Nekromanti Den läskigaste filmen ni har sett?

[entomophobiac]

Tyckte väldigt mycket om El Orfanato för att den gjorde saker mer psykologiskt och jordnära. Den var creepy för att vissa saker var relaterbara, helt enkelt, som den mysko tanten som dyker upp mitt i natten. Skräck som förlitar sig för mycket på effekter brukar jag tycka blir tråkig.

Som bäst blir det när det tangerar gränsen och du aldrig riktigt vet om det är övernaturligt eller ej. Bitvis uppfyllde Apostle (Netflix Originals) mina krav också, till dess den började förklara alldeles för mycket. Skräck är som bäst när jag som tittare inte riktigt vet vad som händer.

Sen brukar jag titta på en hel del dokumentärer om sånt som gör att verkligheten överträffar dikten. Den om Ted Bundy, eller om Jonestown. Sånt är mer obehagligt än skräckfilm och gör inget annat än berätta om händelser som hänt på riktigt. Inga lyckliga slut, inga behändiga motivationer eller förklaringar.

 

[Minimoni]

Jag har sett väldigt mycket skräckfilm, mestadels de japanska rullarna. Tänkte mig ändå försöka ge förslag på några oväntade skräckfilmer.

No Country For Old Men: Jag vet inte varför men Javier Bardems roll gav mig väldigt olustiga vibbar. Hela den filmen känns som en japansk skräckfilm där de har sin subtila skräck.

Coraline: knappar som ögon. Vacker animerad film. Skulle inte visa den för barn.

The Others: Nicole Kidmans skådespeleri gjorde så att jag fick kalla kårar medan jag tittade på filmen.

”The Others” är enormt bra! Tack för att du påminde mig om dess existens då det är länge sen jag såg den. Skall genast leta rätt på den.

 

[Mogger]

Prisoners är sjukt obehaglig. Mycket otäckare än så blir det fan inte!

Såg den med frugan när vi skaffat barnvakt och skulle dricka lite vin och bara slappa (småbarnsföräldrar fattar) och så fick vi detta! Fyfan!

Sjukt bra! Men så rusktigt obehaglig om mänsklig ondska.

 

[Henke]

Wtaf? Blev aspeppad och hyrde skiten på viaplay igårkväll. Inte en dålig film, men på vilket vis var den läskig menar du? Jobbig stämning och jävligt sorglig, fine, men med skräckfilmsförväntningarna jag hade efter dropp i den här tråden känns det mest som att jag slösade bort två timmar och trettionio riksdaler på en kopp full av ingenting...

Oj, tråkigt att du inte uppskattade filmen. Jag vill dock fortfarande påstå (och har redan gjort det tidigare i tråden) att mänsklig galenskap är så otroligt mycket otäckare och mer skrämmande än vandöda, häxor och utomjordlingar.

Har diskuterat filmen med en god vän som är filmrecensent och vi var helt överens om att det här är bland det mest otäcka man sett. Tycker inte heller det är fel att definiera filmen som skräckfilm. Det är så den är kategoriserad bl.a. på wikipedia och imdb.

 

[Henke]

Prisoners är sjukt obehaglig. Mycket otäckare än så blir det fan inte!

Såg den med frugan när vi skaffat barnvakt och skulle dricka lite vin och bara slappa (småbarnsföräldrar fattar) och så fick vi detta! Fyfan!

Sjukt bra! Men så rusktigt obehaglig om mänsklig ondska.

Håller med. Otroligt otäck och bra film!

 

[Henke]

Tyckte väldigt mycket om El Orfanato för att den gjorde saker mer psykologiskt och jordnära. Den var creepy för att vissa saker var relaterbara, helt enkelt, som den mysko tanten som dyker upp mitt i natten. Skräck som förlitar sig för mycket på effekter brukar jag tycka blir tråkig.

Som bäst blir det när det tangerar gränsen och du aldrig riktigt vet om det är övernaturligt eller ej. Bitvis uppfyllde Apostle (Netflix Originals) mina krav också, till dess den började förklara alldeles för mycket. Skräck är som bäst när jag som tittare inte riktigt vet vad som händer.

Sen brukar jag titta på en hel del dokumentärer om sånt som gör att verkligheten överträffar dikten. Den om Ted Bundy, eller om Jonestown. Sånt är mer obehagligt än skräckfilm och gör inget annat än berätta om händelser som hänt på riktigt. Inga lyckliga slut, inga behändiga motivationer eller förklaringar.

Exakt så!

