Nekromanti DnD-kulturer jag vill se

[Habondia]

Visst har du också suttit och tänkt ut udda civilisationer, seder eller religioner till DnD ibland? När kartan känns för trång, pantheon för trist, spelet för barntillåtet?

Låt oss dela med oss av våra sjuka idéer, andra till förnöjelse!

Några små skisser från mig:

Thay: Okej, alla vet att där bor red wizards och zulkirerna som regerar över de olika magiskolorna och ständigt motarbetar varann. När jag körde en rescue mission i Thay fläskade jag ut landet lite:

Status bedöms efter hårlängd-alla som är nåt är rakade med tjusiga tatueringar, fighters får max ha hår som inte kan greppas i strid, hustjänare måste ha hår till nacken och kärleksslavar och andra lägre stående individer är vid dödsstraff förbjudna att klippa sitt hår. Väldigt underhållande om man har fåfänga karaktärer i partyt, som då måste välja mellan att spela slavar eller klippa lockarna om de inte kan förklä sig magiskt.

När partyts skepp la till i Thays huvudstad blev naturligtvis ett par unga alvspolingar bland passagerarna uppsnappade och sålda till ett Loviatartempel, dit folket går för att leva ut sina mer perversa lustar...

*skriver mer om nån är intresserad, måste sova nu....*

 

[Habondia]

Nähä, strunt i det då...

 

[Pom]

Ibland känns möjligheterna med en fråga så stora att friheten blir lite förlamande. Det kan vara såpass kul med udda sedvänjor och/eller snusk att man får svårt att välja något enskilt att presentera ur sina kampanjer som svar på en sådan här fråga.

För att framstå som mognare än jag är tänker jag då nämna en snuskfri genustradition som finns i ett land på en av mina världar:

Högerhänthet förknippas med maskulinitet och vänsterhänthet med femininitet. Vänsterhänta män ses som bögiga, högerhänta kvinnor som manhaftiga; bägge delarna rätt stigmatiserande i detta traditionstyngda rike. I vardagssammanhang tar man inte så hårt på detta, vilket är tur särskilt för kvinnorna, men när man hälsar är det benhårt och för krigare likaså.
Därför är tvåhandsvapen och dubbelvapen mycket vanliga hos kvinnliga krigare (och hos vänsterhänta manliga krigare).

 

[Dilandau]

En kultur där kön bara ses som en egenskap bland andra. Att säga att någon är kvinna eller man är lika betydelsefullt som att säga att någon har brunt hår, stora fötter eller öronsnibbar.