Krille
Super Moderator
- Börja med sex tärningar.
- Lägg på den färdighet som förmodligen används mest i scenen (vanligen Stridsvana).
- Lägg på en sekundär färdighet som passar bra in i scenen (vanligen vapenfärdighet).
Nekromanti Ett litet smakprov på Blå himmel
- Thread starter Krille
- Start date
Jag har inte tagit mig an resten av texten men det finns från start ett mycket förvirrande begrepp, och det är "tärning". Du använder det dels som en poängmätare och dels som antalsgivare vid slag. Jag föreslår av pedagogiska skäl att du testar att ändra "tärning" <-> "pölpoäng" till kanske just "poäng" eller liknande.
Rising
Vila i frid
Det var en mycket bra text för att beskriva vad handlingspölarna representerar. Trots att du skulle kunnat åstadkomma jobbet med ett enda litet kort stycke med olika exempel, så gillar jag att du tog gott om tid på dig och förklarade både vad för sorts attribut handlingspölarna generellt kunde förknippas med, hur man ska förklara vad en tom pott innebär i fiktionen, samt varför vissa personer har större handlingspottar än andra. Det var nog bra att du tog all den tiden på dig och att du betade av dessa olika frågor var och en för sig, eftersom det annars kunde uppstått problem om spelarna blandat ihop definitionerna. (Att en person utan tärningar i eldstrid kan anses ha slut på ammunition, det är enkelt att leva sig in i, men det är ju inte så enkelt att den med stor handlingspöl alltid har mer ammunition än den med liten handlingspöl)
Jag gillar också att du - medan du gav exempel på vad handlingspölarna kan anses representera i fiktionen - också tog tillvara på möjligheten att berätta lite om världen och om hur strid sker. Det gjorde att texten kändes väl förankrad i världen istället för att (som så många andra spelledartips-texter) framstå som ett direkt tilltal från spelmakaren till läsaren, vilket är något som jag upplever som pratigt och stämningslöst. Det här var mycket bättre.
Jag är dock inte riktigt säker på hur systemet *fungerar* men det var väl inte riktigt vad den här texten var ämnad att handla om. När jag läste "Börja med sex tärningar. Lägg på den färdighet som förmodligen används mest i scenen (vanligen Stridsvana)", så blev min första tanke förstås att man skulle slå sex tärningar och därefter addera Stridsvana till resultatet.
Jag tror att jag skulle föredra om reglerna bara pratade om "handlingar" eller "handlingspoäng" och att det således aldrig skulle uppstå någon förvirring om huruvida ett tärningsslag kunde bestå av flera tärningar samtidigt eller ej. Alltså; såsom i:
"För att avgöra hur många handlingspoäng en person har att tillgå när en scen inleds; lägg ihop summan av dennes två färdigheter som passar bäst i scenen (vanligen Stridsvana och aktuell vapenfärdighet) samt addera +6 till resultatet" (börja inte med konstanten, förresten, även om du vill göra på ditt sätt)
Jag tror att det skulle göra beskrivningen av Stryktålighetsslaget intuitivare. Istället för de lite kluddriga formuleringarna såsom "Varje tärning som används (utom den för stryktålighetsslag) tas ur ens handlingspöl", så skulle man förmodligen kunna få en renare text om man bara förklarade hur stryktålighetsslaget gick till och sedan nämnde att man också hade möjligheten att använda ens handlingspoäng för att slå om stryktålighetsslaget.
---
Men jag är inte hardcore kring det här. Jag förstod ju ändå hur det fungerade, och det är ju det som räknas. Det viktiga är i alla fall att jag tyckte att texten som handlade om vad tärningspölarna representerade var mycket tydlig, pedagogisk och engagerande.
Jag gillar också att du - medan du gav exempel på vad handlingspölarna kan anses representera i fiktionen - också tog tillvara på möjligheten att berätta lite om världen och om hur strid sker. Det gjorde att texten kändes väl förankrad i världen istället för att (som så många andra spelledartips-texter) framstå som ett direkt tilltal från spelmakaren till läsaren, vilket är något som jag upplever som pratigt och stämningslöst. Det här var mycket bättre.
