Motsvara var ordet, inte exakt kopiera.
Vilket också var vad jag läste ut i det (kopiera går väl inte utan att modifiera Mundana?), och jag funderar fortfarande. Den klassiska antiken definieras ju mer eller mindre av antika Grekland och Rom, alternativt historien före medeltiden (vilken väl blir typ 7-8000 år i Mundana...). Så jag får väl göra så gott jag kan utifrån min egen tolkning ^^
Eftersom vår egen Antik mer eller mindre definieras av två riken som haft mycket stort inflytande på Europa tror jag att Mundanas Antiken bäst definieras av de två för Mundana ganska motsvarande rikena Danarth och Colonan.
Hrrrm...
Mundanas antik inleds kring år 6000 (Obs: pga osäkerheten i källor gäller en felmarginal på ca 500 år) före Daak med de så kallade kronokraternas statskupp i riket Danarth (från tiden innan kronokraterna finns i bästa fall legender kvar; mycket information förstördes systematiskt vid maktövertagandet, och det som behölls förseglades för alla andra än de mest betroddas ögon), vilket inledde dess uppgång som handelsvälde och dess långa dominans av Rhung-Alari-området, och Colonans invasion av Tokon, som mer än fördubblade riket storlek och inledde dess oöverträffade expansion och på sikt totala dominans över östra kända Mundana.
Antikens slut är omdiskuteras, men placeras av olika historier någonstans mellan de raunländska kriserna och framväxten av många nuvarande stater kring det trejde århundradet efter Daak och Colonans slutgiltiga splittring år 1330 (men undantag för jargierna, som hävdar att Reningen år 0 betecknar antikens slut).
Perioden kännetecknas av en nära världsomspännande geografisk expansion och av hårda och bittra konflikter mellan olika stater i Rhung-Alari, Asharien och det blivande Jargien, raunländska invasioner och av de stora krigen mellan alver och dvärgar, men också av handel, idéutbyte och framväxten av många av Mundanas framtida nationer. Nya nationer ser dagens ljus, upptäcker varandra, befäster sina gränser och omväxlande samverkar och bekämpar varandra till sjöss och till lands, raunländska invasioner varvas med guldåldrar och uppkomsten av flera av Mundanas ledande religioner. Den coloniska magiteorin formaliseras, delvis tack vare ett stort akademiskt utbyte med Ehbron, som enas och stabiliseras under perioden, och framväxten av länder som Momolan och Melorion etablerar handelsrutter som används än idag.
Det är en tid av expansion och handel, av erövring, krig och konflikter, då riken uppstår, växer, uppslukas, splittras och förgörs då det nuvarande Mundana sakta tar form bland de nyfödda och sönderfallande nationerna. Städerna är kulturella smältdeglar för stolta Meloriska handelsmän, vars rike just konsolideras då tirakerna drivs ut ur arkipelagen, danarthiska och coloniska månglare på jakt efter lyxvaror och slavar att byta sina enorma resurser mot, människor från de ständigt växlande rikena i Jargien och Asharina, och besökare från avlägsna platser som Ziu och Ehbron, alla en del av Mundanas dåvarande utveckling.
Allt är stort, häftigt och imponerande när Mundanas stora "clash of cultures" försiggår, innan den politiska stagnation som alltför oftast präglar dagens Mundana.
Och nu hinner jag inte skriva mer