Hej Anders.
Tack för komplimangerna.
Ja, det är svårt att skriva dessa spelrapporter när spelet fungerar gentemot när jag ville försöka behandla de problem vi stötte på. Fast, tack våre några killar härifrån som vädjat mig om att fortsätta krönikan, kommer jag försöka med det.
Tyvärr blir det inget spelande på ett tag nu, men jag hoppas återkomma så fort vi är tillbaks i sadeln igen.
Viktigast finner jag din kommentar om illusioner och karaktärstänkande, för vi har precis samma upplevelse och erfarenhet som du; nämligen att Dogs verkligen manar till rollspelande i första person.
Vi har också reflekterat över är hur konfliktlösningssystemet tvingar fram målande beskrivningar av allting karaktärerna gör. Man rollspelar ju hur man använder egenskaper och ägodelar för att få använda dem i konflikter. Det blir aldrig bara "jag använder Climb," "jag drar mitt svärd" eller liknande. Åtminstone inte då vi spelar, vi rollspelar verkligen ut varje höjning och syn och beskriver de egenskaper som används till fullo.
Det leder till att karaktärerna blir mycket levande och att alla spelare, inte bara den som äger karaktären, får upp intresset för dem. Vilket i sin tur leder till, det bästa med vårt spelande just nu, att vi konstant hjälper varandar och att alla fyra spelare (SL inkluderat) hjälper varandra med ideer under hela spelomgångarna.
När vi sedan reflektarar över vad vi spelat är vi alla fyra eld och lågor över hur karaktärerna har förändrats och vad de egentligen har sagt med sina handlingar. Mycket kul!
Mvh,
Jocke