Jag är dock inte riktigt säker på hur systemet *fungerar* men det var väl inte riktigt vad den här texten var ämnad att handla om. När jag läste "Börja med sex tärningar. Lägg på den färdighet som förmodligen används mest i scenen (vanligen Stridsvana)", så blev min första tanke förstås att man skulle slå sex tärningar och därefter addera Stridsvana till resultatet.
Jag tror att jag skulle föredra om reglerna bara pratade om "handlingar" eller "handlingspoäng" och att det således aldrig skulle uppstå någon förvirring om huruvida ett tärningsslag kunde bestå av flera tärningar samtidigt eller ej. Alltså; såsom i:
"För att avgöra hur många handlingspoäng en person har att tillgå när en scen inleds; lägg ihop summan av dennes två färdigheter som passar bäst i scenen (vanligen Stridsvana och aktuell vapenfärdighet) samt addera +6 till resultatet" (börja inte med konstanten, förresten, även om du vill göra på ditt sätt)
Jag tror att det skulle göra beskrivningen av Stryktålighetsslaget intuitivare. Istället för de lite kluddriga formuleringarna såsom "Varje tärning som används (utom den för stryktålighetsslag) tas ur ens handlingspöl", så skulle man förmodligen kunna få en renare text om man bara förklarade hur stryktålighetsslaget gick till och sedan nämnde att man också hade möjligheten att använda ens handlingspoäng för att slå om stryktålighetsslaget.
---
Men jag är inte hardcore kring det här. Jag förstod ju ändå hur det fungerade, och det är ju det som räknas. Det viktiga är i alla fall att jag tyckte att texten som handlade om vad tärningspölarna representerade var mycket tydlig, pedagogisk och engagerande.
Krille
Super Moderator
Det är resten av texten som är poängen med inlägget. Men tack för kritiken.
Krille
Super Moderator
Tack för din feedback! Den var riktigt nyttig!
Bortbytingen
Veteran
Jag har alltid charmats av tiden runt första världskriget och som en gammal Blue Max fantast blir man sugen att prova handlingspölarna.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag gillar spelvärldsbeskrivningen, men vad gör spelarrollerna där förutom att kriga?
Krille
Super Moderator
Vad Blå himmel handlar om
Faktum är att man inte krigar.
Det stora kriget har rasat i sisådär två decennier, men har avstannat. Det är inte fred, utan det är bara så att ingen orkar fortsätta kriget. De krigförande ländernas ekonomier är i ruiner, städerna är sönderbombade, det finns knappt några att kalla in i krigstjänst, och folk är på det stora hela trötta på skyddsrum, ransonering och skadade eller döda släktingar från skyttegravarna. Så kanonerna har tystnat.
Men som sagt var, det är inte fred än, men det finns hopp. Det började egentligen med att en överste Wilhelm Fehnmeyer började flyga kuriruppdrag fram och tillbaka över ett frontavsnitt med klagomål om trupprörelser från den andra sidan, och fick förtroende från båda sidor. Han fick så småningom mandat att övervaka eldupphörsavtalet, på villkor att det skedde med deltagare från båda sidor, och på så sätt bildades Fehnmeyer-kåren som en frivilligstyrka med mandat att medla i förhandlingar, övervaka vapenvilan och stoppa brott mot den. Den har de facto kommit att erkännas som en neutral kår, och dess medlemmar svär neutralitet så länge som vapenvilan håller.
Rollpersonerna antas vara Fehnmeyer-flygare, och deras jobb hade varit rätt enkelt om det inte vore för det faktum att det finns en massa motsättningar kvar efter tjugo års krig. Förutom det uppenbara mellan de två krigförande sidorna (nord och syd) så har vi ockupanter mot partisaner, partisaner mot partisaner, radikala nationalister mot pragmatiker, det finns en spirande socialistisk rörelse som gör kapitalet nervöst, krigsindustrin gör jättevinster på kriget et cetera. Det finns helt enkelt en hel del sidor som har något att vinna på att fortsätta kriget. En del har intresse på det globala planet, andra på det lokala, och några har väl egentligen inte intresse av att kriget fortsätter per se, utan har mer indirekta intressen av att parterna fortsätter att köpa vapen och ammunition. Rollpersonernas jobb är att hålla emot dessa så länge att fredsförhandlingar är möjliga.
