Nekromanti Fördelar och nackdelar -- återkomsten!

[DeBracy]

För länge länge sedan startade jag en tråd om fördelar och nackdelar. Den flöt inte. Nu tänkte jag försöka mig på samma sak igen fast göra lite mer verkstad av det hela.

Inspirerad av Organs smarta förslag om varför alla alver kan magi (generera värdet i Gåvan som vanligt men strunta i det vanliga kravet på minst 5) och Arferts tanke på Sidheblod som en fördel så presenterar jag härmed utkastet just fördelen Sidheblod:

SIDHEBLOD. Rollpersonen är i direkt nedstigande led släkt med inte bara människor utan även någon av de fagra och förfärliga sidhe. Det magiska blodet är ovanligt starkt hos rollpersonen; rollpersonen kan använda magi oavsett vilket värde i Gåvan den har.


Det jag tänker mig här är ju att kostnaderna blir likadana som för magiker i övrigt om man vill kunna besvärjelser så jag ser ingen enorm obalans i den saken. Den stora grejen som jag ser det blir den improviserade magin i och med att kunnandet i besvärjelser antagligen är såpass svagt. Tanken är väl dessutom att det inte är besvärjelser i sig -- magin är inneboende och mer intuitiv. Kanske rent utav bara medfödda förmågor; rollpersonen kan därför inte lära sig nya. Tankar, idéer?

Jag kommer att försöka peta in frön till fördelar eller nackdelar här i tråden lite nu och då och hoppas att fler hakar på.

 

[Arfert]

Den fördelen snor jag rätt av till nästa edition av Saga!

Improviserad magi är helt korrekt inte besvärjelser, utan den som har gåvan kan på ett intuitivt sätt forma mana som han vill för "enklare saker"...

Saga är ju allt annat än D&D, det finns inga yrken, klasser och så ur spelmekanikssynpunkt (arketyperna är till för att hjälpa folk att skapa karaktärer, de är INTE yrken som i andra spel), och rollpersonerna kan vara rejält obalanserade ur maktsynpunkt. Vissa rollpersoner kan vara oerhört mycket "häftigare" än andra.

Begränsningarna sitter snarare i deras sociala roller; en magiker kan förmodligen lätt ha ihjäl vemsomhelst, men begränsas av det sociala stigma magiutövande kan vara.

På samma sätt är en riddare "bättre" i Saga än en vanlig krigare, om inte annat hur folk behandlar honom, men han förväntas i sin tur uppföra sig på ett speciellt sätt för att inte vanhedra sitt namn och sin länsherre...

Saga är ett ROLLspel, inte ett rollSPEL, för dem som gillar att spela i en värld där superoptade gubbar inte är själva grejen, det är berättelsen som är det.

 

[DeBracy]

Gott att det gillas.

Saga är ju allt annat än D&D, det finns inga yrken, klasser och så ur spelmekanikssynpunkt (arketyperna är till för att hjälpa folk att skapa karaktärer, de är INTE yrken som i andra spel), och rollpersonerna kan vara rejält obalanserade ur maktsynpunkt. Vissa rollpersoner kan vara oerhört mycket "häftigare" än andra.

Nej, visst är det så. Jag tänkte mer hur den viktar mot andra fördelar. Jag tycker det är lite synd om det finns fördelar som absolut ingen väljer pga att det faktiskt inte ger nån direkt fördel bara.

Men... när du nu nämner det sociala spelet som något du tycker är en viktig grej i Saga så borde det ju gå att förstärka lite:

UPPKOMLING (+1 np). Rollpersonen anses av sin omgivning vara en uppkomling och behandlas respektlöst av mer etablerade medlemmar av samma eller högre sociala nivå som känner till rollpersonens bakgrund. (nackdel)

ANRIK FAMILJ. Rollpersonen kommer från en anrik familj, ett med ett sådant namn som kan öppna dörrar. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att rollpersonen är omtyckt. Rollpersonen får +1 på Social Nivå (max 7). (fördel)


I längre kampanjspel måste man väl komma i sådana lägen att en fördel eller nackdel borde vara utspelad (t.ex. att ens goda rykte ruineras). Som jag tänker så borde det väl bara vara att byta ut en sådan i samråd med spelledaren. Kanske vore nåt att ha med ett par rader om?

 

[Arfert]

Sånt där ingår iofs redan i Fördelen Gott rykte och Nackdelen Dåligt rykte... fast din variant ger ju schysst flavour.. gillar tanken.

 

[DeBracy]

Jo, visst är det så. Jag tittade förstås på dem för att se till att de här inte fungerade precis likadant men särskilt Uppkomling och Dåligt rykte ligger helt klart väldigt nära varandra i andemening.

Tanken från min sida var väl framförallt att fler fördelar/nackdelar som betonar just det sociala kan vara en schysst signal om dess vikt i spelet. Sen har jag fastnat väldigt mycket för att förankra rollpersoner i situationer, då har man automagiskt stoff att spela kring. Därför gjorde jag de här två lite mer specifika, jag tror det lättare lockar till följdfrågor om detaljerna.

