[ QUOTE ]
Och att en dålig SL skulle misslyckas är inget argument; en dålig SL misslyckas med allting. Det är det som gör den till dålig.
[/ QUOTE ]
När Krank skrev detta i tråden om AFMBE fick det mig att haja till.
Detta känns som en grov feluppfattning och den är också ganska spridd i rollspelskretsar.
Typ att har man en bra SL så ordnar sig allt ändå och har man en dålig SL är det meningslöst, det blir dåligt i alla fall.
Tycker inte alls att detta stämmer överens med mina erfarenheter. Har spelat med både "bra" och "dåliga" SL i mina dar och även om självklart om det oftare är roligare att spela med de bättre så är det ju inte så att jag alldrig haft en dålig spelsession med en bra SL, ej heller så att jag alldrig haft en bra spelssesion med en dålig SL.
Själva den enstaka "spelledarprestationen" är ju inte bara beroende på SLs inneboende spelledarkompetens utan även vilken "sammarbetsvilja" och vilket kreativt "bidrag" spelarna står för samt vilket stöd han får av regelsystemet och andra spelatiraljer (ex. äventyr och bakgrundsmoduler) samt eventuella komplementära färdigheter.
Det går definitivt att ha bra kvalitativt spel med en "dålig" SL men det kräver att övriga gruppen hjälper till att göra det till bra spel, allt för ofta (och ja, jag är också ibland skyldig till detta) ger man upp när det är något i rollspelandet som inte passar (fel SL, "dåliga" regler, "tråkigt" kampanjupplägg etc) och ägnar sig åt diverse "försvarsbeteenden snarare än att försöka bidra till att göra det bästa av situationen.
Som slutkläm vill jag väl tillägga att jag tror det Krank egentligen menade var att det inte är rimligt att anpassa regler och speltekniker och liknande till minsta gemensamma nämnaren. (Något jag håller med om.)
Rent allmänt tror och tycker jag att "bättre" och mer erfarna SL kan och bör ta ut svängarna mer. Känner man sig däremot osäker eller otrygg är det definivt inget fel att hålla sig till det man kan bäst.
Det mesta jag sagt här är självklart också applicerbart på spelare i någon mån.
/Bjorn
Och att en dålig SL skulle misslyckas är inget argument; en dålig SL misslyckas med allting. Det är det som gör den till dålig.
[/ QUOTE ]
När Krank skrev detta i tråden om AFMBE fick det mig att haja till.
Detta känns som en grov feluppfattning och den är också ganska spridd i rollspelskretsar.
Typ att har man en bra SL så ordnar sig allt ändå och har man en dålig SL är det meningslöst, det blir dåligt i alla fall.
Tycker inte alls att detta stämmer överens med mina erfarenheter. Har spelat med både "bra" och "dåliga" SL i mina dar och även om självklart om det oftare är roligare att spela med de bättre så är det ju inte så att jag alldrig haft en dålig spelsession med en bra SL, ej heller så att jag alldrig haft en bra spelssesion med en dålig SL.
Själva den enstaka "spelledarprestationen" är ju inte bara beroende på SLs inneboende spelledarkompetens utan även vilken "sammarbetsvilja" och vilket kreativt "bidrag" spelarna står för samt vilket stöd han får av regelsystemet och andra spelatiraljer (ex. äventyr och bakgrundsmoduler) samt eventuella komplementära färdigheter.
Det går definitivt att ha bra kvalitativt spel med en "dålig" SL men det kräver att övriga gruppen hjälper till att göra det till bra spel, allt för ofta (och ja, jag är också ibland skyldig till detta) ger man upp när det är något i rollspelandet som inte passar (fel SL, "dåliga" regler, "tråkigt" kampanjupplägg etc) och ägnar sig åt diverse "försvarsbeteenden snarare än att försöka bidra till att göra det bästa av situationen.
Som slutkläm vill jag väl tillägga att jag tror det Krank egentligen menade var att det inte är rimligt att anpassa regler och speltekniker och liknande till minsta gemensamma nämnaren. (Något jag håller med om.)
Rent allmänt tror och tycker jag att "bättre" och mer erfarna SL kan och bör ta ut svängarna mer. Känner man sig däremot osäker eller otrygg är det definivt inget fel att hålla sig till det man kan bäst.
Det mesta jag sagt här är självklart också applicerbart på spelare i någon mån.
/Bjorn