Per Ejemar
Veteran
Det viktigaste med rollspel. Samt en liten insikt, som jag gärna delar med mig av.
Det känns som om någon behöver ta upp den här tråden. Så jag valde att göra det!
Det är säkert mycket möjligt att tråden varit uppe tidigare, i så fall kan ju de som upplever det hela traumatiskt, låta bli att läsa fortsättningen.
Denna tråd behandlar vad JAG anser vara det viktigaste med att spela rollspel. Eller att hålla på med rollspel på något annat sätt, då bortsett från själva spelandet. Det som JAG tycker är viktigast är att det är KUL.
Kommentar: Om du nu orkar läsa dig igenom hela detta inlägg, tänk då på att alla har olika åsikter. En del av Er kanske inte tycker att det är viktigast att rollspel är KUL.
För att försöka förtå sig på vad som är KUL, krävs åtminstone två insikter.
Det som JAG tycker är KUL, kanske DU inte alls tycker är KUL.
Det som DU tycket är KUL, kanske JAG inte alls tycker är KUL.
En enkel summering är att ALLA TYCKER OLIKA!
Kommentar: Nu behöver ni ju inte dra ovanstående mening till sin spets, okej? Alla kanske inte tycker olika, om allting. Och även om vi tycker lika, så kanske vi tycker lite olika i alla fall …
Kan VI försöka att acceptera detta?
Personligen blir JAG lite frustrerad av personer som inte kan kompromissa. JAG anser att kompromissandet, i princip, är ett måste.
Exempel:
Om JAG bara skriver scenarion som bara jag tycker är KUL. Då riskerar JAG att ingen av mina spelar vill spela scenariot. Om JAG bara skriver scenariot som spelarna vill ha det. Då finns risken att JAG inte vill spelleda det. Kompromissar jag så kanske både JAG och mina spelare vill spela scenariot.
Exemplet ovan utgår från skrivandet av ett scenario. Men det kan säkert göras gällande för fler rollspels relaterade element och komponenter. Ni som orkar kan ju försöka att förstå vad jag menar!
Slutligen så utgår jag från att denna tråd urartar som många andra trådar. Jag gissar att ämnet ”VAD som är KUL” kommer att stötas och blöttas till leda …
Märker att jag lyckades få till en del syftningsfel här och där. Överlever ni ändå?
Det känns som om någon behöver ta upp den här tråden. Så jag valde att göra det!
Det är säkert mycket möjligt att tråden varit uppe tidigare, i så fall kan ju de som upplever det hela traumatiskt, låta bli att läsa fortsättningen.
Denna tråd behandlar vad JAG anser vara det viktigaste med att spela rollspel. Eller att hålla på med rollspel på något annat sätt, då bortsett från själva spelandet. Det som JAG tycker är viktigast är att det är KUL.
Kommentar: Om du nu orkar läsa dig igenom hela detta inlägg, tänk då på att alla har olika åsikter. En del av Er kanske inte tycker att det är viktigast att rollspel är KUL.
För att försöka förtå sig på vad som är KUL, krävs åtminstone två insikter.
Det som JAG tycker är KUL, kanske DU inte alls tycker är KUL.
Det som DU tycket är KUL, kanske JAG inte alls tycker är KUL.
En enkel summering är att ALLA TYCKER OLIKA!
Kommentar: Nu behöver ni ju inte dra ovanstående mening till sin spets, okej? Alla kanske inte tycker olika, om allting. Och även om vi tycker lika, så kanske vi tycker lite olika i alla fall …
Kan VI försöka att acceptera detta?
Personligen blir JAG lite frustrerad av personer som inte kan kompromissa. JAG anser att kompromissandet, i princip, är ett måste.
Exempel:
Om JAG bara skriver scenarion som bara jag tycker är KUL. Då riskerar JAG att ingen av mina spelar vill spela scenariot. Om JAG bara skriver scenariot som spelarna vill ha det. Då finns risken att JAG inte vill spelleda det. Kompromissar jag så kanske både JAG och mina spelare vill spela scenariot.
Exemplet ovan utgår från skrivandet av ett scenario. Men det kan säkert göras gällande för fler rollspels relaterade element och komponenter. Ni som orkar kan ju försöka att förstå vad jag menar!
Slutligen så utgår jag från att denna tråd urartar som många andra trådar. Jag gissar att ämnet ”VAD som är KUL” kommer att stötas och blöttas till leda …
Märker att jag lyckades få till en del syftningsfel här och där. Överlever ni ändå?