På LinCon hade jag dykt upp med några halvfärdiga idéer om hur man kan göra om Banansystemet till spelledarlöst grottkräl, under namnet Drakar och bananer. Efter att ha gjort klart de sista bitarna på plats speltestades systemet och vi fann att det var kul. När sedan en barnfamilj dök upp på familjedagen tyckte någon att det var det mest barnvänliga systemet,så det var upp till mig att underhålla fem barn och två vuxna i ett par timmar. Totalt åtta spelare, alltså! Spelet pallar inte åtta rollpersoner, men eftersom det inte är något frispel utan bara konflikter så kan man gott dela på rollpersoner, tänkte jag. Så vi tog en rollperson på två spelare, vilket gav oss fyra rollpersoner. På så sätt skapades hjältarna. Snickar-Leif, prinsessan Paula, Rambo och alven Hayau gav sig in i djungeln på jakt efter Apkungens skatt!
Ungarna var helt sjukt kreativa. Specielt det par av barn som hade en rollperson att dela mellan sig, alltså den enda rollpersonen utan vuxen inblandning. Detta var Snickar-Leif. Med egenskaper som Snickra och Bra på att laga mat gav han sig i kast med djungelns utmaningar. Han byggde en bro över krokodilfloden (fast krokodilerna åt upp den och något i trät gjorde dem starkare!),han byggde en tunnel över fällorna i Apkungens entréhall och han lagade mat åt apzombierna på kyrkogården så att de började slåss med varandra om den goda maten (detta efter att han tidigare misslyckats med att snickra för gravarna så att zombierna inte kom upp). Även de andra rollpersonerna gjorde supercoola saker. Speciellt impad blev jag när alven Hayau (som jag delade med en liten tjej) lurade ner Apkungen i en brunn. Hur coolt som helst! Eftersom barnen inte självcensurerade kom de på jättehäftiga grejer och jag som var ganska tveksam till en början hade jättreroligt. Speltestet visade på att spelet hanterade ickevåldsamma utmaningar väl, det visade att det är lämpligt för barn och det visade också att det går utmärkt att dela en rollperson mellan två spelare som hittar på tillsammans.
Ungarna var helt sjukt kreativa. Specielt det par av barn som hade en rollperson att dela mellan sig, alltså den enda rollpersonen utan vuxen inblandning. Detta var Snickar-Leif. Med egenskaper som Snickra och Bra på att laga mat gav han sig i kast med djungelns utmaningar. Han byggde en bro över krokodilfloden (fast krokodilerna åt upp den och något i trät gjorde dem starkare!),han byggde en tunnel över fällorna i Apkungens entréhall och han lagade mat åt apzombierna på kyrkogården så att de började slåss med varandra om den goda maten (detta efter att han tidigare misslyckats med att snickra för gravarna så att zombierna inte kom upp). Även de andra rollpersonerna gjorde supercoola saker. Speciellt impad blev jag när alven Hayau (som jag delade med en liten tjej) lurade ner Apkungen i en brunn. Hur coolt som helst! Eftersom barnen inte självcensurerade kom de på jättehäftiga grejer och jag som var ganska tveksam till en början hade jättreroligt. Speltestet visade på att spelet hanterade ickevåldsamma utmaningar väl, det visade att det är lämpligt för barn och det visade också att det går utmärkt att dela en rollperson mellan två spelare som hittar på tillsammans.