Tyr
Hero
Denna krönika är en spoiler för köpkampanjen The Complete Masks of Nyarlathotep till Call of Cthulhu. Så om du tror att någonsin kommer spela denna grymma kampanj så ska du såklart inte läsa vidare. Jag skriver mest för min egen skull. Kampanjen lär spelas under en mycket lång tid och då kan det vara användbart att ha händelseförloppet nedskrivet. Jag hoppas även kunna dela med mig av mina tankar om kampanjen, vilket kan vara till nytta för spelledare som vill leda kampanjen.
Kapitel 1, New York - del 1
2:e jan 1925, New York
Sessionen startade med att privatdetektiv Richard Brown fick ett kortfattat telegram från en bekant vid namn Jackson Elias. I telegrammet skrev Elias att han hade nyheter angående Carlyleexpeditionen och att Richard skulle samla "gänget" och träffa honom när han anländer i New York den 15:e januari. Med "gänget" menar han mekanikern Dan Anderson och den kriminella Donald Thomson. Tillsammans hjälpte den omaka gruppen till att stoppa en kult på Nantucket häromåret. Men nu ville alltså Elias träffas igen och Richard spillde ingen tid att komma i kontakt med Donald och Dan. Jackson Elias själv är en författare som specialiserar sig på att avslöja dödskulter. Ju blodigare desto bättre.
De kom alla ihåg Carlyleexpeditionen från tidningsartiklar. En rik playboy fick för sig att leda en egyptisk utgrävning. Ingen visste varför och expeditionens medlemmar var hemlighetsfulla. Efter en tid i Egypten så begav sig expeditionen på en "välförtjänt" semester till Kenya. Väl där försvann expeditionen under ett safari och hittades senare massakrerade. Expeditionens huvudsakliga medlemmar återfanns dock aldrig, men dödförklarades efter att de skyldiga infödingarna hittats och hängts.
14:e jan 1925, New York
Utredarna möttes i restaurangen på Grand Hotel för att äta gott och snacka minnen. Vad Jackson Elias kunde tänkas vilja kom inte på tal alls. Restaurangen var fullsmockad och hotellet fullbokat. Planscher lät utredarna veta att Charlie Chaplin skulle promota sin nya film Guldfeber på hotellet dagen efter. Kanske det var därför det var så mycket folk. De bestämde sig för att träffas igen den 15:e då de hört från Elias, och går var och en hem till sitt. Dan, som annars bor i Memphis, tog in på ett mindre hotell.
15:e jan 1925, New York
Richard höll sig hemma den 15:e för att inte missa om Elias försökte nå honom via telefon. När telefonen väl ringde så var klockan en bit efter sju på kvällen. Jackson Elias lät skärrad och aningen förvirrad. Han babblade något om att han (vem?) hade återvänt och att han (Elias) var något stort på spåren. Han ville inte snacka mer över telefonen och ville att de skulle möta honom på Chelsea Hotel, rum 410, vid 20:00. Utredarna blev lite oroliga över vem som kan ha återvänt. Kungen i gult? Sanningens vålnad?
Richard kontaktade snabbt de övriga och var alla samlade på hotellet 20 minuter innan avtalad tid. Conciergen var rätt säker på att hon sett Elias återvända till hotellet så utredarna begav sig direkt upp till fjärde våningen, vissa mindre entusiastiska än andra. Richard gillade inte att komma för tidigt till ett möte. Men de knackade på till rum 410 ändå. Ingen öppnade. En knackning senare och det var fortfarande ingen som öppnade. Donald provade dörren vilken var låst. Richard klagade på att de borde återkomma senare medan Donald hör hur någon verkar smyga runt där inne. Donald, som aldrig fegar för inbrott, tog fram sina dyrkar för att få upp dörren. Detta leder till att Richard, frustrerad över att ingen lyssnar, drämmer till Donald med pistolkolven. Men den kriminella visar stort prov på självbehärskning och låser snabbt upp dörren.
