Nekromanti Föra krönika över rollspel

[Man Mountainman]

Tjo!

Har nyligen blivit del av en Nobilis-kampanj och eftersom det är ett spel som står mig varmt om hjärtat så har jag bestämt mig för att försöka mig på att föra krönika över våra spelpass, det vill säga, skriva en skönlitterär skildring av händelserna i äventyren skrivna ur min rollpersons perspektiv.

Nu tänkte jag förhöra mig om era erfarenheter av detta. Vem har försökt? Vem har lyckats? Vem har misslyckats? Vem har aldrig ens kommit på tanken, och varför? Finns det månne några färdiga resultat publicerade på det världomspännande datakommunikationsnätverket? Kan någon som har god erfarenhet av dylikt delge oss andra några tips och idéer?

 

[Quadrante]

Min erfarenhet är att man ska skriva varje gång och helst på en gång...
(direkt under mötet eller direkt efter)

Gärna med små teckningar...

 

[Olle Linge]

Jag har försökt och jag tyckte att det fungerade väldigt bra och gav mycket till spelandet, även om jag inte skrev under så lång tid. Man måste dock tycka om sin rollperson mycket för att det ska vara någon idé att skriva. Nu skrev jag det jag skrev ur ett väldigt personligt perspektiv (rollpersonens alltså, inte mitt), men det kanske inte var så du menade?

 

[Quadrante]

...en rolig sak man kan göra, är (om man skriver ur rollpersonens perspektiv) att man bara får skriva när rollpersonen har tillgång till skrivdon och ngt att skriva på..

 

[Olle Linge]

Fin idé! Har man bara en rollperson som skriver mycket och tror sig kunna hålla det lite hemligt kan man verkligen skriva vad rollpersonen skriver. Det jag brukar göra är utifrån ett första persons-perspektiv resonera och fundera lite på vad som har hänt och sådär. Det stämmer det du säger angående tid, det måste verkligen göras tätt inpå mötet för att det ska vara någon idé. Synd att jag har för lata spelare för att de ska göra något sådant bara

 

[Sodivra]

Serier! Serier! Seeeeerier! [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Gurgeh]

Jag brukade tvinga mina spelare att skriva krönikor under den period då jag spelade mycket rollspel (14-17 år gammal). För att få dem att ställa upp dinglade jag en bunt erfarenhetspoäng i ett snöre framför dem. Det blev knappast några litterära storverk utförda, men man kunde i alla fall läsa dem och förstå ungefär vad som hänt. Orsaken till att krönikor över huvud taget skrevs var en artikel i Sinkadus av Åke Eldberg (kan minnas fel här) som tog upp ämnet. Hans spelares krönikor var mycket intressantare än våra kan tilläggas.

Idag nöjer jag mig att själv föra enkla anteckningar över händelserna, så att jag ska minnas dem till nästa gång. Det är sällan rollspelsmöten blir så fantastiskt spännande att läsa om, annat än vissa valda bitar eller övergripande sammanfattningar. Men jag uppmuntrar ändå andra att skriva krönikor. Det kan vara kul.

/tobias

 

[Ulfgeir]

Brukar skriva de få gånger som vi spelar Call of Cthulhu. Vi hade en underbar kampanj innan där ett flertal karaktärer skrev brev/dagböcker etc och lämnad ein till spellledaren som då jobbade på tryckeri. Blev ett 70-sidigt häfte i a5-format (med text på båda sidorna) vill jag minnas.

Var ju klart olika stil på de olika inläggen.

/Ulfgeir

 

[Mask_UBBT]

På den gamla tiden jag spelade eon så fick jag för mig att spela ett soloäventyr med en polare som ville prova rollspel. Han skapade en rollperson som var nio år gammal, om jag minns rätt, en liten tjuvunge... Polaren visade sig vara en sagolik rollspelare, och karaktären blev väldigt djup för att vara en rollpeson, så jag bestämde mig för att just föra krönika. Kom ihåg att jag gick i åttan vid tillfället, så spelet blev väldigt koboldiskt, men krönikan blev faktiskt väldigt bra...

