Här kommer ett litet äventyrsuppslag:
En 18 årig ung negerpojke på flykt försöker tilltvinga sig en av rollpersonernas hästar. Han är tafat med geväret av nervositet, tappar det i marken när han snubblar till, geväret smäller och en kula träffar av olyckshändelse en av rollpersonernas hästar.
En lynchmob närmar sig och dom tänker hänga honom. Lynchmobben består av invånare från den närliggande staden. Negerpojken hävdar att han är oskyldig till mordet de anklagar honom för att ha begått. Men både hans genomsvettiga skjorta och hans händer är täckta av blod. När lynchmobben närmar sig så sjunker han ihop på en sten och börjar gråta. Medan tårarna rinner nerför hans kinder, så börjar han be högt - både för att döva sin egen dödsångest men också för att han vet att slutet är nära. Med gråten i halsen, så ber han Gud förlåta dem allihop.
Repet knäcker inte pojkens nacke, utan han blir hängande, sprattlandes och plågas i evighetslånga sekunder... sedan knäcks grenen och lynchmobben måste göra om hängningen igen. Ett par i uppbådet tycker att de överlämna honom till sheriffen för en rättvis rättegång. Andra vill slutföra det de påbörjat. Någon vägrar att ha med det hela att göra och rider därifrån.
Hur ställer sig rollpersonerna till detta? Det är uppenbart så att några i uppbådet brinner mer för hängningen än andra. Vad är det mannen egentligen anklagas för och är han verkligen så skyldig som lynchmobben hävdar.
Om lynchingen äger rum (vilket den kommer att göra om rollpersonerna inte lägger sig i), så kommer de ha mardrömmar om den hängde negerpojken till dess de väljer att nysta i vad som egentligen hänt.
Negerpojken var förälskad i en vit flicka som älskade honom tillbaka, men deras kärlek var "hemlig". Flickan var populär och hon hade flera manliga beundrade som svansade efter henne. Kanske var det någon av dessa beundrare som dödade henne i vredesmod över att hon inte besvarade hans kärlek?
En 18 årig ung negerpojke på flykt försöker tilltvinga sig en av rollpersonernas hästar. Han är tafat med geväret av nervositet, tappar det i marken när han snubblar till, geväret smäller och en kula träffar av olyckshändelse en av rollpersonernas hästar.
En lynchmob närmar sig och dom tänker hänga honom. Lynchmobben består av invånare från den närliggande staden. Negerpojken hävdar att han är oskyldig till mordet de anklagar honom för att ha begått. Men både hans genomsvettiga skjorta och hans händer är täckta av blod. När lynchmobben närmar sig så sjunker han ihop på en sten och börjar gråta. Medan tårarna rinner nerför hans kinder, så börjar han be högt - både för att döva sin egen dödsångest men också för att han vet att slutet är nära. Med gråten i halsen, så ber han Gud förlåta dem allihop.
Repet knäcker inte pojkens nacke, utan han blir hängande, sprattlandes och plågas i evighetslånga sekunder... sedan knäcks grenen och lynchmobben måste göra om hängningen igen. Ett par i uppbådet tycker att de överlämna honom till sheriffen för en rättvis rättegång. Andra vill slutföra det de påbörjat. Någon vägrar att ha med det hela att göra och rider därifrån.
Hur ställer sig rollpersonerna till detta? Det är uppenbart så att några i uppbådet brinner mer för hängningen än andra. Vad är det mannen egentligen anklagas för och är han verkligen så skyldig som lynchmobben hävdar.
Om lynchingen äger rum (vilket den kommer att göra om rollpersonerna inte lägger sig i), så kommer de ha mardrömmar om den hängde negerpojken till dess de väljer att nysta i vad som egentligen hänt.
Negerpojken var förälskad i en vit flicka som älskade honom tillbaka, men deras kärlek var "hemlig". Flickan var populär och hon hade flera manliga beundrade som svansade efter henne. Kanske var det någon av dessa beundrare som dödade henne i vredesmod över att hon inte besvarade hans kärlek?