En stunds grävande fann följande husregel
Ge mig förslag så lovar jag att överväga dem.
Först en siffertung variant och avslutningsvis en förenklad.
Brytvärde: vapnets skadeverkan* jämförs med vapnets eller rustningens brytvärde.
Skada upp till och med vapnets eller rustningens brytvärde:
BV sänks med 1. Observera att denna sänkning inte är kumulativ med andra sänkningar av BV om 1 eller 2 poäng.** Ett vapen som använts till en parad eller en rustning som träffats (av hugg- eller krossvapen, eller stickskada från galopperande häst eller motsvarande) kommer således att ha ett sänkt BV men flera sådana mindre hack, repor och revor kommer inte att ytterligare reducera vapnets hållbarhet.
Skada upp till och med vapnets eller rustningens dubbla brytvärde:
BV sänks med 2. Observera att denna sänkning inte är kumulativ med andra sänkningar av BV om 1 eller 2 poäng.** Dessutom så skall ett ob2D6 slag mot vapnets nya BV slås. Misslyckas slaget så blir vapnet böjt och rustningen upprevad eller bucklad.*** Fumlas slaget så går vapnet eller den rustningsdel som träffas sönder.
Skada upp till och med vapnets eller rustningens tredubbla brytvärde:
BV sänks med 3. Detta motsvarar ett kraftigt jack, reva eller buckla och är kumulativt med andra sänkningar av BV.**** Dessutom så skall ett ob3D6 slag mot vapnets nya BV slås. Misslyckas slaget så går vapnet eller den rustningsdel som träffas sönder.
Skada upp till och med vapnets eller rustningens fyrdubbla brytvärde:
BV sänks med 4. Detta motsvarar ett kraftigt jack, reva eller buckla och är kumulativt med andra sänkningar av BV.**** Dessutom så skall ett ob4D6 slag mot vapnets nya BV slås. Misslyckas slaget så går vapnet eller den rustningsdel som träffas sönder.
o.s.v.
* I en stridssituation där bägge parter rör sig och söker undvika varandras hugg så räknas skadan mot ett parerande vapen eller sköld som halverad. Detsamma gäller skadan mot en rustning som bärs av en person aktivt inbegripen i strid. I det fall då den parerande parten lyckats med en perfekt parad så tar vapnet eller skölden ingen skada. Utsätts ett "orörligt" vapen, sköld eller rustning för en skada (kanske på grund att försvararen är fasthållen, ovetande om attacken eller för trött för att röra på sig) så räknas skadan som vanligt.
** Sänkningar av BV med 1 eller 2 räknas som begränsat slitage. Motsvarande mindre hack, repor och revor är inte kumulativa utan det temporära brytvärdet markeras med (-1) eller (-2) i brytvärdeskolumnens marginal. Oavsett hur många skavanker om (-1) som drabbar vapnet eller rustningen så sänks BV inte med mer än 1, och oavsett hur många skavanker om (-1 och -2) som drabbar vapnet eller rustningen så sänks BV inte med mer än 2.
*** Ett böjt vapen är en tärning svårare att använda och dess grundskada halveras. På motsvarande sätt blir det en tärning svårare att utföra handlingar som kräver RÖR i en kraftigt upprevad eller bucklad rustning.
**** Sänkningar av BV med 3 eller mer motsvarar kraftigt jack, revor eller bucklor och dessa är kumulativa med varandra och eventuella mindre skavanker. I detta fall markeras det temporära brytvärdet med (exempelvis -2, -3 för allmänt slitage plus ett kraftigare hack eller -1, -3, -3 för mindre slitage och två rejäla hack).
Grundläggande vapenvård: Hantverksfärdigheten Vapenvård finns inbyggd i vapensmide respektive rustningssmide, kan inkluderas i grovsmide genom specialiseringen 'Vapenvård' och kan utformas som en egen hantverksfärdighet.
Utan grundläggande vård av sin utrustning kommer vapen och rustning snart att bli obrukbara. Även vapen, sköldar och rustningar utan några skavanker behöver med jämna mellanrum omvårdnad. Svårighetsgraden för vapenvård på denna nivå är mycket enkel och tar inte någon längre tid. Utrustningen som krävs är en bit bryne och lite trassel för polering samt vatten och såpa för tvättandet av rustningens vadering. Tiden det tar för vanskötta vapen att rosta eller ruttna varierar men tumregeln är att ett vapen med mindre eller större hack förstörs snabbare än ett oanvänt vapen.
