Igår spelade jag, Übereil, Lars-Göran I, Duckwing och Kim (inte forumit) Döden är svart av kval för första gången.
På det stora hela tycker jag att det var lyckat. Vi byggde upp ett intrignät med fem mäktiga vampyrer och kastade in våra oerfarna stackars vampyrer i mitten. Eftersom det var en oneshot hoppade vi över att spela dem som människor. Vi drogs in i konflikterna om organiserad brottslighet och territorium i katakomberna och vi dominerades av våra mästare. Mot slutet dök det upp ryska varulvar och vi fick till en rejäl slutstrid. Slutet blev inte helt snyggt ihopknutet, men det berodde mest på att spelet inte är tänkt som oneshotlir, så det har inga mekanismer som hjälper till att avsluta.
Ett par regeländringar introducerades och några saker har jag fått att tänka på till nästa gång. Ett problem var att demonen (som den heter nuförtiden) hade svårt att komma igång i konflikter med spelledare och i inre konflikter, när den bara hade en svart (eller röd, när vi spelade) plupp. Ett annat problem tycker jag var att demonerna trots sina olika krafter kändes ganska lika. De försökte alla jobba sina vampyrer mot att bryta sig fria från mästaren. Jag tror att detta kan lösas genom att speca deras drivkrafter från början, så Härskaren vill ha status, Vilddjuret vill ha frihet, Mördaren vill vara fruktad, Lögnaren vill ha makt och Plågaren vill orsaka smärta. Typ så.
I slutet bestämde vi oss för att börja spela regelbundet. Vi ska spela igen på tisdag och påbörja en kampanj i DÄSAK. Hurra!
På det stora hela tycker jag att det var lyckat. Vi byggde upp ett intrignät med fem mäktiga vampyrer och kastade in våra oerfarna stackars vampyrer i mitten. Eftersom det var en oneshot hoppade vi över att spela dem som människor. Vi drogs in i konflikterna om organiserad brottslighet och territorium i katakomberna och vi dominerades av våra mästare. Mot slutet dök det upp ryska varulvar och vi fick till en rejäl slutstrid. Slutet blev inte helt snyggt ihopknutet, men det berodde mest på att spelet inte är tänkt som oneshotlir, så det har inga mekanismer som hjälper till att avsluta.
Ett par regeländringar introducerades och några saker har jag fått att tänka på till nästa gång. Ett problem var att demonen (som den heter nuförtiden) hade svårt att komma igång i konflikter med spelledare och i inre konflikter, när den bara hade en svart (eller röd, när vi spelade) plupp. Ett annat problem tycker jag var att demonerna trots sina olika krafter kändes ganska lika. De försökte alla jobba sina vampyrer mot att bryta sig fria från mästaren. Jag tror att detta kan lösas genom att speca deras drivkrafter från början, så Härskaren vill ha status, Vilddjuret vill ha frihet, Mördaren vill vara fruktad, Lögnaren vill ha makt och Plågaren vill orsaka smärta. Typ så.
I slutet bestämde vi oss för att börja spela regelbundet. Vi ska spela igen på tisdag och påbörja en kampanj i DÄSAK. Hurra!