Min tolkning är att sådana saker som vissa klassers val, av spells, familiars, companions, feats eller utrustning utökas i takt med att det utkommer fler och fler officiella böcker som täcker dessa områden. Reglerna i D&D växer, i det närmaste organiskt, och är inte fixa eller färdiga någon gång. Spelet (och dess regler) utvecklas.
Som DM är det alltid en balansgång att bestämma vad som är - och inte är - okej i kampanjen. Även om en fleshraker dinosaurie är okej enligt MM3 så kanske vissa DM:s tycker att den inte passar in i deras kampanjer. (En dinosaurie i vissa kampanjer är skrattretande, men funkar jättebra i andra.) Å andra sidan har dessa saker speltestats och balanserats (i vart fall sägs det så) och då får man väl utgå från att det hela verkar okej.
Bestäm detta: ska DM godkänna enskilda föremål (tänker främst på thought bottle från Complete Arcane), vissa feats (tänker främst på Vow of Poverty från Book of Exalted Deeds eller andra liknande saker? Eller ska DM bygga kampanjvärld utifrån de möjligheter som finns i Wizards böcker? Eller lite av varje?
Som jag ser det kan DM alltid välja bort enskilda saker, men bör kunna förklara varför för spelarna. Om de investerat i en regelbok, suttit länge och funderat på vissa utvecklingsstråk för sina chars etc. så kan det kännas godtyckligt om DM plötsligt säger "nehej, den förbjuder jag" utan att kunna säga närmare varför. Ett ännu trubbigare verktyg är att ta bort hela böcker, eller serier av böcker.
Därför försöker jag alltid, som DM, prata med mina spelare om vad för feats de vill ta, vilka eventuella prestigeklasser de tänker ta etc. Detta för att förhindra att någon part blir förvånad. (Kom dock ihåg, regel 0 gäller - DM har alltid rätt.)