Vapen, sköldar och rustningar som utsatts för begränsat slitage (inom det icke-kumulativa intervallet -1 till -2 i BV) behöver en något mer genomgående bearbetning. En timmes tidsåtgång och en komplett vapenvårdsutrustning ger emellertid ett enkelt (ob2D6) slag mot vapenvård för att reducera slitaget med 1 (perfekt slag reducerar det omgående med 2). Tidsåtgången kan som vanligt halveras eller fördubblas och otillräcklig vapenvårdsutrustning försvårare slaget mot vapenvård med en tärning.
Vapen, sköldar och rustningar som erhållit kraftiga jack, revor eller bucklor behöver professionell vård av någon som är kunnig inom området vapen- respektive rustningssmide.
Räkneexempel:
låt oss angripa en ung man med ett vapen vars brytvärde är 12 med ett vapen som gör ob4D6 (inklusive vår grundskada). Vi tar initiativet (eftersom vi angripit den stackars mannen bara för att pröva våra brytvärdesregler så kan han antas vara en smula omtumlad i det inledande skedet), hugger blir parerade och slår 16 (halverat till i skadeverkan. Ynglingens vapen tar 1 i skadeverkan. Fortfarande chockerad misslyckas ynglingen ta tillbaka initiativet och med ett kraftfullt hugg uppnår vi 26 (halverat till 13) i skadeverkan. Ynglingens vapen tar 2 i skada och har nu ett brytvärde om 10 (men han lyckas med slaget mot vapnets brytvärde). Ytterligare slag hugg växlas om varandra (vårt eget brytvärde sänks med 1 men ynglingens brytvärde reduceras ej ytterliggare) till dess vi håller upp handen för att signalera att vi behöver pusta ut innan vi kan fortsätta. Parveln nickar och lutar sin vikt mot vapnet för att hämta andan, vi ser vår chans hugger kraftigt och perfekt mot vapnet som sitter fast i den leriga jorden och uppnår 34 (denna gång ej halverat eftersom vapnet räknas som "orörligt") i skadeverkan och brytvärdet reduceras till 6 och då det ob4D6 slaget mot dess brytvärde misslyckas så knäcks det itu. Den unge bytingen bönar för sitt liv och vi vandrar därifrån utan att tänka vidare på incidenten innan vi senare på kvällen spankulerar in i vår kusin och tillika ständige värds räkenskapskammare och noterar ner ytterliggare tio mandagars arbete för alla unga män i byn bara för att detta är vår hävdvunna rätt. Vid nästa mässa någon dag senare ger vi, efter en kort nick till pojkens farmoder, prelaten tillåtelse att inleda predikan om att alla skall vara nöjda med sin lott i livet och att de bönder som tar stål i hand förgås långt hemifrån sina nära och kära.
…: vapen med lägre brytvärden (5-7) kommer även här att gå sönder förhållandevis enkelt. Då och då kommer någon illasinnad fiende att slå mer än 20 (halverat till några och tio) i skadeverkan med följen att vapnet kommer att böjas eller brytas. Vapen med låga brytvärden (8-10) kommer antingen att gå sönder i samband med det riktigt tunga hugget eller nötas ner med ett par hugg för att sedan gå samma öde till mötes som vapnen med ännu lägre brytvärde. Däröver kommer det (som exemplet ovan i alla fall inledningsvis visade på) att krävas någonting extra för att förstöra vapnet om dess bärare sköter det mellan striderna. Riktigt höga brytvärden på 15-18 eller mera kommer antagligen inte gå sönder annat än i sedermera legendomsjungna strider eller på grund av vanvård.
…: för egen del skulle jag även säga att även angripande vapen skadas på motsvarande sätt (men som GM brukar jag hålla den räkningen själv och då och då skicka över en brasklapp till den tungthuggande krigaren vars vapens brytvärde inte håller samma höga klass som dess skada).
Den förenklade varianten: vill man inte uttrycka vapnens skörhet och behovet av vapenvård i siffror så kan man helt enkelt låta bli att notera skadeverkan (fortfarande halverad) upp till och med vapnets eller rustningens dubbla brytvärde. Först när den halverade skadeverkan överstiger det dubbla brytvärdet så låter man tärningen rullas, lyckas slaget så sänks brytvärdet (med 3 eller mer) och misslyckas slaget så går vapnet sönder.