Quadrante
Grisbonde
Så, ska vi prata lite om sånt där fluff vi gillar att läsa, skriva, ha med när vi beskriver, när vi spelar.
Dött kött
- Thread starter Quadrante
- Start date
Quadrante
Grisbonde
En sak jag verkligen uppskattar och gillar är väder. Ibland är det stämning, ibland förebådande, ibland får det bara vara med för att jag uppskattar det. Så när jag stöter på det hos en spelledare, eller skribent, och det inte enbart används slentrianmässigt, blir man glad.
Last edited:
Mogger
Hipsteranka
Kultur
Politik
Historia
Metafysik
Etc
Allt ska vävas in i allt och inte på uppenbara vis. Det ska krävas en del text för att reda ut det.
Politik
Historia
Metafysik
Etc
Allt ska vävas in i allt och inte på uppenbara vis. Det ska krävas en del text för att reda ut det.
Quadrante
Grisbonde
Att du uppskattar när det ovannämnda kommer fram som en subtext ur flera kombinerade texter, mer än de skrivs ut i klartext?
Trots att jag inte kan ett dyft om det tycker jag om att läsa om och förbereda geologi och hydrologi för området. Hur uppstod landmassan vi spelar på? Oavsett om vi spelar i en jättespindels drömvärld, längs Igonhavets kuster, eller i Stockholm 1999.
Otroligt onödig prepp, för om det går emot min ursprungliga idé ignorerar jag bara min research.
Otroligt onödig prepp, för om det går emot min ursprungliga idé ignorerar jag bara min research.
Mogger
Hipsteranka
Ja, något åt det hållet. Så att man förstår att det finns ett djup under.
Quadrante
Grisbonde
En annan sak som jag nästan glömde bort är mat. Mat gillar jag att ha med som spelledare eller när jag skriver text. Men vet inte om det betyder lika mycket när jag läser/upplever det i spel. Kanske för att jag har så många åsikter om det.
När det här diskuterades i den andra tråden tänkte jag direkt på det här:
I Tatters of the Kings prolog figurerar en lite excentrisk regissör vid namn Talbot Estus. I resten av kampanjen fyller han ingen funktion över huvud taget i kampanjens grundutförande; han återkommer inte, anges inte som källa till någon form av information, är ingen som agerar på tvärs med rollpersonerna.
Jag älskar att den här lilla rutan finns, och jag betraktar den som föredömlig. Jag älskar sånt här. Det ger spelvärlden och kampanjens figurer djup, och ger SL saker att kroka tag i. Även om de här böckerna nu aldrig skulle komma på tal i kampanjen så gillar jag dem ändå. Och givetvis är det lätt att ge rollpersonerna en ingång – "Du tror att du läst en av hans böcker, och visst var det hans grejer de diskuterade på bokklubben den där gången du inte var med?" Om någon av rollpersonerna är bokhandlare eller litteraturkunnig kan de få lite "onödigt vetande" som ändå ger dem saker att prata om ifall de vill ha ett samtal med Estus. Klart man kan smeka hans ego genom att prata om detaljer i hans böcker!
Är det här "dött kött"? För en del är det säkert det. Men välgrillat dött kött med god kryddning, serverat med en krämig sås, kan vara rätt gott…
I Tatters of the Kings prolog figurerar en lite excentrisk regissör vid namn Talbot Estus. I resten av kampanjen fyller han ingen funktion över huvud taget i kampanjens grundutförande; han återkommer inte, anges inte som källa till någon form av information, är ingen som agerar på tvärs med rollpersonerna.
Jag älskar att den här lilla rutan finns, och jag betraktar den som föredömlig. Jag älskar sånt här. Det ger spelvärlden och kampanjens figurer djup, och ger SL saker att kroka tag i. Även om de här böckerna nu aldrig skulle komma på tal i kampanjen så gillar jag dem ändå. Och givetvis är det lätt att ge rollpersonerna en ingång – "Du tror att du läst en av hans böcker, och visst var det hans grejer de diskuterade på bokklubben den där gången du inte var med?" Om någon av rollpersonerna är bokhandlare eller litteraturkunnig kan de få lite "onödigt vetande" som ändå ger dem saker att prata om ifall de vill ha ett samtal med Estus. Klart man kan smeka hans ego genom att prata om detaljer i hans böcker!
Är det här "dött kött"? För en del är det säkert det. Men välgrillat dött kött med god kryddning, serverat med en krämig sås, kan vara rätt gott…
Quadrante
Grisbonde
Här håller jag helt med, har en fabläss för anekdoter och obskyra referenser, är de helt fabriserade så är det nästa ännu bättre. De ska helst vara en krydda, inte bärande, så om man missar dem helt så spelar det ingen roll. Viktigt är nog att de på något sätt är så perifera att de kan missas eller så tydliga som avvikande att de kan undvikas.