Sammanlagt hann vi spela igenom en massa saker och runt 30 sidor text, som jag sedan lämnade in till min svenskalärare och fick betyget "Det här var det bästa jag läst!! MVG++"

Jag kanske skulle kunna gräva upp texten där hemma om någon skulle vara intresserad...

/Mask - vill minnas att han kankse var lite väl snäll emot rollpersonen, som blev smått övermänsklig, men vaffan...

 

[DanielSchenstrom1]

Jag brukar föra anteckningar som jag sedan bygger upp krönikor av senare i mina egna kampanjer och i ett par av de kampanjer jag varit med i. De varierar från berättande, till berättelser med bilder, kartor, slp-listor med mera. Ofta är det mer i sammanfattande form, som de här:

http://www.griffindesign.org/aliens.html
http://www.griffindesign.org/fr.html

Krönikorna publiceras i de olika formerna i föreningens/klubbens fansin med den kortaste på 2 sidor (är det en överraskning att det är en Cthulhukrönika?) och den längsta hittills på 24 sidor (från en Forgotten Realmskampanj) och den är inte avslutad än.

Jag har också en seriekrönika i fansinet som binder samman många av mina kampanjer med en stor bakomliggande story. Den är till för att spelarna ska få ett perspektiv om tidsrymden kampanjerna rör sig över.
Den är på 12 sidor hittills och ska bli 22-24 sidor när den täckt de 20 år som vi kommer att ha spelat då när den är klar.

Sen har vi en nyhetssektion i våra fansin som sammanfattar handlingar kort och ibland humoristiskt som nyhetsnotiser från tidningar.

Engelsk version av dessa nyhetsnotiser kan läsas här:

http://www.griffindesign.org/news1.html


För den som är intresserad har jag 2 ex kvar av ett nummer av klubbfansinet med nyhetsnotiser, ett avsnitt av seriekrönikan, en klubbkrönika och en serie till. (Jag har några riktigt gamla nummer kvar med nyhetsnotiserna, och den där Cthulhukrönikan också om ni kan läsa gammelsvenska från 92-94 och stå ut med hur jag ritade när jag var 17-19).


Anledningen att vi började med krönikor en gång i tiden var också Sinkadusartikeln någon nämnde i ett inlägg här, och den första blev 2 och en halv mening lång...


(Om inte nån postad länk funkar, gå till huvudsidan http://www.griffindesign.org/loke.html och navigera därifrån.)

 

[Bombu]

[color:\\"orange\\"] Nu tänkte jag förhöra mig om era erfarenheter av detta. Vem har försökt? Vem har lyckats? Vem har misslyckats? Vem har aldrig ens kommit på tanken, och varför? [/color]

Min brorsa har gjort det, och jag kan bara säga att som spelare är det oerhört kul att kunna gå tillbaka och läsa om sina "hjältars", bravader, lyckosamma som olycksamma öden.

Det är helt enkelt himla kul för dem som spelar i kampanjen.

Anslå en ton som du trivs med att skriva i, som passar för kampanjen, men framför allt se till att det blir av, det blir himla roligt för spelgruppen även om det inte är superbäst skrivet.

Lycka till

 

[Rosen]

Tjå...

Det beror på vad slags serier, antar jag.
Jag har för vana att sitta och klottra medan jag spelar - har svårt att koncentrera mig utan det - och då blir motiven som regel små skämtbilder baserade på vad som just hände under spelet; det kan bli en A4 eller två fulla med sådant under en session, som med lite marginalanteckningar är fullt användbara som krönikor.
De andra brukar tycka de är kul att läsa efteråt (fast de är nog rätt obegripliga för en som inte var med själv), men en SL muttrade något om att behöva se våra stora episka quests bli degraderade till... det där. (-:

--
Åke

 

[Johan K]

Tjaa, inte just har vi i min förra spelgrupp gjort någon sådan skönlitterär grej. Vi hade typ en dagboksliknande grej.. Men det äör ju kalrt praktiskt att ha en sådan sak.. Man kommer ju kalrt bättre ihåg alal händelser & sådant,
Så no som inte testat att ha´detta, gör det..

