkunskaper nog för att kunna framställa Applejack med hjälp av frysdestillation av cider i svinkylan där på vintern.
Men allt smör i Småland då? :)
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Bondens år och årets hållpunkter

Alla är vi brukare av landet!


Särskilt den som inte vill vara beroende av andra för vårt uppehälle och över- levnad. Det är svårt att säga när bondens år inleds då bondes slit aldrig tar slut. Jordbrukspraxis, högtider och det sociala byalivets sed präglar livet. Är det inte ett djur som skall handskas, sådd eller skörd, är det en måltid att laga och en gäst att ta hand om. Här nedan en översikt över årstidsbundna arbetsuppgifter och händelser.


Boskapsskötseln är en konstant syssla under hela året som ständigt måste underhållas. Djuren måste matas, skötas och vårdas. En del perioder mer intensivt än andra.


Våren

Hela våren

Äggtäkt. Under den här perioden plockas det ägg från vildfåglar, särskilt sjöfågel.

Jakt och fiske bedrivs utan större restriktioner om inte sed kräver annat.


Vårbruket. När vårbruket kan ta sin början beror det mycket på vädrets makter. Marken ska vara torr så att den bär och det ska vara tillräckligt varmt i jorden. När arbetet väl sätter fart blir detta en av de mest intensiva perioderna och kan pågå under långa veckor.


Det väder man önskar sig
Regnfritt och ingen frost.


Första vårmånaden
Krattning. Dött gräs, löv och halmrester krattas undan om de finns kvar på åkrar, särskilt om de skall beredas för sådd. Men även för att främja bete på de åkrar som kommer ligga i träda.

Jordbearbetning. Tid att förbereda de åkrar som legat i årsträda, skapa en bra såbädd inför sådden. Luckra upp marken, med hacka eller årder, och har man dragdjur (oxe, häst) nyttjas dessa, saknas de får man dra årdret själv.


Gödsla. När åker är riven tömmer man gödselhögarna som blivit över vintern (från den stallade boskapen) och sprider dem över öppna såbäddarna.


Reparera hägn. Nu är det även bråda tider att se över alla hägnader efter vintern, så man snabbt kan få ut djuren på bete. Den här tiden börjar hölador och förråd sina. Man ser över de grindar man har på sina marker och röjer stigarna de farit illa under vintern.


Det väder man önskar sig
Växlande väder, regn och sol.


Andra vårmånaden

Vårsådd. Medan en del åkerplättar fortfarande bereds sås andra. Känsliga grödor som inte tål vårfrosten sås så sent som möjligt. Men man kan inte vänta hur länge som helst om säden skall växa , bönorna sluta blomma och grödan bli ätbar skörd. Byalaget bestämmer om gemensamma uppgifter under perioden, för att alla ska få sina åkrar redo. En del grödor sås enskilt och andra ihop.


Fårklippning sker sent under första vårmånaden eller tidigt den andra. Den här tiden inleds beredningen av materialen, sorteringen, tvagningen och bearbetning av ullen som kommer att pågå under hela året. Sedan kommer spinnandet som kommer att pågå långt in på vintern.


Det väder man önskar sig
Växlande väder, regn och sol.


Tredje vårmånaden

Byalaget ser över hägnen, har man inte ordnat för sina så blir man skyldig ordna för sig.


Jordbearbetning av trädan. För att minska ogräs och förbereda marken inför nästa säsong.


Boskapssläpp. Årskalvarna märks och boskapen (får, kor, getter och grisar) släpps på bete. Hästar och oxar hålls som dragdjur en tid till. Om man måste vandra över andras marker för att nå sina hägnade betesängar får man inte plocka med sig spillningen djuren lämnar efter sig. Se över hästens skoning.


Lammning, grisning och kalvning är vanligt under den här perioden och måste ofta skötas samtidigt som boskapssläppet. Lamning kan ske så tidigt som andra vårvintermånaden.

Mjölkning. Nu när korna kalvat är det dags att börja mjölka. Vill man nyttja en ko som mjölkko måste ko och kalv separeras och kan man inte föda kalven är det bäst att låta slakta den. Det kan vara boskap både inne och ute tills småen vuxit sig stora nog att komma ut.


Bistock och bijakt. Har man bistock vid gården har de redan jobbat flitigt hela våren och man kan skörda tidig honung, den riktiga skörden kommer senare. Det här är även tiden för bijakt.