Han öppnade upp dörren och överraskades av en skrikande svart man som slängde sig över honom med en udda formad dolk i högsta hugg. Donald hann inte se mycket mer än att mannen hade ett rött pannband på sig, med ett långt rött band av tyg hängandes ner över ansiktet, innan dolken var planterad i hans bröst. Richard och Dan såg två andra män längre in i rummet, en mörkhyad som var på väg ut genom fönstret och en vit som verkade vänta på sin tur. Tillsammans lyckas utredarna nedgöra den första mannen med hjälp av Donald käpp och Dans knogjärn. Dan fick se att nästa man var på väg ut genom fönstret och rusade snabbt dit. Träffen från knogjärnet var så klockrent att mannen dog omedelbart och föll ut på brandtrappan utanför fönstret. Brandtrappan gav ifrån sig ett oroväckande ljud och kollapsade efter ett par sekunder och dödade även den tredje mannen. En svart bil som stått och tomkört körde lugnt iväg från platsen efter det att trappan kollapsat och Dan lyckades se registreringsnumret.
Samtidigt upptäckte Richard och Donald att Jackson Elias låg död i sin säng med uppsprättad buk, avlägsnade inälvor och med en runa inkarvad i pannan. De hittade en del ledtrådar i rummet som gav en inblick i vad Elias undersökt den senaste tiden, vilka de plockade med sig. Just då hördes polissirener och utredarna drabbades av panik. De ville inte förknippas med brottsplatsen. Richard förband kvickt Donalds sår och en svårt skadad Donald stal en jacka från Elias för att dölja sin skada. Efter det lämnade de rummet och låste efter sig.
I korridoren försökte de komma fram till ett sätt att undkomma polisen, men det var för sent. Tre poliser anlände och de höll kvar utredarna för att ta vittnesmål. Situationen ledde till att utredarna fick reda på att det skett flera rituella mord i samma stil som detta, men de ville inte vara kvar när kommisarien anlände. Donald var skadad och försökte dölja det. De hade alla stört brottsplatsen. Donald tog även med sig mordvapnet! En av poliserna hade redan lagt märke till att Donald inte såg särskilt kry ut så de försökte väldigt hårt att övertala poliserna till att låta dem tala med kommisarien morgonen därefter istället. De använde en av ledtrådarna som svepskäl, en föreläsning de inte fick missa. Ett lyckat Credit Rating roll senare så tyckte poliserna att det gick bra och tog deras namn och kontaktupgifter innan de återgick till brottsplatsen. De var inte misstänkta ändå.
Utredarna, nervösa för polisen, beger sig direkt till New York University för att närvara på prof. Cowles föreläsning om kulter i Polynesien och sydvästra Stilla Havet. Reklamen för föreläsningen hade dock sagt 'tonight', utan något precifikt datum, och tyvärr så hade föreläsningen varit dagen innan. Professorn hade redan återvänt till Arkham, men de fick hans kontaktuppgifter. Istället kom de fram till de borde ta Donald till sjukhuset. Han hade råkat ut för en olycka i "köket" sades det.
16:e jan 1925, New York
Dagen efter så mötte de poliskommisarie Martin Poole för att lämna vittnesmål. Han började ställa till synes enkla frågor om vad de gjorde på hotellet och varför. Utredarna fastnade snart i sina uppenbara lögner och Poole sa 'vi alla inser att ni bara snackar en massa skit, så varför tar ni inte och berättar vad som egentligen hände'. Efter detta gav de ett korrekt vittnesmål och kom undan lite väl enkelt. De erbjöd sig att hjälpa polisen, så som de gjort på Nantucket. Poole, som gjort väldigt lite framsteg i utredningen, var intresserad av all hjälp han kunde få, men kunde inte ge några extra befogenheter. Men han delade med sig av polisens teori. En dödskult som dödade personer som visste för mycket. De har jobbat med en konsult, en folklorist vid namn Mordecai Lemming, och har frågat runt i Harlem. Men ingen i Harlem vill eller vågar tala med polisen. Dan berättade om bilen som han hade sett lämna brottsplatsen, något som Poole uppskattade. Han bekräftade att bilen rapporterats stulen för ett par dagar sedan.
