I jymden kan ingen höja dej skjika!
Ok, en sak i taget...
Befolkning: Om vi för en stund ignorerar att reglerna för att skapa rollpersoner inte gäller för befolkningen i allmänhet, utan tar fasta på att 2% av "världens" befolkning faktiskt växer upp i rymden, och sedan lägger på någon procent till för att symbolisera en allmän utflyttningsvåg bort från jorden, så slutar det väl på 10-100 miljoner som bort därute...
Självförsörjning: Som sägs i "basindustrier" nedan, så är alla fasta markbundna installationer antagligen mer eller mindre självförsörjande. Visst svinn förekommer naturligtvis, så regelbundna försändelser med basvaror kommer nog då och då. Vid en krissituation kan dessa baser troligen hålla ut ett par år innan läget blir allvarligt (speciellt de på Mars, som i vanliga fall bara får besök utifrån någon gång i halvåret). De mindre stationerna kan antagligen klara sig någon månad om det krisar, innan föråden tar slut. Skulle jorden försvinna, av en eller annan anledning, är det nog kört, oavsett vilket. Det finns en anledning till att en stabil biosfär uppkom på jorden, och inte på någon annan planet i solsystemet. Förvisso skulle de större kolonierna på Mars antagligen kunna bli tillräckligt självförsörjande, men om de inte har en stor stab av avancerade gentekniker, kommer det nog vara en långsam kamp mot döden...
Styrelseskick: Enligt ett gammalt dekret kan ingen enskild stat eller nation äga mark ute i rymden... däremot finns det ju (redan idag) de som hävdar att detta inte gäller personer (privata, eller juridiska), och att dessa därför kan äga rymdmark... Sök på nätet så hittar du nog företag som säljer inmutningar på Månen. Kolonierna, dvs själva byggnationerna, anses nog som ägda av den organisation som finansierade bygget, må det vara stat, företag eller privatperson. Utifrån detta bestäms sedan jurisdiktionen på samma sätt som vanligt.
Basindustrier (export): Mestadels gruvdrift efter ovanliga grundämnen och rymdturism. Dessutom är det ganska lätt att sätta upp säkra forskningsanläggningar ute i rymden - lätt så till vida att säkerheten kommer av sig själv (det är däremot
inte särskilt lätt att bygga)... Det kommer knappast komma några onda solos smygande för att klippa upp stängslet och sno forskningshemligheter om man bor i valfri krater på månen. Nollgravitationsfabriker har också visat sig kunan producera material som inte lätt skapas inuti ett starkt gravitationsfält, speciellt inom områden som avancerade keramer, elektronik, biokemi och dylikt.
Basindustrier (import): Livsuppehållande system och råvaror. Med detta menas saker som mat, syre, vatten... I större byggnationer, som baserna på månen och mars, kan mycket av detta produceras inom basen, eller återvinnas, men anläggningarna för detta är
enorma, så de flesta satelit-baser har inte utrymme nog... Vill man sno idén med O'Niell-baser från cyberpunk kan dessa nog vara stora nog att anses som självförsörjande. Dessutom behövs ju alltid reservdelar, nya kläder, nya arbetare (inte för att de gamla 'går åt' utan mer för att deras kontrakt tar slut... om inte SL verkligen gillar onda företag, förstås).
Arbetskraft: Det är nog, som du säger, bara på de riktigt stora landfasta baserna, samt i de rent turistinriktade sateliterna (Freeport, L5, Kristallpalatset) som det finns någon "onödig" arbetskraft, såsom bartenders och strippor. Dels för att det kostar mer än det smakar, i förnödenheter och utrymme, dels för att det är lite... ehm... vanskligt att bartenda och strippa i jymden... Det krävs lite extra kunskaper för att blanda drinkar i låg gravitation (och så är det ju inte så snyggt att servera paraplydrinkar i plastpåse, vilket är enda möjligheten). Till och med på månen är gravitationen lite väl låg för att det skall vara enkelt. De nöjen som finns till hands är antagligen mer av VR/Simstim-typ. De tar mindre plats, kostar bara lite ström, och kräver inga specialkunskaper.
De specialister som finns, är nog mest i form av piloter och läkare, och frågan är om ens piloterna räknas... Möjligtvis finns det en specialklass bland piloterna, som tar hand om de stooora farkosterna (de ser till att satellitstationerna håller sig i sin bana, eller styr interplanetära farkoster), men
alla som jobbar därute, och som har ett uns av självbevarelsedrift, har pilotutbildning. De hemliga forskningslabben innehåller kanske en vanlig forskare eller fem, men för det mesta sköts alla experiment av vanliga tekniker, som styr experimentapparaturen enligt ett schema som någon forskare låååångt borta redan bestämt i förväg.
Så, åtminstone 75% av dem som finns därute kan nog klassas som "Rymdarbetare". Till detta kommer kanske 10-15% specialister, och resten är saker som barn, ordningsmakt, rymdpirater /images/icons/grin.gif, och rymdstrippor.
Extra läsning: Jag kan starkt rekommendera Deep Space till Cyberpunk (eller motsvarande, senare bok, om det finns någon). Den innehåller en massa nyttigt som man bör veta, om hur dumt det är att använda skjutvapen, cigaretter och alkohol ute i rymden, om hur elak strålning är, och om hur svårt det kan vara att vänja sig vid att prata med någon knän... (Den är antagligen out of print så det bara ryker om det, men lycka till: ISBN 0-937279-35-8)
Dessutom skulle jag kunna rekommendera Isaak Asimovs novell "Det Marsianska Undret", för en ny vinkling på självförsörjningsproblemet. Den kan kanske vara lite lurig att få tag på, men finns bland annat i novellsamlingen Robotdrömmar 1 ISBN 91-582-1342-2 (
Robot Dreams på engelska, ISBN: 0441731546, finns även på SF-Bokhandeln).
Dessutom kan man hitta ganska mycket matnyttigt om hur onyttig rymden är i en helt vanligt (vettig) astronomibok... Happy hunting!