 

[Ziaxool]

Jag försökte en gång. Vi hade spelat Usagi, Sengoku eller Dragonball, och jag kände att det här hade varit roligt att skriva om! Så jag ritade en manga... Jag kan tillägga att detta försök hör till kategorin "Mycket Misslyckat/ Bortkastad tid".

 

[Pom]

Sedan en del år skriver jag någon sida eller så efter varje spelmöte där jag sammanfattar vad som hänt. Ibland går det en del månader mellan gångerna, så det är väldigt praktiskt att inleda varje session med en liten "sagostund" där vad som hände förra gången läses upp.
Stilen är i allmänhet lite hurtigt akademisk, men jag försöker variera den något för att passa den individuella kampanjen. Däremot lägger jag inga kvalitetspretantioner på mig när jag skriver. Då blir man bara hämmad och det blir ett jobb istället för en praktisk rutin.
För mig som SL är det en ovärderlig hjälp att ha sådana här krönikor. Det är också riktigt kul att läsa om saker som skedde för åratal sedan, realtid. Jag ångrar bara att jag inte började med det tidigare.

Ett av de mer kända exemplen på krönikor av den här typen är väl första Dragonlance-trilogin, så visst kan det bli litteratur av det. De blå regnens tid verkar av författarens efterord ha liknande bakgrund, för att ta ett svenskt exempel.

 

[Man Mountainman]

That will be a later matter [NT]

Men jag måste erkänna att du gjorde mig lite sugen

 

[Ithaqua]

Here's mine..!

Förvisso för jag krönika över min CoC-kampanj, ska snart göra om hela sidan och utöka den kraftigt också..
Ibland är det nästan för mycket jobb, men jag tycker att det är värt det faktiskt; det gäller att föra anteckningar omedelbart efter spelsessionerna, annars glömmer man fort.

Glöm inte att ha på högtalarna.


http://www.verymetal.com/greyhawk/dm/li_nocha/initiering.html

 

[Honken]

Jag vet en kompis till mig har bett spelarna göra just det. I hans grupp var det 2 stycken spelare som verkligen skrev. Har läst de bådas och jag tycker det var rolig läsning. Tyvärr är ju inte alla spelare lika ambitiösa.

/Honken

 

[Zire]

Skriv kort och jämt

Om man nu inte har en författarådra eller gott om tid så rekommenderar jag att skriva krönika ändå, men en mycket kort sådan, sisådär 10-20 meningar per spelmöte eller ännu mindre.

Det är kul att läsa just för att man får perspektiv på hur mycket man faktiskt har spelat. Dock sitter nog nöjet i att man var med och spelade för de roliga detaljerna finns i minnet snarare än i texten.

Dessutom är det då möjligt att skriva direkt efter mötet (annars kommer man att glömma, eller inte ha tid eller.. o.s.v.)

Man jag tror dock på att man ska skriva ungefär lika långt alla gånger, för om man nån gång flippar ut och skriver en halv uppsats så blir det jobbigt att läsa efteråt.

Slutligen tycker jag absolut att man ska skriva ur rollpersonen om man kan det, problemet kan väl vara att variera stilen efter några RP. Personligen så skriver jag det hellre genom en "berättarröst" som kortfattat beskriver varje möte, jag tycker det "låter" mycket bättre när man läser igenom det långt senare. Lite filmtrailer stil.

- Zire

 

[Brior]

Svavelvinterkrönika

Roney Lundell har skrivit en mycket bra krönika över spelgruppens äventyr i Trakorien.

http://hem.bredband.net/b212366/svavelkronika.htm

Vi skrev alltid krönika på den tiden jag var spelledare och texterna var bra för att friska upp minnet inför nästa möte. Dessutom har jag väldigt roligt åt dem varje gång jag läser. Spelarna turades om att skriva och förhärligade alltid sina egna karaktärers insatser.

/Erik