Det kan vara nog så jobbigt att hålla med en ultranationalistisk aristokratisk general som utnyttjar lugnet för att bygga upp sina styrkor för ett anfall, oavsett om generalstaben tillåter det eller inte; eller leta upp de där vapensmugglarna som förser partisaner med vapen, eller hålla isär två grupper partisaner som är på varandras strupe för att den ene vill kasta ut ockupanten och den andre har fått nog av lidandet. Det lär dessutom bli en del moraliska ställningstaganden, eftersom det efter tjugo års krig och hat definitivt inte finns något "rätt och fel" längre. På sin höjd finns det "fel och fel".
Jag beskrev stämningen som "granatchockad hoppfullhet" en gång. Världen har just dragits ner i en världsomspännande och blodig och förmodligen rätt onödig konflikt, men den har precis tystnat och man har börjat inse att tystnaden kanske faktiskt är ett riktigt slut. Men det är mycket jobb kvar.
Faktum är att man inte krigar.
Det stora kriget har rasat i sisådär två decennier, men har avstannat. Det är inte fred, utan det är bara så att ingen orkar fortsätta kriget. De krigförande ländernas ekonomier är i ruiner, städerna är sönderbombade, det finns knappt några att kalla in i krigstjänst, och folk är på det stora hela trötta på skyddsrum, ransonering och skadade eller döda släktingar från skyttegravarna. Så kanonerna har tystnat.
Men som sagt var, det är inte fred än, men det finns hopp. Det började egentligen med att en överste Wilhelm Fehnmeyer började flyga kuriruppdrag fram och tillbaka över ett frontavsnitt med klagomål om trupprörelser från den andra sidan, och fick förtroende från båda sidor. Han fick så småningom mandat att övervaka eldupphörsavtalet, på villkor att det skedde med deltagare från båda sidor, och på så sätt bildades Fehnmeyer-kåren som en frivilligstyrka med mandat att medla i förhandlingar, övervaka vapenvilan och stoppa brott mot den. Den har de facto kommit att erkännas som en neutral kår, och dess medlemmar svär neutralitet så länge som vapenvilan håller.
Rollpersonerna antas vara Fehnmeyer-flygare, och deras jobb hade varit rätt enkelt om det inte vore för det faktum att det finns en massa motsättningar kvar efter tjugo års krig. Förutom det uppenbara mellan de två krigförande sidorna (nord och syd) så har vi ockupanter mot partisaner, partisaner mot partisaner, radikala nationalister mot pragmatiker, det finns en spirande socialistisk rörelse som gör kapitalet nervöst, krigsindustrin gör jättevinster på kriget et cetera. Det finns helt enkelt en hel del sidor som har något att vinna på att fortsätta kriget. En del har intresse på det globala planet, andra på det lokala, och några har väl egentligen inte intresse av att kriget fortsätter per se, utan har mer indirekta intressen av att parterna fortsätter att köpa vapen och ammunition. Rollpersonernas jobb är att hålla emot dessa så länge att fredsförhandlingar är möjliga.
Det kan vara nog så jobbigt att hålla med en ultranationalistisk aristokratisk general som utnyttjar lugnet för att bygga upp sina styrkor för ett anfall, oavsett om generalstaben tillåter det eller inte; eller leta upp de där vapensmugglarna som förser partisaner med vapen, eller hålla isär två grupper partisaner som är på varandras strupe för att den ene vill kasta ut ockupanten och den andre har fått nog av lidandet. Det lär dessutom bli en del moraliska ställningstaganden, eftersom det efter tjugo års krig och hat definitivt inte finns något "rätt och fel" längre. På sin höjd finns det "fel och fel".
Jag beskrev stämningen som "granatchockad hoppfullhet" en gång. Världen har just dragits ner i en världsomspännande och blodig och förmodligen rätt onödig konflikt, men den har precis tystnat och man har börjat inse att tystnaden kanske faktiskt är ett riktigt slut. Men det är mycket jobb kvar.
"Så nu till min fråga: blir ni klarare på vad handlingspölarna representerar av en sådan här text?"
Svar ja. Men den stora frågan kvarstår - vad är pölarna i sjöstrid? Kom igen, ubåtar! Kryssare! Dreadnaughts!
Storuggla, som har skorstenar!
Svar ja. Men den stora frågan kvarstår - vad är pölarna i sjöstrid? Kom igen, ubåtar! Kryssare! Dreadnaughts!
Storuggla, som har skorstenar!
Krille
Super Moderator
Blöta.Storuggla said: