Nekromanti Första gången som spelledare?

enmi

Veteran
Joined
31 Aug 2006
Messages
2
Location
västerås
Jag debuterade som spelledare för inte alls så länge sedan och insåg att det är något jag -älskar- Jag har bara rollspelat i lite mer än ett år i sällskap av min pojkvän och hans kompisar..
Trots min nervositet och blyghet som alltid ger mig tunghäfta då jag ska spela så gick det riktigt bra... tror jag. Så lät det i alla fall på mina spelare.

Jag skrev ihop ett rätt simpelt äventyr till Eon som utspelar sig i Consaber och spelarna är tre olika riddare. (1 karismatisk och envis Cirzariddare, 1 nybliven baron samt en godhjärtad St.Faulks-riddare) Äventyret gick till en början ut på att leta reda på en ung kvinna som rymt hemifrån i Turina. Det hela har utväcklat sig och är nu en kampanj som innehåller allt från lömska skuggvarelser som vill äta baroner till Xinu-kultister och Rakhori-spioner.. uj uj..

Nu är jag jättenyfiken på när ni först började spelleda, hur det gick och kanske lite om vad för slags äventyr! Jag är dessutom nyfiken på om det finns några andra tjejer som spelleder där ute?

(detta är mitt första inlägg på det här forumet såå.. hej hej!)
 

Gastono

Hero
Joined
14 Oct 2003
Messages
1,532
Location
Göteborg
Välkommen välkommen till forumet!

Jag är ingen tjej men jag svarar i alla fall!

Första gången jag spellede var för sistådär sex år sedan (that would make me about 10).
Då var det i och för sig inte Eon utan en annan av Neogames proddukter, nämligen Neotech.
Hur som helst som kom Eon väldigt kort efter så de båda gick lite hand i hand.

Jag spelade en kortare period med min äldre bror och någon eller några av hans kompisar, först fick jag vara med lite som spelare sedan blev det spelledning som gällde.
Jag minns att jag var jätteambitiös (var vi inte alla det :gremwink:) och kunda det mesta till punkt och pricka.
Jag minns att jag tyckte att det gick rätt så bra och jag kunde knappt bärga mig tills det var dags att spela nästa gång.
Jag introducerade några av mina kompisar till rollspel och så blev vi flera så jag kunde lira oftare...

I vilket fall som helst så var det helt annorlunda än det är nu, det var mer actionfyllda äventyr och lite mindre sociala bitar och mindre rollspelande men det var ändå roligt - man tröttnade inte helt enkelt.
Jag var ju också liten så om jag hade spelat rollspel för första gången idag hade ju allt varit annorlunda...

Anyways så fortsatte jag spelleda, jag precis som du älskade ju det!
Mer böcker, mer tankar och mer äventyr.
Jag experimenterade mer och mer och provade hela tiden nya saker så det fanns inget stopp på vad man kunde göra.

Jaja... hoppas du trivs på forumet och fortästter hålla oss uppdaterade om hur det spelledande går samt om alla andra tankar du har :gremwink:

Välkommen igen.
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Mitt första äventyr var Utmark, även om det nu i efterhand kanske skulle han känts vettigare att köra något färdigskrivet och så... Hur som helst brukade standardformulär 1A (okänd man på värdshus) för att få dem dit (sen finns det ju anledningar till allt detta så jag ska kunna bortförklara mig, men ändå...), och började leda den extremt disparata och på intet sätt förklarbara gruppen genom diverse mer eller mindre osannolika händelser som improviserades fram från en hafsig beskrivning gjord en timme tidigare.

Jag upptäckte att jag orkar köra en strid enligt reglerna i ca. 10 min innan jag börjar hafsimprovisera, att mina spelare inte var riktigt så förutsägbara som jag trodde och att jag till nästa gång skulle se över deras karaktärer medan de skapades (gruppen hade kört ett äventyr tidigare under vår fd. spelledare, numera aktiv spelare boende i Singapore :gremsmile:). Äventyret ska förhoppningsvis avslutas nästa möte, så att vi helt kan hänge oss åt min än mer absurda kampanj i Jargien. Även om jag själv inte är lika säker på saken säger de att jag är en bra SL, så vi får väl hoppas att det inte bara är för att trösta mig :gremwink:
 

Eva Florén

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
2,107
Location
Smara - Stockholms län (7,5 km Edsbro, 20 km Knutb
Är så gammal så

... att jag börjar ha svårt att minnas mitt första gigg som spelledare...

Men i alla fall, få se nu, det bör ha varit runt 92-93 eller möjligen 94. Äsch vem lurar jag egentligen, jag minns inte mitt första tillfälle som spelledare, även om jag minns mina första två tillfällen som spelare, underligt det där.

