För några år sedan gav jag ut ett rollspel, Evolutionens Barn. Anime-cyberpunk mötte min till stora delar felaktiga uppfattning om hur indiespel funkar. De senaste åren har jag gått och funderat på att uppdatera spelet; jag är inte speciellt nöjd med det längre. Jag har utvecklats som spelmakare och vill ta med mig det jag lärt mig till en ny, fräsch och förbättrad version. Utan att slarva bort det som faktiskt funkade, såklart.
En av de delar som jag upplevt var en bra idé men som genomfördes dåligt är memplex. I korthet är det övertygelser rollpersonerna har. De används dels för att öka deras chanser när de kämpar för något de tror på, dels i ett system som i princip låter det de upplever utmana och förändra övertygelserna.
Jag har tidigare funderat kring hur systemet för förändring ska se ut, och har väl ett par halvfärdiga idéer där som i princip tar originalmekaniken och gör den snyggare och enklare. Grunden ska vara enkel: Man har några olika memplex, när de utmanas blir det en inre konflikt där de kan försvagas eller ställas mot andra, nya memplex kan bildas och gamla försvinna, det kan bli permanenta låsningar i form av kognitiv dissonans...
Men igår började jag fundera på hur själva memplexen ska konstrueras. Hur ska spelet hjälpa spelare att välja memplex som faktiskt kommer med i spel, kan utmanas och påverkas?
Jag började med att göra en lista över memplex jag kunde komma på, som jag ville ha med:
En liknande, men längre, lista tänkte jag ska vara med i boken sedan. Det borde vara en bra grund. Men jag funderar på om det kanske borde struktureras ytterligare? Ramar stärker kreativitet, trots allt.
När jag tittar i listan ovan ser jag vissa mönster. Vissa av memplexen handlar om vem man kan lita på. Andra handlar om ideologi eller vad som leder till vad. Ytterligare andra om vad som är viktigast för mig personligen. Så jag funderar helt enkelt på om man ska välja (minst) ett av de tre; alltså minst en "uppfattning om grupp", minst en "uppfattning om världen" och minst en "uppfattning om jaget".
"Jaget"-grejen kan då vara saker som "det viktigaste för mig är min familj" men också "jag är stark och modig" eller "jag lyckas aldrig när det gäller".
"Gruppen"-grejen kan då vara saker som "företag är bara giriga och vill tjäna pengar", "staten vill oss väl", "poliser är dumma och våldsamma".
"Världen"-grejen kan då vara saker som "våld leder till våld", "hårt arbete lönar sig", "revolutionen kommer att lyckas".
"Världen" kanske är fel ord? "Konsekvens"? "Orsakssammanhang"?
En av de delar som jag upplevt var en bra idé men som genomfördes dåligt är memplex. I korthet är det övertygelser rollpersonerna har. De används dels för att öka deras chanser när de kämpar för något de tror på, dels i ett system som i princip låter det de upplever utmana och förändra övertygelserna.
Jag har tidigare funderat kring hur systemet för förändring ska se ut, och har väl ett par halvfärdiga idéer där som i princip tar originalmekaniken och gör den snyggare och enklare. Grunden ska vara enkel: Man har några olika memplex, när de utmanas blir det en inre konflikt där de kan försvagas eller ställas mot andra, nya memplex kan bildas och gamla försvinna, det kan bli permanenta låsningar i form av kognitiv dissonans...
Men igår började jag fundera på hur själva memplexen ska konstrueras. Hur ska spelet hjälpa spelare att välja memplex som faktiskt kommer med i spel, kan utmanas och påverkas?
Jag började med att göra en lista över memplex jag kunde komma på, som jag ville ha med:
Man kan lita på staten
Man kan lita på polisen
Jag kan lita på [Viktig Person]
Lagen är rättvis
De större medierna är mer pålitliga
Vetenskapen ger oss framsteg och välstånd
Revolutionen kommer att befria oss
Hårt arbete lönar sig.
Folk från [område/organisation] är ofta bra människor.
AIs är egentligen inte självmedvetna, de är bara program.
Våld är alltid sista utvägen.
Min familj är det viktigaste för mig.
Mina vänner och jag är som en familj
Oärlighet är det värsta som finns.
Mutanter är vidriga och kriminella.
ALFer gör jobbet bättre och snabbare än någon människa.
Man kan lita på polisen
Jag kan lita på [Viktig Person]
Lagen är rättvis
De större medierna är mer pålitliga
Vetenskapen ger oss framsteg och välstånd
Revolutionen kommer att befria oss
Hårt arbete lönar sig.
Folk från [område/organisation] är ofta bra människor.
AIs är egentligen inte självmedvetna, de är bara program.
Våld är alltid sista utvägen.
Min familj är det viktigaste för mig.
Mina vänner och jag är som en familj
Oärlighet är det värsta som finns.
Mutanter är vidriga och kriminella.
ALFer gör jobbet bättre och snabbare än någon människa.
En liknande, men längre, lista tänkte jag ska vara med i boken sedan. Det borde vara en bra grund. Men jag funderar på om det kanske borde struktureras ytterligare? Ramar stärker kreativitet, trots allt.
När jag tittar i listan ovan ser jag vissa mönster. Vissa av memplexen handlar om vem man kan lita på. Andra handlar om ideologi eller vad som leder till vad. Ytterligare andra om vad som är viktigast för mig personligen. Så jag funderar helt enkelt på om man ska välja (minst) ett av de tre; alltså minst en "uppfattning om grupp", minst en "uppfattning om världen" och minst en "uppfattning om jaget".
"Jaget"-grejen kan då vara saker som "det viktigaste för mig är min familj" men också "jag är stark och modig" eller "jag lyckas aldrig när det gäller".
"Gruppen"-grejen kan då vara saker som "företag är bara giriga och vill tjäna pengar", "staten vill oss väl", "poliser är dumma och våldsamma".
"Världen"-grejen kan då vara saker som "våld leder till våld", "hårt arbete lönar sig", "revolutionen kommer att lyckas".
"Världen" kanske är fel ord? "Konsekvens"? "Orsakssammanhang"?