Nekromanti diskussion om Truppspel och Allegience

[Bassejr]

Startade en tråd i rollspelsforumet om ett "Kontroversiellt sätt att belöna spelare", där jag pratade om att belöna spelare med nya spelbara raser och klasser. I Pathfinder tycker jag att det hela gör sig bra, i alla fall med klasser, eftersom man kan multi-class'a så enkelt, men med raser blir det lite komplicerat.

Då kom Nero och rekomenderade att jag skulle köra kampanjen som "Truppspel (kallas det så?)"
DVS: att varje spelare har en karaktär och ett par underhuggare.

Nu vill jag veta från folk här:
Vad har ni för erfarenhet av detta, eller liknande kampanjideer?
Hur tror ni att det skulle göras bäst i pathfinder?

Jag vet inte riktigt om jag ska bygga in någon sorts regelverk för det hela (allegience points, reputation, eller liknande), eller om jag bara ska sköta det storymässigt (när en ras-nation är tillräckligtglada med en för att inte slå ihjäl en, kan man spela som den rasen, och med den rasens klasser). Eller om det fins något annat system för det hela.

 

[God45]

Jag tycker att det är viktigt att även de av mina karaktärer som jag inte spelar för tillfället levlar. Jag snöar ofta in på en karaktär och spelar honom mest. Om jag sedan måste byta till en av de andra karaktärerna (om tex karaktärerna delar upp sig och åker till olika delar av världen och gör viktiga saker som utspelar sig sammtidigt) så är de alltid jättedåliga.

Det är också rätt bra att låta spelarnas Äventyrar grupp arme förband eller liknande äga de magiska föremålen så att man inte måste göra en massa konstigt "lånande" mellan karaktärerna.

 

[Bassejr]

Jag tycker att det är viktigt att även de av mina karaktärer som jag inte spelar för tillfället levlar. Jag snöar ofta in på en karaktär och spelar honom mest. Om jag sedan måste byta till en av de andra karaktärerna (om tex karaktärerna delar upp sig och åker till olika delar av världen och gör viktiga saker som utspelar sig sammtidigt) så är de alltid jättedåliga.

Det är också rätt bra att låta spelarnas Äventyrar grupp arme förband eller liknande äga de magiska föremålen så att man inte måste göra en massa konstigt "lånande" mellan karaktärerna.

Om jag har en teori, att istället för att Karaktären levlar, låt Spelaren levla. Sen, antingen att spelarens levlar delas ut på karaktärerna, eller att alla karaktärer levlar med spelaren. Teoretiskt sett borde ju de övriga karaktärerna ha liknande saker för sig medan man inte spelar med den, som karaktären man spelar med. Därför borde alla ens karaktärer få ungeffär lika mycket utvecklingspoäng ungefär samtidigt. Ellerhur?

Men ett sådant system skulle i princip kräva av karaktärerna att man spelar med en karaktär, och under tiden är de andra spelarna i princip inte i storyn över huvud taget. Jag är precis som du, jag blir också fokuserat på en karaktär, och det tar på något sätt bort lite av det hela syftet med att spela Truppspel till att börja med.

Så fins det något sätt att förlänga Truppspels id´en som skulle göra det lättare för flertalet av spelarnas karaktärer att vara aktiva i spelet? Säg att en spelare har en huvudkaraktär, och flertalet aktiva henchmen?

 

[God45]

Man kan dra nytta av världen storlek tänker jag annars... En grupp av karaktärer är ett militärförband vid fronten, en grupp är kyrkans inquisatorer som reser runt rikets städer och en grupp är adels män vid det kungliga hovet och deltar i intriger.

Vad en grupp gör påverkar situationen för de andra och vid någon punkt i kampanjen bör grupperna byta medlemar.

Varje grupp skulle kunna ha en ledare som är "huvudpersonen" för den gruppen och som det mesta av fokuset ligger på. De andra är endå med och spelar där men det är inte deras huvud karaktär liksom. Då man har lika många grupper som man har spelare.

 

[Bassejr]

Man kan dra nytta av världen storlek tänker jag annars... En grupp av karaktärer är ett militärförband vid fronten, en grupp är kyrkans inquisatorer som reser runt rikets städer och en grupp är adels män vid det kungliga hovet och deltar i intriger.

Vad en grupp gör påverkar situationen för de andra och vid någon punkt i kampanjen bör grupperna byta medlemar.

Varje grupp skulle kunna ha en ledare som är "huvudpersonen" för den gruppen och som det mesta av fokuset ligger på. De andra är endå med och spelar där men det är inte deras huvud karaktär liksom. Då man har lika många grupper som man har spelare.

En sådan kampanj skulle kräva en global plot. Säg, ett stort krig, eller någon sorts naturkatastrof? Det skulle visserligen kunna bygga för en rätt intressant story, och med flera olika karaktärsgruppen skulle man kunna bygga vidare rätt bra på världen och få en känsla för hur olika platser ser ut utan att behöva resa en massa.
Men samtidigt, om man har flera paralella spelgrupper, och regelbundet introducerar nya raser och klasser, och har flera karaktärslag av just den anledningen att Kunna introducera nya raser och klasser, betyder inte det att et kommer dyka upp en spelgrupp som är mänskliga paladins, en spelgrupp som är orkiska krigare, en spelgrupp som är gnomiska tinkers, en grupp som är nattalviska archers och druider, osv.? Vilket kan bli enformigt...
Kan det finnas någon vettig lösning för det?

 

[God45]

Jag hade valt grupper som kan vara rätt blandade. En adelsman och hans följe, en legosoldats grupp eller en inquisitor och hans spion nätvärk. Jag hade också sett till att blanda dem, grupperna kommer samman och behöver lösa 3 sitiationer sammtidig. Men de litar inte på varandra så en medlem av varje grupp följer med till varje mål. På det sättet blandas vem som äventyrar med vem.