Lättade över att sluppit lindrigt undan hos polisen så drog utredarna sig till minnes vad de läst i morgontidningen. Jackson Elias begravning skulle ske redan 08:00 nästa morgon. En öppen borglig begravning. Det fanns även en eulogi skriven av hans vän och förläggare Jonah Kensington. Richard, som brevväxlat med Elias, kände till Kensington sedan tidigare och utredarna tyckte unisont att de borde tala med vännen först. Jonah Kensington var chefredaktör på bokförlaget Prospero House och det var där de valde att träffa honom. Han visade sig vara öppen, vänlig och gjorde sitt yttersta för att hjälpa utredarna. Främst så fick de ta del av en mängd av Elias anteckningar vilka klart visade hur författaren gradvis gått och blivit galen de senaste månaderna. Elias hade sett vad han menade var otroliga saker, en konspiration av global vidd och att det fanns en tidsfrist. De fick också veta på ett ungefär hur Elias rest runt den senaste tiden och att de till stor del stämmer in på platser där Carlyleexpeditionen befunnit sig. Kensington nämnde också att han inte ville att Elias skulle ha dött förgäves för den bok han nu jobbade på. Så han var villig att betala stora summor för sanningen bakom Carlyleexpeditionen.
Efter mötet med Kensington valde utredarna att följa upp fler av de ledtrådar som de hittat i rum 410. Det första föremålet var en tändsticksask från Stumbling Tiger Bar, "Shanghai Fun & Friends" med tillhörande adress. De spekulerade i att Elias kan ha plockat upp asken efter en vända i Chinatown. Men efter ett besök så kom de fram till att den antagligen kommer från Shanghai. Trippen till Chinatown var dock inte förgäves då de hade möjliget att äta sig mätta på dumplingar.
Mätta och belåtna så tog de sig till hamndistriktet för att följa upp nästa ledtråd. Ett visitkort från Emerson Imports med namnet Silas N'Kwane skrivet av Elias på backsidan. På plats så talade de med herr Emerson själv i hans kontor. Jackson Elias hade träffat honom angående hans importer från Mombasa. Han importerar från en man vid namn Ahja Singh, men Elias var mer intresserad av för vems räkning. Klienten visade sig vara Ju-Ju House i Harlem, vars ägare hette Silas N'Kwane. Emerson varnade utredarna på samma sätt som han varnat Elias för att ge sig i kast med "svartingarna". Utredarna var tacksamma för varningen.
Härnäst verkade spelarna vara intresserade av att besöka Ju-Ju House, men vi tvingades avbryta för kvällen.
Kapitel 1, New York - del 1
2:e jan 1925, New York
Sessionen startade med att privatdetektiv Richard Brown fick ett kortfattat telegram från en bekant vid namn Jackson Elias. I telegrammet skrev Elias att han hade nyheter angående Carlyleexpeditionen och att Richard skulle samla "gänget" och träffa honom när han anländer i New York den 15:e januari. Med "gänget" menar han mekanikern Dan Anderson och den kriminella Donald Thomson. Tillsammans hjälpte den omaka gruppen till att stoppa en kult på Nantucket häromåret. Men nu ville alltså Elias träffas igen och Richard spillde ingen tid att komma i kontakt med Donald och Dan. Jackson Elias själv är en författare som specialiserar sig på att avslöja dödskulter. Ju blodigare desto bättre.
De kom alla ihåg Carlyleexpeditionen från tidningsartiklar. En rik playboy fick för sig att leda en egyptisk utgrävning. Ingen visste varför och expeditionens medlemmar var hemlighetsfulla. Efter en tid i Egypten så begav sig expeditionen på en "välförtjänt" semester till Kenya. Väl där försvann expeditionen under ett safari och hittades senare massakrerade. Expeditionens huvudsakliga medlemmar återfanns dock aldrig, men dödförklarades efter att de skyldiga infödingarna hittats och hängts.
14:e jan 1925, New York
Utredarna möttes i restaurangen på Grand Hotel för att äta gott och snacka minnen. Vad Jackson Elias kunde tänkas vilja kom inte på tal alls. Restaurangen var fullsmockad och hotellet fullbokat. Planscher lät utredarna veta att Charlie Chaplin skulle promota sin nya film Guldfeber på hotellet dagen efter. Kanske det var därför det var så mycket folk. De bestämde sig för att träffas igen den 15:e då de hört från Elias, och går var och en hem till sitt. Dan, som annars bor i Memphis, tog in på ett mindre hotell.
15:e jan 1925, New York
Richard höll sig hemma den 15:e för att inte missa om Elias försökte nå honom via telefon. När telefonen väl ringde så var klockan en bit efter sju på kvällen. Jackson Elias lät skärrad och aningen förvirrad. Han babblade något om att han (vem?) hade återvänt och att han (Elias) var något stort på spåren. Han ville inte snacka mer över telefonen och ville att de skulle möta honom på Chelsea Hotel, rum 410, vid 20:00. Utredarna blev lite oroliga över vem som kan ha återvänt. Kungen i gult? Sanningens vålnad?
Richard kontaktade snabbt de övriga och var alla samlade på hotellet 20 minuter innan avtalad tid. Conciergen var rätt säker på att hon sett Elias återvända till hotellet så utredarna begav sig direkt upp till fjärde våningen, vissa mindre entusiastiska än andra. Richard gillade inte att komma för tidigt till ett möte. Men de knackade på till rum 410 ändå. Ingen öppnade. En knackning senare och det var fortfarande ingen som öppnade. Donald provade dörren vilken var låst. Richard klagade på att de borde återkomma senare medan Donald hör hur någon verkar smyga runt där inne. Donald, som aldrig fegar för inbrott, tog fram sina dyrkar för att få upp dörren. Detta leder till att Richard, frustrerad över att ingen lyssnar, drämmer till Donald med pistolkolven. Men den kriminella visar stort prov på självbehärskning och låser snabbt upp dörren.
Han öppnade upp dörren och överraskades av en skrikande svart man som slängde sig över honom med en udda formad dolk i högsta hugg. Donald hann inte se mycket mer än att mannen hade ett rött pannband på sig, med ett långt rött band av tyg hängandes ner över ansiktet, innan dolken var planterad i hans bröst. Richard och Dan såg två andra män längre in i rummet, en mörkhyad som var på väg ut genom fönstret och en vit som verkade vänta på sin tur. Tillsammans lyckas utredarna nedgöra den första mannen med hjälp av Donald käpp och Dans knogjärn. Dan fick se att nästa man var på väg ut genom fönstret och rusade snabbt dit. Träffen från knogjärnet var så klockrent att mannen dog omedelbart och föll ut på brandtrappan utanför fönstret. Brandtrappan gav ifrån sig ett oroväckande ljud och kollapsade efter ett par sekunder och dödade även den tredje mannen. En svart bil som stått och tomkört körde lugnt iväg från platsen efter det att trappan kollapsat och Dan lyckades se registreringsnumret.
Samtidigt upptäckte Richard och Donald att Jackson Elias låg död i sin säng med uppsprättad buk, avlägsnade inälvor och med en runa inkarvad i pannan. De hittade en del ledtrådar i rummet som gav en inblick i vad Elias undersökt den senaste tiden, vilka de plockade med sig. Just då hördes polissirener och utredarna drabbades av panik. De ville inte förknippas med brottsplatsen. Richard förband kvickt Donalds sår och en svårt skadad Donald stal en jacka från Elias för att dölja sin skada. Efter det lämnade de rummet och låste efter sig.
I korridoren försökte de komma fram till ett sätt att undkomma polisen, men det var för sent. Tre poliser anlände och de höll kvar utredarna för att ta vittnesmål. Situationen ledde till att utredarna fick reda på att det skett flera rituella mord i samma stil som detta, men de ville inte vara kvar när kommisarien anlände. Donald var skadad och försökte dölja det. De hade alla stört brottsplatsen. Donald tog även med sig mordvapnet! En av poliserna hade redan lagt märke till att Donald inte såg särskilt kry ut så de försökte väldigt hårt att övertala poliserna till att låta dem tala med kommisarien morgonen därefter istället. De använde en av ledtrådarna som svepskäl, en föreläsning de inte fick missa. Ett lyckat Credit Rating roll senare så tyckte poliserna att det gick bra och tog deras namn och kontaktupgifter innan de återgick till brottsplatsen. De var inte misstänkta ändå.
