Nåt som jag anser kan vara kanske det svåraste när man gör ett rollspel är att få det där som ger det rätt känsla. Både i de rollspel man arbetar på själv och vissa man spelar kan man känna att det saknas nåt, nåt speciellt som finns i bara ett fåtal riktigt bra rollspel. Men exakt vad är det och hur ska man lyckas få in det i sitt rollspel? Det kanske låter lite luddigt men jag vet faktiskt inte hur man ska kunna beskriva det bättre, det är bara nåt som finns där, men går liksom inte att sätta fingret på det... nån som har någon bra synpunkt på frågan? Vad är det och hur åstakommer man det?
Nekromanti Det där speciella...
- Thread starter archor
- Start date
mördarmackan
Hero
Magi kanske??
Känsla??
Kraften??
Vet vad du menar men hur man får fram det när man spelar? Det är nog ganska svårt. Beskriva lagom mycket detaljer om hur det ser ut utan att "slöa ner" det alltför mycket.
Känsla??
Kraften??
Vet vad du menar men hur man får fram det när man spelar? Det är nog ganska svårt. Beskriva lagom mycket detaljer om hur det ser ut utan att "slöa ner" det alltför mycket.
Ahhh... svänget. Så svårdefinierat, men så självklart när det dyker upp.
Nåja, vad är då mina tankar om vad som är gemensamt med de spel som svänger? Våra favoritrollspel är StarWars (WEG/D6), ELRIC! och Call of Cthulhu.
De har gemensamt:
Regler som löser uppgiften perfekt. De krånglar inte, är enkla, konsekventa och stödjer spelvärlden.
Spelvärldar som är intressanta att spela i.
De är skrivna med glädje och entusiasm. Man vill spela spelen när man läser dem!
Nåja, vad är då mina tankar om vad som är gemensamt med de spel som svänger? Våra favoritrollspel är StarWars (WEG/D6), ELRIC! och Call of Cthulhu.
De har gemensamt:
Regler som löser uppgiften perfekt. De krånglar inte, är enkla, konsekventa och stödjer spelvärlden.
Spelvärldar som är intressanta att spela i.
De är skrivna med glädje och entusiasm. Man vill spela spelen när man läser dem!
För min del är "det där speciella" DETALJ!
Ett rollspel med en väldefinierad värld, välanpassade regler och sist - men inte minst - äventyr/platser/personer med väl utarbetade bakgrunder är det som jag kräver för att den rätta känslan skall infinna sig. Det är då man tar steget över och "är" sin rollfigur!
Köper man ovan sagda är det bara en sak som gäller om man är rollspelsmakare eller skriver äventyr, nämligen arbete, lite mer arbete, och ännu mer arbete. Och när man är klar med det återstår - just det - ännu mer arbete.
Ett rollspel med en väldefinierad värld, välanpassade regler och sist - men inte minst - äventyr/platser/personer med väl utarbetade bakgrunder är det som jag kräver för att den rätta känslan skall infinna sig. Det är då man tar steget över och "är" sin rollfigur!
Köper man ovan sagda är det bara en sak som gäller om man är rollspelsmakare eller skriver äventyr, nämligen arbete, lite mer arbete, och ännu mer arbete. Och när man är klar med det återstår - just det - ännu mer arbete.
Den hemliga ingrediensen...
...är kärlek!
Allvarligt, det märks om skaparen av rollspelet brinner för sitt jobb. Tanke och känsla. Det måste vara genomtänkt, men också skapat med en känsla för världen och vad som passar in där. Man måste också ha ett regelsystem som passar ihop med världen. Detta har också med fingertoppskänsla att göra.
...är kärlek!
Allvarligt, det märks om skaparen av rollspelet brinner för sitt jobb. Tanke och känsla. Det måste vara genomtänkt, men också skapat med en känsla för världen och vad som passar in där. Man måste också ha ett regelsystem som passar ihop med världen. Detta har också med fingertoppskänsla att göra.
Rising
Vila i frid
Hmm, menar du att rollspelet har RÄTT känsla eller BRA känsla?
