Tja...
...en nätbekanting som sysslar med escrima (filippinsk kampsport där man ofta hanterar två vapen samtidigt) har påpekat några missuppfattningar om hur det är om att slåss med två vapen.
För det första hävdar han att en person med två vapen inte nödvändigtvis gör flera attacker inom samma tidsperiod än en med endast ett vapen. Fördelen är snarast att man har svårare att försvara sig mot en attack när det tillförs ytterligare en bunt osäkerhetsmoment när den kommer (höger eller vänster) och vice versa har man mer alternativ för att parera (ungefär som med en sköld).
För det andra är det lättare än man tror att använda två vapen, förutsatt att de är ungefär lika tunga och lika balanserade (escrimadorer slåss oftast med två lika stora rottingkäppar, ibland med två dolkar eller svärd, något han tyckte var enkelt att lära sig). Det värsta är att använda två vapen som är väldigt olika.
Så en patch skulle vara att två vapen inte GER fler attacker, man får avdrag för attacker med vänstra handen (ignoreras för den som har featet Ambidextrious) och kånkar man på två olika stora vapen får man ett generellt avdrag från BAB beroende på skillnaden, om man inte har two-weapon fighting. I det senare fallet kunde man kanske också få A, en +2 bonus på att göra en Feint och B, +1 på AC, för att motsvara punkt ett ovan. Det låter mycket för ett summa ett feat, men känner man sig försiktig kunde man säga att en kombo av två vapen är en sorts Exotic Weapon-feat och bara gäller den kombon.
Allt detta med enorma brasklappar för att det är andrahandsuppgifter för något som är svårt att mäta, att det är ytterst ifrågasatt om verklig strid har något att göra med D&D-fajter, och om detta över huvud är ett problem.
Nightowl
We're damned if we do.
We're damned if we don't.
So let's DO it, dammit!
(paladin, bard, munk, druid)