Utredarna, nervösa för polisen, beger sig direkt till New York University för att närvara på prof. Cowles föreläsning om kulter i Polynesien och sydvästra Stilla Havet. Reklamen för föreläsningen hade dock sagt 'tonight', utan något precifikt datum, och tyvärr så hade föreläsningen varit dagen innan. Professorn hade redan återvänt till Arkham, men de fick hans kontaktuppgifter. Istället kom de fram till de borde ta Donald till sjukhuset. Han hade råkat ut för en olycka i "köket" sades det.
16:e jan 1925, New York
Dagen efter så mötte de poliskommisarie Martin Poole för att lämna vittnesmål. Han började ställa till synes enkla frågor om vad de gjorde på hotellet och varför. Utredarna fastnade snart i sina uppenbara lögner och Poole sa 'vi alla inser att ni bara snackar en massa skit, så varför tar ni inte och berättar vad som egentligen hände'. Efter detta gav de ett korrekt vittnesmål och kom undan lite väl enkelt. De erbjöd sig att hjälpa polisen, så som de gjort på Nantucket. Poole, som gjort väldigt lite framsteg i utredningen, var intresserad av all hjälp han kunde få, men kunde inte ge några extra befogenheter. Men han delade med sig av polisens teori. En dödskult som dödade personer som visste för mycket. De har jobbat med en konsult, en folklorist vid namn Mordecai Lemming, och har frågat runt i Harlem. Men ingen i Harlem vill eller vågar tala med polisen. Dan berättade om bilen som han hade sett lämna brottsplatsen, något som Poole uppskattade. Han bekräftade att bilen rapporterats stulen för ett par dagar sedan.
Lättade över att sluppit lindrigt undan hos polisen så drog utredarna sig till minnes vad de läst i morgontidningen. Jackson Elias begravning skulle ske redan 08:00 nästa morgon. En öppen borglig begravning. Det fanns även en eulogi skriven av hans vän och förläggare Jonah Kensington. Richard, som brevväxlat med Elias, kände till Kensington sedan tidigare och utredarna tyckte unisont att de borde tala med vännen först. Jonah Kensington var chefredaktör på bokförlaget Prospero House och det var där de valde att träffa honom. Han visade sig vara öppen, vänlig och gjorde sitt yttersta för att hjälpa utredarna. Främst så fick de ta del av en mängd av Elias anteckningar vilka klart visade hur författaren gradvis gått och blivit galen de senaste månaderna. Elias hade sett vad han menade var otroliga saker, en konspiration av global vidd och att det fanns en tidsfrist. De fick också veta på ett ungefär hur Elias rest runt den senaste tiden och att de till stor del stämmer in på platser där Carlyleexpeditionen befunnit sig. Kensington nämnde också att han inte ville att Elias skulle ha dött förgäves för den bok han nu jobbade på. Så han var villig att betala stora summor för sanningen bakom Carlyleexpeditionen.
Efter mötet med Kensington valde utredarna att följa upp fler av de ledtrådar som de hittat i rum 410. Det första föremålet var en tändsticksask från Stumbling Tiger Bar, "Shanghai Fun & Friends" med tillhörande adress. De spekulerade i att Elias kan ha plockat upp asken efter en vända i Chinatown. Men efter ett besök så kom de fram till att den antagligen kommer från Shanghai. Trippen till Chinatown var dock inte förgäves då de hade möjliget att äta sig mätta på dumplingar.
Mätta och belåtna så tog de sig till hamndistriktet för att följa upp nästa ledtråd. Ett visitkort från Emerson Imports med namnet Silas N'Kwane skrivet av Elias på backsidan. På plats så talade de med herr Emerson själv i hans kontor. Jackson Elias hade träffat honom angående hans importer från Mombasa. Han importerar från en man vid namn Ahja Singh, men Elias var mer intresserad av för vems räkning. Klienten visade sig vara Ju-Ju House i Harlem, vars ägare hette Silas N'Kwane. Emerson varnade utredarna på samma sätt som han varnat Elias för att ge sig i kast med "svartingarna". Utredarna var tacksamma för varningen.
Härnäst verkade spelarna vara intresserade av att besöka Ju-Ju House, men vi tvingades avbryta för kvällen.