Re: Fantasy för mig.
Finns inga barbarer, riddare eller häxor i Tolkiens böcker.
Som Krille redan sagt vimlade det av författare i genren innan Tolkien dök upp. Många SF-författare skrev också hederlig gammal fantasy utan trollkarlar i struthatt, älvor, tandfeer och annat bjäfs som Tolkien körde på med. _Riktig_ fantasy för _mig_, om jag skall vara elak, är sword n sorcery - Fahfrd & Grey Mouser, Conan och alla hans gelikar från Howard's penna, Elric och de andra Eternal Champions, Jirel av Joiry och andra tuffa brudar, John Carter, krigsfurste av Mars, Harold Shea the Incomplete Enchanter som reste mellan sagovärldarna, Lord Dunsanys tjuvar och trollkarlar, figurerna ur Clark Ashton Smiths böcker (som sällan överlevde mer än ett äventyr
, Jack Vance's Döende Jord... det finns massor, och bara Moorcock av de jag nämnde är post-Tolkien, och mr Moorcock avskyr Tolkien och hans tradition.
När rollspelen skapades kördes Tolkiens high fantasy-tradition ihop med sword n' sorcery _och_ historiska äventyr a la Ivanhoe, och allt hamnade liksom i samma värld. Tolkiens värld är "förr" men allt annat än europeisk medeltid, och den har inte särskilt mycket att göra med svärdåsvartkonsts barbarhjältar heller, men allt blev liksom en smet iom AD&D, och alla rollspel som sysslar med fantasy, från RuneQuest till Eon, tenderar att bära med sig bagage därifrån.
Sedan finns det urban fantasy a la Powers och Blaylock, altnerativ magisk historia som Orson Scott Card (Alvin the maker, finns på svenska) och J. Gregory Keyes (the Age of Unreason), och hela högar med annat. Tolkien är allt annat än ensam, allt annat än först och (tycker jag - för detta är subjektivt, medan de två första påståendena är någorlunda objektiva) allt annat än bäst.
Nightowl
We're damned if we do.
We're damned if we don't.
So let's DO it, dammit!