Superlativism
Superlativism är en egenskap som började dyka upp på allvar i rollspel under nittiotalet. Jag gissar på att det är en förlängning in absurdum av att varje rollspel sedan 1976 har försökt övertrumfa alla andra tidigare rollspel i något område.
Just under nittiotalet har jag märkt att dessa försök till övertrumfning kom att grena ut sig till två trender: "superlativism" och "supernischering". "Superlativismen" är trenden att fortfarande försöka hålla sig bred (i den mån det fortfarande var möjligt) men att försöka vara överjävligast, framförallt gentemot andra rollspel men även inom det egna varumärket. Mutant Chronicles är ett sådant. Genren och framförallt varumärket är brett. Det omfattar dark fantasy, space opera, rent jävla röj, skräckel et cetera, och varumärket spänner över kortspel, rollspel, figurspel och det var även tänkt att gå in på film och datorspel. Hela spelet är dock superlativiserat - allt är häftigast, störst, ondast etc för att varumärket ska kunna göra sig en profil. Det är klart att det blir tjatigt i längden.
"Supernischeringen" är trenden att göra sitt rollspel så smalt att det är unikt, och att det inte finns något annat val inom genren. Vampire: The Masquerade är typexemplet här (om man ska ta något med någorlunda storlek). Man kan spela vampyrer, vampyrer, vampyrer, vampyrer och vampyrer. Visserligen spänner varumärket även här över flera medier, bland annat kortspel och rollspel, och det finns ju även en TV-serie baserad på spelet, men spelet är ändå stenhårt nischat. Gillar man inte vampyrer så kommer man att avsky spelet.
Själv föredrar jag den senare trenden, inte så mycket ur produktsynpunkt som ur producentsynpunkt. Då kan jag fortfarande göra vad jag vill utan att plagiera någon annan eller överdriva tills jag kräks.
- Krille
<A HREF="
http://www.foxtail.nu" target="_new">
http://www.foxtail.nu</A>