I vilket fall som helst kom spelledandet av Eon senare, mycket beroende på att vi i vår spelgrupp var helt insnöade på Rolemaster, Drakar och Demoner, Khelataar, Skuggornas mästare och en rad andra spel då. Nåja, bland det första kampanjerna som jag spelledde var dock ett mutantäventyr i min tappning (nej inte undergångens arvtagare utan föregångaren) som handlade om ett litet företag, utomjordingar och en rad annat skoj, kampanjen pågick i verklig tid i lite över två och ett halvt år... om jag minns rätt.

Som spelledare har jag genomlevt tillfällen med underbara berättelser och tillfällen som gått till begravningsbyråns med gamla lik av osämja i spelgruppen. Som exempel på det förra så kan jag nämna ett par stycken äventyr i Eon och med nöje ett speciellt tillfälle då mina dåvarande två spelare var Cirefalier (innan boken om cirefalier kom ut mind you) respektive alv, de lyckades bli gifta/sammanbundna med respektive fruntimmer som blev gravida... samtidigt som en viss figur gjorde sitt bästa för att störta en viss kung i Soldarn... vederbörande hade ett horn i sidan till mina hjältar och gjorde sitt bästa för att få de två olyckliga... ja det var många roliga turer innan det rafflande äventyret slutade med att hjältarna dog. :gremfrown: Men äventyret var kul både för spelare och spelledare. :gremsmile:

De sämre upplevelserna har haft att göra med fantasibrist och trötthet. För att inte tala om tillfällen när dåvarande spelgrupp ramla samman pågrund av oenigheter i spelgruppen (både vad det gällde spel och den verklighet som består i mat, social förmåga, personkemi etc)

Jag tycker hemskt mycket om spelledandet fortfarande och lider för ögonblicket av abstinensbesvär (det är två månader sedan sist :gremfrown: )

Som svar på din fråga om det finns kvinnliga spelledare så måste jag säga ett stort JA. Jag känner till åtminstone tre andra damer här på forumet som har/är spelledare. Om din fråga implicerar den ytterliggare frågan att det skiljer sig mellan kvinnliga spelledare och manliga så skulle jag i viss mån säga nej... det hänger snarare på var man har lärt sig att spelleda... men det är bara min tanke...

Välkommen in i diskussionen i alla fall.
 

Duddmannen

Hero
Joined
4 Dec 2001
Messages
1,473
Location
Södertälje
Duddmannen minns...

Det var länge sedan. På den tiden fanns det ett svenskt spel som hette Drakar och Demoner. Det levererades i en ljusblå låda med en en tunn regelbok och startäventyr i ett. Jag hade spelat startäventyret med min kusin och dennes några år äldre grannkompis. Min första karaktär hade mästerligt klarat sig igenom det gömda templet, några kilometer utanför den lilla byn. Jag spelledde sedan för mina två kusiner (den ena som jag spelat med tidigare) exakt samma äventyr då jag själv fått den fina boxen.

Jag har sedan dess spelat och spellett ungefär lika mycket. De första äventyren som jag spelledde var enstaka små one-offs som i princip bestod av en plats och saker att döda där. Vi gick igenom i princip alla monster som fanns beskrivna, några mer än en gång. Det kom några små äventyr senare och ett av dessa - Dimön - blev min favorit, inte minst för att det fanns så många intressanta personer beskrivna i äventyret. Spindelkonungens pyramid, Tvillingbergen och Skelettbyn spelledde jag också ofta.

Det var inte förrän Drakar och Demoner kom i sin svarta box som mitt egna äventyrsskapande kom igång ordentligt. Det fanns en hel del intressanta tips i boken och i kombination med besök på Tradition (då en enstaka butik i Gamla Stan) och där se dels en massa engelska äventyr (D&D, AD&D och Rolemaster) dels den stora modelldraken gav mig massor av inspiration. Äventyren blev mer storslagna och jag började kombinera och hålla koll på äventyren så att en mer kontinuerlig historia vävdes fram.

Den stora vändpunkten i mitt eget spelledande kom hösten 1987 då jag gick med i Södertälje Rollspelsförening och fick det stora nöjet att spela med Micke och Gunilla (alltså Petersén/Jonsson). Där mötte jag en helt ny spelledarstil och framförallt ett annorlunda sätt att göra/köra äventyr.

Tjejer som spelleder har jag träffat några, först naturligtvis Gunilla som spelledde Pendragon. Fördelningen som jag upplevt verkar vara 1 på 5 spelare, men bara 1 på 20 spelledare. Detta skiftar lite beroende på vilket spel det är - vissa tycks mer dominerade av killar än andra.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Hej & välkommen till forumet här !!!

Nu är jag jättenyfiken på när ni först började spelleda, hur det gick och kanske lite om vad för slags äventyr! Jag är dessutom nyfiken på om det finns några andra tjejer som spelleder där ute?
Uj, nu måste jag ju tänka efter här... :gremtongue:
Tror väll att det var gammla Star Wars jag började sl:a för en ohemulskt massa år sedan. Vilket äventyr det var, det kommer jag inte ihåg... Men dkul var det iaf. Nuförtiden så blir det väll mest att man SL:ar DoD6 & snart DoDT. Där så har vi averkat en del gratisäventyr &lite köppta äventyr åxå.
Angående tjeher som sl:ar så tror jag fia-lia är sl & magoo är det. Är inte helt säker dok.
 

