makki
Veteran
turin åkte upp till himmelen efter det första kriget som för alltid satt sitt spår i världen.
Han var nu mycket svag, och ledsen över sin brors illvilja.
Han uppmanade sina söner att ta över himmelen. Att skapa flera varelser. Flera folk och fortsätta vaka över dom svaga.
Det var i denna ålder Alverna, dvärgarna och mäniskorna kom till. Alla med sina egna kunskaper om saker och ting. Dvärgarnas gud, hade alltid varit vänn med jorden och berget och placerade derför dvärgarna att bo i dom (enligt honom) hemtrevliga grottorna.
Alvernas gud kännde skogen bäst och satte därför alverna i skogen och människorna... Ja.. dom hamnade lite överrallt för att fylla ut. För att håla allt i balas... Men dessa raser kom heller undan onskans järngrep.
Turin försvagades kraftig med tiden och vart tillslut sängliggandes för all evighet.
Medans hans söner tog makten och delade rättvist på den.
Agtar däremot var för förargad. Han strök runt i underjorden och förstörde allt han såg. tills han kom till en borg. Han bestämmde sig för att denna borg skulle bli hans. Han misstog sig ordentligt. För där inne bodde dödens gud. troligen en av dom mäktigaste gudarna som existerade. Hans husdjur var en hydra. med 40 huvuden.
Dödens gud presenterade sig själv som Nerull.
Agtar var imponerad utöver Nerulls åstakommor i underjorden. Och Agtar föreslog att han skulle få bo här med Nerull... Nerull skrattade och sa att han skulle göra Agtar till sin lilla slav. Agtar vart rasande, men va kunde han göra åt det. Nerull var så mäktig att hans lilltå skulle förstöra Agtar med en vinknig...
Nerull skikade en armé med förvridna monster på honom. Men Agtar kunde inte ge sig. Han förstörde hela armén och satte huvudena på pålar. Han skulle visa att han var stamgudens bror...
Nerull insåg att Agtar var ganska mäktig och kliade sig i skägget. Han gjorde tillslut Agtar till Massakerns och onskans gud. Eruthnull döptes Agtar om sig själv till. Onska på dom läggre planesens språk.
Agtars fru, var förkrossad. Hon skulle aldrig få se sin man igen. Hon bad och bad Turins söner om att släppa Agtar. Men dom skakade på sina huvuden och visade vad han blivit. Neondel vägrade tro vad hon sett.
Men tillslut övertalade Turins söner henne att förstå att de var sant. Hon blev sörjanet gud. En gud som för evigt kommer sörja hennes man och alla andra som förlorat nån nära eller kär.
När Turin försvagat så mycket att han inte kunde röra sig förstod den vise Pelor att han behövde göra flera hjälpredor, som kunde håla naturen i balans. hans söner fick därför namnen samt krafterna att kontrollera:
Neptar - vattnet och havens gud
Ehlonna - vildmarkens gud
Obad hai - Moder natur
Drakguden skriver jag om sen i delen om det första drakkriget.
Samma gäller Demon gudarna.. fast i Demon krigs delen förståss. Magiker som blivit gudar på nåt sett skriver jag om i delen om Magin å gudarna... Om jag nånsin orkar skriva så mycket... och om nån vill läsa de förståss..
Han var nu mycket svag, och ledsen över sin brors illvilja.
Han uppmanade sina söner att ta över himmelen. Att skapa flera varelser. Flera folk och fortsätta vaka över dom svaga.
Det var i denna ålder Alverna, dvärgarna och mäniskorna kom till. Alla med sina egna kunskaper om saker och ting. Dvärgarnas gud, hade alltid varit vänn med jorden och berget och placerade derför dvärgarna att bo i dom (enligt honom) hemtrevliga grottorna.
Alvernas gud kännde skogen bäst och satte därför alverna i skogen och människorna... Ja.. dom hamnade lite överrallt för att fylla ut. För att håla allt i balas... Men dessa raser kom heller undan onskans järngrep.
Turin försvagades kraftig med tiden och vart tillslut sängliggandes för all evighet.
Medans hans söner tog makten och delade rättvist på den.
Agtar däremot var för förargad. Han strök runt i underjorden och förstörde allt han såg. tills han kom till en borg. Han bestämmde sig för att denna borg skulle bli hans. Han misstog sig ordentligt. För där inne bodde dödens gud. troligen en av dom mäktigaste gudarna som existerade. Hans husdjur var en hydra. med 40 huvuden.
Dödens gud presenterade sig själv som Nerull.
Agtar var imponerad utöver Nerulls åstakommor i underjorden. Och Agtar föreslog att han skulle få bo här med Nerull... Nerull skrattade och sa att han skulle göra Agtar till sin lilla slav. Agtar vart rasande, men va kunde han göra åt det. Nerull var så mäktig att hans lilltå skulle förstöra Agtar med en vinknig...
Nerull skikade en armé med förvridna monster på honom. Men Agtar kunde inte ge sig. Han förstörde hela armén och satte huvudena på pålar. Han skulle visa att han var stamgudens bror...
Nerull insåg att Agtar var ganska mäktig och kliade sig i skägget. Han gjorde tillslut Agtar till Massakerns och onskans gud. Eruthnull döptes Agtar om sig själv till. Onska på dom läggre planesens språk.
Agtars fru, var förkrossad. Hon skulle aldrig få se sin man igen. Hon bad och bad Turins söner om att släppa Agtar. Men dom skakade på sina huvuden och visade vad han blivit. Neondel vägrade tro vad hon sett.
Men tillslut övertalade Turins söner henne att förstå att de var sant. Hon blev sörjanet gud. En gud som för evigt kommer sörja hennes man och alla andra som förlorat nån nära eller kär.
När Turin försvagat så mycket att han inte kunde röra sig förstod den vise Pelor att han behövde göra flera hjälpredor, som kunde håla naturen i balans. hans söner fick därför namnen samt krafterna att kontrollera:
Neptar - vattnet och havens gud
Ehlonna - vildmarkens gud
Obad hai - Moder natur
Drakguden skriver jag om sen i delen om det första drakkriget.
Samma gäller Demon gudarna.. fast i Demon krigs delen förståss. Magiker som blivit gudar på nåt sett skriver jag om i delen om Magin å gudarna... Om jag nånsin orkar skriva så mycket... och om nån vill läsa de förståss..