NYHET Dokumentären "Mot Andra Världar", om det svenska rollspelsundret, på SVT Play 6 september

[Dante]

MODERERING

Intresseklubben antecknar ditt spännande och mycket konstruktiva bidrag till samtalet.
– – –
PS. Alla förstår att "rollspelsdöden" är en metafor. DS.

Passiv-aggressiv hobbymoderering betackar vi oss för. Har du synpunkter på ett inlägg så ska du rapportera det till moderatorerna.

Det sagt tycker även jag att detta

EDIT: Nevermind, jag orkar faktiskt inte med det här. […]

var ett onödigt (och passiv-aggressivt) inlägg.

Har du inget att tillföra diskussionen – låt bli att skriva ett inlägg.

 

[McAber]

En sak slog mig angående den statistik som visades för antalet arrangemang. Där ser det ut som om det i ganska stor grad hämtat sig efter svackan (döden). Tar jag LinCon som exempel ser det ut som man är uppe ca 10 arr jämfört med strax över 20. Detta tar emellertid inte hänsyn till antal speltillfällen, dvs hur många grupper som kan spela.

Vad jag minns så kunde ett arr ha flera speltillfällen och varje tillfälle fanns det flera SL att tillgå. Numera brukar det vara två tillfällen och det är arrangören själv som SLar. Då blir skillnaden betydligt större:
Arr * tillfällen * SL-antal = antal grupper som kan spela
Förr
20 * 4 * 5 = 400 grupper
Nu
10 * 2 * 1 = 20 grupper

Detta skulle jag säga gäller för LinCon i alla fall. Vad som gäller för tex GothCon vet jag inte, där kanske det är bättre med fler SL per arr. Hur som helst snackar vi om en tiopotens i skillnad även om mina antaganden skulle vara fel på någon siffra hit eller dit.

 

[Bifur]

En sak slog mig angående den statistik som visades för antalet arrangemang. Där ser det ut som om det i ganska stor grad hämtat sig efter svackan (döden). Tar jag LinCon som exempel ser det ut som man är uppe ca 10 arr jämfört med strax över 20. Detta tar emellertid inte hänsyn till antal speltillfällen, dvs hur många grupper som kan spela.

Vad jag minns så kunde ett arr ha flera speltillfällen och varje tillfälle fanns det flera SL att tillgå. Numera brukar det vara två tillfällen och det är arrangören själv som SLar. Då blir skillnaden betydligt större:
Arr * tillfällen * SL-antal = antal grupper som kan spela
Förr
20 * 4 * 5 = 400 grupper
Nu
10 * 2 * 1 = 20 grupper

Detta skulle jag säga gäller för LinCon i alla fall. Vad som gäller för tex GothCon vet jag inte, där kanske det är bättre med fler SL per arr. Hur som helst snackar vi om en tiopotens i skillnad även om mina antaganden skulle vara fel på någon siffra hit eller dit.

Tror detta varierar väldigt mycket över tid beroende på spel och konvent.

På Gothcon de senaste åren har de flesta spel haft 4 pass (några kanske något till, några något färre) och varje pass drar vad jag sett ca 4-6 grupper. Det blir ca 20 grupper per arrangemang. Min minnesbild från Sydcon på 90-talet är att det var liknande då (fast kanske att det var något fler grupper per pass då, svårt att minnas). Så det är kanske mer en bild av Lincon? Eftersom det ändå inte kan mätas med de data vi har skulle samhällsvetaren i mig anta att över tid jämnar felmarginalen troligen ut sig.*

* Jag struntade i det när jag räknade men vissa konvent beskrivs kort som "50 personer deltog" och så listar de två rollspelsarrangemang. Det blir ändå 2 i min tabell fast att de kanske inte hade mer än 2-3 grupper då, medan samma scenario på Gothcon samma år kanske spelades av 20. Och felen finns nog åt båda håll.

 

[.Per.]

Rollspelsindustrin är förstås liten, alla verkar känna alla sedan decennier, men kanske hade det varit nyttigt om dess perspektiv inte hade fått bli så dominerande? Om vi övervintrade gamla trollkarlar vill ta fenomenet på allvar, är det kanske dags att försöka komma en smula djupare än rollspelsproducenternas egen standardberättelse om sig själva.

KULTUR: Rollspel bara en lek för nördar? Knappast!

FILM Petter Larsson – själv övervintrad trollkarl – ser en lite lat dokumentär om svenska rollspelsvärlden

www.aftonbladet.se

 

[avatarex]

Från tråden ovan:



100 000!?!?!?? Om det stämmer tycker jag rollspelsdöden kan gömma sig alldeles oavsett hur bildligt man använder det.

Lägg därtill att DoD6/Trudvang släpptes 2000 och Mutant Undergången arvtagare 2001.

 

[Mogger]

Lägg därtill att DoD6/Trudvang släpptes 2000 och Mutant Undergången arvtagare 2001.

MUA har jag dock en del kunskap om och där kan man nog med visst fog säga att någon form av död eller dvala förelåg. Min (rätt kvalificerade) gissning är att det till en början gick rätt ok, men utan någon form av stark kundbas som man kan få via Kickstarter var det svårt att upprätthålla sin status. Att vara "Sveriges populäraste rollspel" skilde sig sannolikt rätt mycket mellan 80-, 90- och 00-talet. Och som sagt ser vi ju nu att vi JUBLAR över en svensk KS som når över 700 backare.

Så om man nu tror på en rollspelsdöd så är den i högsta grad pågående. Det är bara det att vi just nu har förstånd att ta betalt från den lilla köpstarka nisch som utgör basen av svenska spelköpare. Samt att FL, RM och i viss mån Helmgast nått internationella framgångar. Och det är fullständigt unikt!

 

[Big Marco]

Det är lite oklart och kan nog bara redas ut av @Big Marco men han är ju inte superaktiv.

Men oavsett. Hindenburg backades av ca 1000 och alla ba REVANSCH! ROLLSPELSUNDER! MIRAKEL!

Men det är ju hur man än vrider och vänder på det stora siffror!

Minnet är suddigt nu ca 20 år senare. Men Eons grundregler i dess olika utgåvor (v1-3) sålde runt 25,000-30,000 kopior framtill Neogames såldes runt 2005, om jag inte är helt ute och cyklar. Och det finns en stadig mängd moduler (typ 25x då) till spelet. Dessa trycktes i mellan 2500-5000 ex styck. Så 100,000 böcker inom Eon-produktgruppen verkar rimligt.

 

[Big Marco]

Ju mer jag tänker på det, ju mer vill jag se en sån där konstbok om NeoGames. Med intervjuer med alla inblandade, schyssta bilder och gömda skatter.

Hjälp!

 

[Big Marco]

Kanske inte just en konstbok, givet illustrationskvaliteten i många tidiga Eonmoduler...

Nåja - jag skulle hävda att Eon hade en enorm bredd på illustrationerna. Jag tycket tex att MiG:s bilder är helt briljanta.

 

[Svarte Faraonen]

Nåja - jag skulle hävda att Eon hade en enorm bredd på illustrationerna. Jag tycket tex att MiG:s bilder är helt briljanta.

Därav "många". Alver räknas inte in där, Asharien & Soldarn gör det...

 

[Bifur]

Så 100,000 böcker inom Eon-produktgruppen verkar rimligt.

Kul att få det bekräftat. Gissar att det är rätt långt efter DoDs samlade försäljning 1984-1994 och ganska långt före det bästsäljande moderna svenska spelet (vilket det nu är).