Kropotkin

Warrior
Joined
25 Mar 2006
Messages
234
Location
Hisingen
Oj, oj, det måste ha varit EONER sedan! (Vad kan jag säga, jag bor i gbg... dåliga ordvitsar är lag).

Skämt åsido. Var la drygt 15 år sedan. Kan faktiskt inte komma ihåg det alls, men jag tror det var något banalt mutantäventyr ("gamla" mutant) med allt för mycket mördarkaniner. Med min uppfattning idag var det säkert en patetisk insats. Men jag var max 12-13 år, så det mesta i mitt liv var nog rätt patetiskt. Kom ihåg att jag i mina förberedelser ofta fokuserade på helt fel saker, som vilka böcker som fanns i bokhyllan istället för att lägga tid på stämmning och aktörers motivationsfaktorer.

Sedan så tror jag att spelare oftast uppfattar allt helt annorlunda än spelledaren gör. Exemeplvis var jag i söndags med om en van spelledares första försök med Eons stridsregler. Själv är jag inte helt säker på dem själv och upplever striderna som spelledare som hårt men funligt utfört arbete. Vår SL (ja, du John) upplevde självfallet själv sin första strid som SL som något väldigt förvirrande och dåligt utfört hafsverk. Men själv kunde jag inte sitta still och tyckte det var allt för spännande och intressant. Spelet är sällan så dåligt som den allt för självkritiske spelledaren uppfattar det.
 

enmi

Veteran
Joined
31 Aug 2006
Messages
2
Location
västerås
tack för era svar! ^__^ så kul att läsa.

Min pojkvän berättade om sitt allra första spelminne då han och hans polare blandat ihop det här med lajv och rollspel lite så när de var typ 7-8 år gamla spelade de mutant på gräsmattan med plastpistoler..

keep 'em coming!
 

DesertRain

Hero
Joined
18 Oct 2005
Messages
1,008
Location
Lund
hmm, första gången som SL var typ för 1,5 år sedan när jag precis hade köpt Eon. Innan dess hade jag spelat DoD91 pch Viking i ungefär ett år.
Första äventyret i Eon var Diamantäpplet som ingick i boxen till EonIII.
Sen fortsatte jag med ett långt äventyr som gick ut på att rollpersonerna skulle hitta tre magiska föremål för att kunna få ett magiskt svärd som de kunde dräpa en stor demon med.
/Purgatory

Death is more universal than life, everyone dies but not everyone lives
 

Lycan

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
1,211
Location
Malmö
Det här är inte ett modererande inlägg...

...men: Vill du utbyta erfarenheter med/om spelledare av kvinnokön hade du ökat dina chanser att lyckas markant genom att posta en tråd på det allmänna rollspelsforumet.

Hur som helst.

Jag försökte spelleda kort efter första gången jag hade spelat Eon. Det verkade så roligt. Rollpersonerna utgjordes av två riddare och en schaman (eller något sådant) och äventyret handlade om en mystisk colonisk ruin som skulle utforskas. Ruinen visade sig vara bebodd av kuradi (en sorts grodliknande kreatur i första monsterboken), och efter att ha utplånat dessa fick rollpersonerna tag på någon slags skatt.

Överlag blev detta äventyr så dåligt och tramsigt att jag mest försökte låtsas som om det aldrig ägt rum. Men det finns en första gång för allt, och något man tar lärdom av kan ju inte vara uteslutande dåligt.

- L
 

k7e9

Hero
Joined
10 Jul 2005
Messages
808
Location
Göteborg
Hej och välkommen till forumet! :gremlaugh:

Det första jag spelledde var NeoViking och då spelet är ganska galen humor, så var äventyren mindre seriösa...
Tanken var dock inte att det skulle vara seriöst, så ingen klagade...

Mitt första "riktiga" spelledande kom inte långt senare, men då var det Dark Ages: Vampire, en kampanj som tog sin början i södra frankrike och innehöll lite av varje...

Just nu, började min spelledarkarriär för kanske 4-5 år sedan, spelleder jag Eon... En kampanj som mest utspelat sig på Asharinahalvön, då i princip alla karaktärer är därifrån och jag hade bestämt mig för att börja med att spelleda igenom Diamantäpplet. Efter diamantäpplet har det blivit massor av annat, och kampanjen har nydligen firat sin 1 årsdag, och den rullar fortfarande...

Men, lycka till med spelledandet! Det är kul och givande, men det har du ju redan märkt...
Vad det gäller andra tjejer, min flickvän har och ska spelleda, men just nu så spelar hon "bara"... :gremwink:
 
Top