Kukar i marginalen
Jag vill minnas att när jag först läste Eddings så var det på rekommendation av en polare vars böcker jag fick lova (men bara efter att han läst dem så de hade läskfläckar och en kuk ritad i marginalen)
Visst är sånt jobbigt? :^)
Jag har en kompis som heter Philip. Philip ser ut som en stor, glad teddybjörn, och jollrar när han skrattar. Philip är den enda människa i världen som verkligen har sådana där röda, runda kinder som snälla små ungar har i barnböcker. När Philip gick i mellanstadiet så var det roligaste han visste att hålla upp en bit mat i luften ovanför en hamster (eller någon annan söt gnagare) och sedan - när den lilla parveln reste sig upp på bakbenen och sträckte sig upp efter matbiten - stoppa in pekfingret och "pipa dem i magen". Philip älskar allt som är mjukt, gulligt, runt och glatt. Philip köper studsbollar i sådana där automater där man stoppar in fem kronor och får ett litet plastägg med en leksak i. Philip är jätteduktig på sådana där kranspel som finns på tivolin, där man med en kran försöker fiska upp mjukdjur. Philip har kanintofflor fastän han är trettio år gammal.
Okej, jag tror det räcker. Ni fattar hur Philip är. Nå, när Philip flyttade till Tyskland så fick jag ta över hans seriesamling. Det var lite Kalle Anka, lite Nintendomagasinet och lite diverse. När jag hade feber för några år sedan så tog jag fram den där diversesamlingen och började läsa. Allt var frid och fröjd, tills jag kom fram till ett spännande avsnitt i en Tarzan där jag plötsligt såg att Tarzan - där han mitt ute i djungeln pekade på någon gorilla och blottade sina tänder i en hotfull gest - så hade han fått en ny pratbubbla ovanför sitt huvud, där någon med bläckpenna skrivit "ook ook! Här ska runkas banankuk!"
Jag har aldrig pratat med Philip om det.