Sommaren


Det väder man önskar sig
Uppehåll, torrt och soligt


Första sommarmånaden


Kålgården rensas och besås om det inte gjorts förra månaden. Kålgården ogräsrensas och sås om flera gånger under hela sommaren.


Andra jordbearbetning av trädan. För att minska ogräs och förbereda marken inför nästa säsong.

Första vallskörden används främst till gårdens djur som inte än är ute på bete. Detta är det hö som är av bästa kvalitet och man vill gärna spara inför vintern. Man skördar vid torrväder. Slår man vall för hö ska höet ligga och torkas ute, vändas och sedan pressas till balar eller tas in som löshö. Den är inte mindre arbetsintensiv än senare slåtter men pågår kortare tid.


Byggnadsunderhåll och markarbeten på gård och land. dikning, utjämning och annat som behövs göras för att reparera, underhålla och förbereda.


Det väder man önskar sig
Torrt i början och sedan rikligt med regn


Andra sommarmånaden


Sommarslåttern. Den stora vallskörden av hö från ängsmarkerna, en viktig händelse under sommaren som samlar hela byn. Det är viktigt arbete och förbereder gårdarna inför nästa vinter.


Ting och lagsökan får vänta tills slåttern är över! …


Torkning och insamling av hö. Efter att ha slagits, samlas det in och hängs för att torkas. Fällt hö ska man undvika att trampa ihop och när det är lagom torrt fraktas det till förvaring.


Ogräsrensning av sädesåkern. För att minska ogräs och gynna tillväxten av spannmålet.


Avla. dags att låta tjuren betäcka kvigan … text



Sensommaren & Hösten


Det väder man önskar sig
Varmt och torrt väder


Tredje sommarmånaden


Skörden. Nu är ytterligare en arbetsintensiv period när man ska skörda allt spannmål och separera grödor från grödor om de odlats ihop.


Bindning och torkning. Spannmålen skärs med skära och buntas till kärvar, restes upp och lämnas en tid på åkern innan de hämtas in till logen för förvaring.


Valla till nybete. När åker och vall är skördade kan de nu nyttjas som allmänt bete.


Efterplockning. Efter skörd och bärgning, innan räfsan och harven, har de jordfattiga rätt enligt hävd att samla allt korn de kan finna.


Det väder man önskar sig
Rikligt med regn


Första höstmånaden

Slutför den skörd som inte hunnits med i slutet av sommaren och inleder arbetet med att förbereda den inför vinterförvaringen.


Höstmarknad (Ting)


Tröskning. För att separera agnen från kornet används ofta slaga.


Höstsådd av grödor och sädesslag som sås om hösten.


En tredje vallskörd förekommer vissa år om tillväxten varit god och frosten sen.


Det väder man önskar sig
Regnfritt och ingen frost.


Andra höstmånaden


Nöt och olloplockning som mat till grisarna.

Vinterförberedelser. Man tar in djuren från sina beten innan frosten täcker markerna. Man förbereder sina åkrar inför nästa år och sina gårdar inför vintern. Man samlar ved. Hamlar träd så djuren kan äta löv ett tag till. Ser över förråden och sina redskap. Har man för många djur för det foder man har, ordnas det slakt. Kött som måsta tas hand om och beredas rätt för att hålla.


Kålgården skördas och rensas.


Vintern


Alla är vi hantverkare om vintern.


Det väder man önskar sig
Rikligt med regn som bygger vattenlagren inför nästa sommar
och snö som isolerar gården från kylan.


Vintermånaderna


Umgänge. Text Tingsmöten, gemensamma arbeten. Byalaget: reglera användningen av gemensamma resurser och fatta beslut om sådd och skörd

Hemmavarande i så stor utsträckning som möjligt, samlas, vara och sova i samma stuga för att spara på veden. Samkväm och hantverkande, samnyttjande av resurser.

Matberedning för förvaring, syltning, syrning, saltning och torkning.

Underhåll av redskap. Vintern är en tid av inomhusarbete, tid att se över sina redskap, reparera det som är skadat, ersätta det som är trasigt, tillverka det man saknar. Allt för att förbereda inför nästa vår, sommar och höst.

Byggnadsunderhåll. Har man inte gjort det redan under förra månaden så tätar man boningshuset, nu av nödvändighet inte som förberedelse.

Hantverk. De flesta hushåll underhåller något eller några hantverk som de nu har tiden till och man tillverkar efter beställning eller ur gårdens egna behov. Det här är även då man har tid att bereda gåvor, små som stora. List smids av flinka fingrar i vintermörkret.