 

[Arfert]

Ja, jag gillar hur du tänker...

...funderar på att dra ner antalet färdigheter i nästa edition och göra dem lite bredare, men samtidigt kan man ha fler för- och nackdelar då det är det här ett bra sätt att betona vissa saker, som du säger.

Du får gärna skriva fler i samma stil!

 

[Andy]

Saga är ju allt annat än D&D, det finns inga yrken, klasser och så ur spelmekanikssynpunkt (arketyperna är till för att hjälpa folk att skapa karaktärer, de är INTE yrken som i andra spel), och rollpersonerna kan vara rejält obalanserade ur maktsynpunkt. Vissa rollpersoner kan vara oerhört mycket "häftigare" än andra.

Begränsningarna sitter snarare i deras sociala roller; en magiker kan förmodligen lätt ha ihjäl vemsomhelst, men begränsas av det sociala stigma magiutövande kan vara.

På samma sätt är en riddare "bättre" i Saga än en vanlig krigare, om inte annat hur folk behandlar honom, men han förväntas i sin tur uppföra sig på ett speciellt sätt för att inte vanhedra sitt namn och sin länsherre...

Saga är ett ROLLspel, inte ett rollSPEL, för dem som gillar att spela i en värld där superoptade gubbar inte är själva grejen, det är berättelsen som är det.

Jag håller med dig helt och hållet, men. . .

Det finns inget i reglerna som stödjer, eller utvecklar, feodalismens sociala hierarki.

En riddare (är ofta en duglig krigare) men är i det sociala en mycket aktad person, till skillnad från en krigareklansman från Calanor eller en landsbygdsknekt från Bannok.

Det jag skulle vilja se är någon form av regelmekanism som återspeglar den sociala statusen som är inbyggd i det feodala medeltidssamhället.

Jag funderar på ett värde i Status (det finns ju Social nivå) men det känns ganska styltigt. Att den sociala nivån skulle ligga till grund för Status (som kan påverkas av för- och nackdelar) och ger ett plus/minus värde som i sin tur appliceras på färdighetsnivåen på sociala färdigheter. Kanske.

 

[Andy]

[...]...funderar på att dra ner antalet färdigheter i nästa edition och göra dem lite bredare,[...]

Det gillar jag! (jag hjälper gärna till med den biten).

[...]men samtidigt kan man ha fler för- och nackdelar då det är det här ett bra sätt att betona vissa saker, som du säger.

Tänker du då att det ska finnas fler för- och nackdelar som påverka färdighetsnivå. Jag är kluven till den biten. Jag tycker att färdigheter och deras nivåer avhandlas med sina 20 poäng. Och sedan påverkar för- och nackdelarna andra saker, inte färdigheterna men mycket väl det sociala spelet eller andra sekundära värden så som Försvar, KP eller Skadebonus. Eller ska (om det blir bredare färdigheter) för- och nackdelarna fungera som specialiseringar till färdigheterna med schablonen 1p/+1, 2p/+2 eller 3p/+4?

 

[DeBracy]

Det jag skulle vilja se är någon form av regelmekanism som återspeglar den sociala statusen som är inbyggd i det feodala medeltidssamhället.

Jag funderar på ett värde i Status (det finns ju Social nivå) men det känns ganska styltigt. Att den sociala nivån skulle ligga till grund för Status (som kan påverkas av för- och nackdelar) och ger ett plus/minus värde som i sin tur appliceras på färdighetsnivåen på sociala färdigheter. Kanske.

Jag tänkte en kort tanke på vad som skulle hända om man applicerade Stykebonus-modellen på Social Nivå, en Statusbonus... Men jag vet inte om jag tycker det är någon bra idé. Jag tror inte jag skulle tycka att det skulle tillföra nåt.

I Pendragon gör man ju just det här fast med hur mycket ära man har istället. Där tyckte jag det var rätt schysst fast det är också ett spel som förutsätter att man är av jämförbar status och det är tydligt kopplat till vad man faktiskt spelar. En mekanik för social status är ju inte så i linje med att spela äventyrare (vi vet ju alla att äventyrare är avskum! ).

På ämnet fördelar och nackdelar: kudos för schyssta sådana i Saga Trudvang. Trollblod är favoriten men inte så lämplig i Arcaria förstås.

 

[Arfert]

Jag tycker det är helt onödigt, det räcker att man förklarar det i spelledardelen i så fall.

Det finns ju ändå inte så många sociala skikt i Albion att hålla reda på för att kunna spelleda, eftersom vi är i nån slags förstastadie av feodalism här:

1. Kungligheter
2. Högadel, baroner och liknade
3. Riddare
4. Fria män med fast egendom (land, gårdar, skepp, hus i städer och liknade), helst nåt som gått i familjen länge.
5. Fria män utan fast egendom.
6. Livegna

Och så prästerskapet, som står utanför hela klabbet.

Hur mycket PENGAR du har är naturligtvis helt oviktigt, det viktiga är vilken grupp man tillhör.

Grupp 4 och 5 är mest flytande, en person kan förflyttas uppåt och nedåt beroende på omständigheterna.

