Egentligen är en bra SL i mina ögon en som klarar av att på ett kreativt sätt se till så att samtliga spelare får en dos av det de vill ha ut av rollspel; att weekend warriorn som helst av allt bara vill sparka lite orchröv efter en hård vecka på jobbet får ordentligt med orchröv att sparka, att samberättaren/narrativisten vars mål är att uppleva och skapa en berättelse som har ett tema får vara med och uppleva och skapa en berättelse med tema och att den tjurige djupimmersionisten i hörnet får möjlighet att uppleva saker genom sin rollperson och få massor av möjlighet till inlevelse.
Givetvis innebär detta också att om spelarna föredrar SL-lösa formexperiment, så avvecklar han sig själv till förmån för ett sådant spelande.
Allt det ovan gäller i stort sett för vad en bra spelare är också. Det är inte bara spelledarens uppgift utan även spelarnas att bekräfta varandra och hjälpas åt så att alla får så mycket av det just de vill ha som möjligt.
Den SL som t.ex lyckas samla en gamist, en narrativist, och en simulationist kring samma spelbord och på något vänster lyckas ge dem alla precis det de vill ha är en bra SL.
Sedan kan man t.ex vara en bra friforms-SL eller en bra djupimmersionism-SL också, och då handlar det helt enkelt om att vara bra på att leverera just det den specifika gruppen spelare vill ha. Det gör att grupperna gärna får bestå helt av friformarspelare resp djupimmersionister, men det är ändå ofta en bra idé att inte ha en alltför disparat spelgrupp.