Skogsbruk text


Vintermarknad (ting)



Vårvinter


Det väder man önskar sig
Gärna lätt snö, sol men ingen blida.


Första vårvintermånaden


Slutför nåt


Det väder man önskar sig
I början vill man ha lätt snö och sol,
efter vårmarknaden vill man ha blida.


Andra vårvintermånaden

Tillverkning av hävlar för att bärga hö samt låsstänger och krokrep för skrindan att säkra lasten under höbärgningen.

Skotta och kärra gödsel.


Vårmarknad (ting)





Text





Högtider


Högtider är de stunder på året man samlas för att vara tacksam, visa vördnad, be om lov, kanske till och med önska. Man samlas i hemmen, vid högarna och kultplatserna. Man ger för att blidka och hedra, man offrar för att visa vördnad, man uppoffrar för att visa god vilja, att visa allvaret i sin önskan.





Vårfru ljus


Första vårmånaden våren kommer med ljus, budbärare är tranan





Midsommar


midsommarfirande (för att fira sommarsolståndet)





Den stora skördefesten


Skördefest, efter den ansträngande skördeperioden, där man tackar för årets skörd och umgås.





Vårfru avsked


Övergången mellan sista sommarmånaden och första höstmånaden, sommaren är över och hösten börjar närma sig.





De dödas minne


Övergången mellan sista höstmånaden och första vintermånaden hålls vakor till minne av dem man förlorat och hedrande av anfäder





GästabudsNatt


Början av andra vintermånaden





Midvinter


Slutet av andra vintermånaden.








Kuriosa


Vårbrukets seder för att garantera god skörd.


Böner, bära amuletter, ritualer för god tur, skydd och framgång i dagliga sysslor.


Vårblot (för att säkra god skörd), höstblot (för att tacka för skörden).





Falkenterimånad (maj)





Faror


Rovdjur svält oväder storm hällregn översvämning torka frost sjukdom ohyra pest rost våldsverkare tjuvar skadedjur skador förstörda förråd skämd mat

Ett steg närmare att kunna släppa.
 
Last edited:

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
74
Här kan nämnas att det finns en debatt om huruvida man alls åt svamp i det gamla bondesamhället. Näringsvärdet på svamp är mycket lågt och det kan diskuteras om det är värt besväret att plocka, och det finns rapporter på att man tyckte att stadsbor som plockade svamp var tossiga och att svamp inte var ätlig för människor. Å andra sidan ska man inte underskatta hur mycket folk förr tyckte om fina saker och god mat, så man tycker att det borde ha varit en miss att skippa svampen? Det verkar också ha varit annorlunda bara på andra sidan Östersjön.

Exempel:



Onekligen svar ja. Det finns en kulturell schism mellan öst-och västeuropa när det gäller svampätande. Har för mig att den går ungefär på samma sätt som den gamla järnridån. Men lite svamp åts säkert lokalt på sina håll i skandinavien. Om inte annat i nödfall.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,811
Location
Stockholm
Onekligen svar ja. Det finns en kulturell schism mellan öst-och västeuropa när det gäller svampätande. Har för mig att den går ungefär på samma sätt som den gamla järnridån. Men lite svamp åts säkert lokalt på sina håll i skandinavien. Om inte annat i nödfall.
Samt syd och norr, Sverige blev introducerade till svamp ätande genom franska köket.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
En helt förlorad sak i samtidens fettsnålhet är att man (i alla fall på håll) hade köttgrisar och fettgrisar - olika avlade varianter för olika ändamål.
I ett bälte från Nordafrika till Centralasien hittar man också fettsvansfår, där fårets saftiga badonkadonk ger ett aromatiskt fett som används i matlagningen.
1730028815081.png
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Här kan nämnas att det finns en debatt om huruvida man alls åt svamp i det gamla bondesamhället. Näringsvärdet på svamp är mycket lågt och det kan diskuteras om det är värt besväret att plocka, och det finns rapporter på att man tyckte att stadsbor som plockade svamp var tossiga och att svamp inte var ätlig för människor. Å andra sidan ska man inte underskatta hur mycket folk förr tyckte om fina saker och god mat, så man tycker att det borde ha varit en miss att skippa svampen? Det verkar också ha varit annorlunda bara på andra sidan Östersjön.

Exempel:



"Slåss gör di, och svär gör di, och så äter di svamp", som bondhustrun beklagade sig över rallarna i en klassisk västgötaklimax.
 
Top