 

[Henke]

Actionscener förstör skräck. Actionscener ger protagonisten agens, och agens är inte läskigt.

Just av denna anledning har jag svårt för "Pulp-mode" av Call of Cthulhu. Det blir för mycket Indiana Jones...

 

[Zire]

Nu tittar jag väldigt lite på skräck, men jag kan annars rekommendera serien Channel Zero, den är obehaglig på ett sätt som gärna håller i sig efter att man sett klart den.

Annars är den film jag mått mest dåligt av Melancholia, men det är mest på ett existentiellt/psykologiskt/filosofiskt plan. Filmen är inte gjord som en skräckfilm, och har lite annorlunda konstgrepp, är väldigt långsam och suggestiv. Men jag förlorade något av mig själv när jag såg den filmen som jag nog aldrig får tillbaka.

 

[Rangertheman]

"Vanlig" skräck: The Grudge (2004)

Sjukt otäck för att den porträtterar riktig ren ondska: American History X (1998)

Vansinnigt obehaglig: Perfect Sense (2011)

 

[Henke]

Annars är den film jag mått mest dåligt av Melancholia, men det är mest på ett existentiellt/psykologiskt/filosofiskt plan. Filmen är inte gjord som en skräckfilm, och har lite annorlunda konstgrepp, är väldigt långsam och suggestiv. Men jag förlorade något av mig själv när jag såg den filmen som jag nog aldrig får tillbaka.

Här håller jag verkligen med. Otroligt tung film som gjort att jag aldrig mer kommer kunna se upp på en vacker natthimmel utan att för en sekund försäkra mig om att inget "är fel". Skulle nästan vilja kalla det kosmisk skräck ut ett vardagsperspektiv.

 

[slanfan]

Funny Games: Väldigt otrevlig, både remake och original. Kanske inte skräck, men svårt att kalla den något annat.

Antichrist: Min favorit av Von Trier. Så jävla jobbig.

Behind the masque, the rise of Leslie Vernon: En kärleksfylld hyllning och parodi på slashers. Jag gillar den väldigt mycket.

 

[Arfert]

Bland moderna skräckfilmer gillade jag It Follows. Annars är de flesta rätt kassa.

 

[Grisodlar'n]

Hej alla glada människor!

Två filmer jag kan rekommendera är:

Amityville II: The Possession (bästa filmen i serien)
Superstition (1982)

 

[Lirarn]

Candyman tycker jag är en bra läskig gammal klassiker. Skön filmmusik!

 

[Grisodlar'n]

Ytterligare rekommendationer för den som lyckligtvis fortfarande kan tycka det är lite läskigt med skräckrullar:

The Changeling (1980)
The Legend of Hell House (1973)
Tourist Trap (1979)
The Howling (1981)
Dead & Buried (1981)
The Blood on Satan's Claw (1971)
The Comeback (1978)

 

[Mekanurg]

Den läskigaste film jag sett var ingen skräckis: Steven Spielbergs AI -- Artificiell Intelligens. Jag känner obehag än idag när jag tänker på den. Slutet gör så ont ända in i själen.

 

[Minimoni]

Den läskigaste film jag sett var ingen skräckis: Steven Spielbergs AI -- Artificiell Intelligens. Jag känner obehag än idag när jag tänker på den. Slutet gör så ont ända in i själen.

Jag måste hålla med! Jag och en vän som är lika nördig som jag såg den på bio när det begav sig och vi blev nog båda skadade ända in i själen av filmen. Jag vet att vi även nu, då och då pratar om just den filmen och hur jävla hemsk känsla vi fick och fortfarande får av inte bara slutet utan stor del av filmen.

 

[Grisodlar'n]

Jag kom på en annan lite smått obehaglig rulle för er som hellre ser film gjord senare än 70/80-talet.

Calvaire (2004)

 

[Henke]

Tycker ”Get out” som kom för några år sen var rätt bra.

En av de mer obehagligare filmerna jag sätt rent visuellt är annars franska ”irreversible”.

 

[Grisodlar'n]

Tycker ”Get out” som kom för några år sen var rätt bra.

En av de mer obehagligare filmerna jag sätt rent visuellt är annars franska ”irreversible”.

Get out var helt ok. Den där franska filmen du nämnt är i min mening obehagligt rå och jag förstår inte dess storhet eller syfte. Syftet kanske bara var att chockera, vad vet jag? Jag som tittar på mycket skräck har också märkt att efter brandsläckarscenen så började det krypa in allt mer och mer skallmosande i skräckfilmer och t o m i Game of Thrones.