Många menar ju att DoD6 har en del rätt coola ingredienser för att ge spelet RÄTT känsla för att vara ett utpräglat "nordiskt" rollspel. Kungstrollen i Jorges, texempel, och "nordifieringen" av alla namn så att de inte liknar något man hittar i andra fantasyspel. Därför klagar ju folk på de monster som de anser bryter mot denna "rätta" känsla. Har man tillräckligt mycket med "fel" känsla så blir allt ostrukturerat och känslan försvinner.
Eller menar du att du saknar "bra" känsla, vilket är svårare att sätta fingret på och som man menar när man säger saker som "det här rollspelet har verkligen SJÄL" eller "det märks att utvecklarna varit passionerade inför det här projektet. Det är mycket kärlek mellan pärmarna i denna magiska utgåva". Sådana uttalanden är förstås omöjliga att understöda med vettiga argument.
Jag tror faktiskt att den där typen av BRA känsla snarare är ett utslag av att produkten ligger rätt i tiden. Om du verkligen saknar en sorts rollspel och vill spela på ett sätt som inget rollspel klarar av att göra, då kommer du bli förälskad i det rollspelet som till sist tillfredställer detta behov hos dig. Du säger att rollspelet har "själ", att det har "bra känsla" eller att det är "magiskt". Vad du egentligen menar är "det här var precis vad jag önskade mig!" Det har nog egentligen inte så mycket med rollspelets egna kvaliteter att göra. När jag tittar i ett par gamla grejer som jag brukade tycka var magiska så har jag svårt att riktigt se var magiken kan ha legat någonstans. Med efterkloka ögon kan jag däremot minnas varför jag gillade rollspelet så mycket när det väl begav sig. Ofta har det med helt andra saker att göra än att rollspelet i sig var sådär himla bra.
/Rising
Många menar ju att DoD6 har en del rätt coola ingredienser för att ge spelet RÄTT känsla för att vara ett utpräglat "nordiskt" rollspel. Kungstrollen i Jorges, texempel, och "nordifieringen" av alla namn så att de inte liknar något man hittar i andra fantasyspel. Därför klagar ju folk på de monster som de anser bryter mot denna "rätta" känsla. Har man tillräckligt mycket med "fel" känsla så blir allt ostrukturerat och känslan försvinner.
Eller menar du att du saknar "bra" känsla, vilket är svårare att sätta fingret på och som man menar när man säger saker som "det här rollspelet har verkligen SJÄL" eller "det märks att utvecklarna varit passionerade inför det här projektet. Det är mycket kärlek mellan pärmarna i denna magiska utgåva". Sådana uttalanden är förstås omöjliga att understöda med vettiga argument.
Jag tror faktiskt att den där typen av BRA känsla snarare är ett utslag av att produkten ligger rätt i tiden. Om du verkligen saknar en sorts rollspel och vill spela på ett sätt som inget rollspel klarar av att göra, då kommer du bli förälskad i det rollspelet som till sist tillfredställer detta behov hos dig. Du säger att rollspelet har "själ", att det har "bra känsla" eller att det är "magiskt". Vad du egentligen menar är "det här var precis vad jag önskade mig!" Det har nog egentligen inte så mycket med rollspelets egna kvaliteter att göra. När jag tittar i ett par gamla grejer som jag brukade tycka var magiska så har jag svårt att riktigt se var magiken kan ha legat någonstans. Med efterkloka ögon kan jag däremot minnas varför jag gillade rollspelet så mycket när det väl begav sig. Ofta har det med helt andra saker att göra än att rollspelet i sig var sådär himla bra.
/Rising
Gör så ditt rollspel har en genomsyrande känsla och stämning som är speciellt för just detta spel och spelvärd. Ha denna känsla i tankarna när du skriver världen, reglerna och skapar personer och varelser för att befolka din värld. Se till att reglerna också är anpasade till att främja denna känsla.
Beskrivningar av företeelser, platser osv. skrivna av en person från världen höjer också inlevelsen och formar den totala känslan.
Beskrivningar av företeelser, platser osv. skrivna av en person från världen höjer också inlevelsen och formar den totala känslan.
King Kromm
Hero
Åhhh, jag som trodde det var vaselin
även om det går lika bra med selleri!
även om det går lika bra med selleri!