Adeln (riddare och uppåt) är helt skilda från resten av befolkning i den mån att de både är domare och jury, de kan göra vad de vill mot folk under dem, och endast de högre upp i hierarkin kan ha synpunkter på det.

 

[Arfert]

Trollblod skulle funka i en kampanj i de länder nordmännen kommer ifrån, kanske... det är ju ganska likt Trudvang.

 

[Arfert]

Nej, jag tänkte mig fler för- och nackdelar som utvecklar personligheten, mer att välja på helt enkelt... men man ska fortfarande bara kunna ha lika många som i nuvarande edition.

 

[DeBracy]

Trollblod skulle funka i en kampanj i de länder nordmännen kommer ifrån, kanske... det är ju ganska likt Trudvang.

Absolut. Vill man slippa märkliga konsekvenser av att trundvanga till det så är det ju bara spola tillbaka ett par hundra år. Då har man fina myter att snacka om i framtida spel också.

 

[Andy]

Trollblod är favoriten men inte så lämplig i Arcaria förstås.

Tack. Men det är ju på precis samma sätt du har hittat Sidheblod. Sådan fördelar (eller nackdelar) hjälper ju till att skapa settingen, mer än God bågskytt (25% längre räckvidd med bågar) även om båda behövs.

De för- och nackdelar jag opponerar mig emot (inte bara i Saga) är "+1 i Svärd" eller "+3 i Smyga". Men missförstå mig inte nu. Det är bara när färdighetsbonus för- och nackdelar blandas med sådana som inte ger en sådana bonus.

Kanske Saga skulle ha bredare färdigheter, som Arfert redan talat om, (exempel 8-12 stycken) och sedan jobba med smala expertiser/specialiseringar. Men dom ska inte vara förutbestämda utan ska helt fritt skapas av spelarna. Exempel kan ges.

Sedan får för- och nackdelarna vara sådana saker som God bågskytt, Järnnäve, Trollblod, Dvärg, Sidheblod och Ninja (NEJ, du tog det för långt Andy)!

 

[Andy]

Jag tycker det är helt onödigt, det räcker att man förklarar det i spelledardelen i så fall.

Okej, det är rätt.

/Andy, som ändå inte tycker att dina 6 sociala nivåer plus prästerskap är helt lätt att greppa

 

[Arfert]

He he, Saga är ju ett VERKLIGT spel, där finns inget overkligt hittipå som ninjor..

 

[Arfert]

som ändå inte tycker att dina 6 sociala nivåer plus prästerskap är helt lätt att greppa

Nåja, i praktiken är det enda som egentligen spelar roll för majoriteten av människorna i Albion är om de är livegna eller inte...

...riddarna svävar långt över. Och den inbördes relationen mellan de olika adelssläkterna är alldeles för komplex för att styra regelmässigt.

Och kyrkan, det är ju kyrkan... De är en stat i staten.

 

[DeBracy]

Jag har själv svårt att släppa de där fördelarna som ger bonus på färdigheter. Det är nog mest kopplat till att jag tycker man blir lite för dålig i början (jag har personligen ett rätt begränsat intresse i att "spela upp gubben") något som ju förstås är lätt avhjälpt bara genom att ge lite fler nivåpoäng... så det är ju lite av ett ickeproblem.

Jag märker att jag ofta sneglar mot feats i d20-systemet. Där finns en mall som i princip alla val som ger bonus till färdigheter följer; +2 till två olika eller +3 till en. Liknande tendenser kan man se i Saga också (+1 i ett par olika saker eller +2 i en (på rak arm tänker jag på Magiskt motstånd)). På sätt och vis så tycker jag det är en rätt bra grej att ha en grundplåt av den typen att utgå efter när man bygger nya fördelar även om inte "balans" är ett begrepp som är viktigt i sammanhanget som Arfert påpekat.

För övrigt; om man minskar färdighetslistan (vilket jag också är helt för) så blir man ju på sätt och vis bättre bara genom att det finns färre färdigheter att dela sina poäng på. Finfint säger jag. Jag gillar också språkhanteringen från Saga Trudvang, främst av två skäl: det är skittråkigt att behöva använda sina få nivåpoäng till dem samt att jag har mycket svårt att tänka mig nån vettiga anledning för att ha spårk som färdigheter man kan slå för.

 

[DeBracy]

En nackdel såhär på förmiddagen. Återigen så tangerar jag Dåligt rykte:

HEDNISKT ARV (+1 till +2 np).
+1 np: I utövande av din tro så blandar du äldre hedniska seder med de som tillhör Spiriti Illuminati. Inte så ovanligt i Albions östra delar (Tumbria och Highstone) men inte accepterat av kyrkans mer hängivna anhängare.
+2 np: Din tro baserar sig uteslutande på gamla hedniska läror. Endast i Calanor och i nordmännens länder är detta helt accepterat; i större delen av världen möts du däremot av misstänksamhet och förakt från de som känner till dina seder. Vissa kanske vill omvända dig medan andra hellre skulle se dig hängd. -1 på Social Nivå.

 

[Andy]

Mycket bra!

Snyggt!