Mysterious Skin har problemet att om människor som varit utsatta för övergrepp (speciellt som barn) ser den kan det slå väldigt fel. Jag såg den med en kompis som hade sådant i sitt förflutna, och en som bara tyckte att filmen var SÅ DJUP OCH SÅ AWESOME, vilket fick som resultat att jag sedan fick försöka trösta stackarn som hade fått obehagliga flashbacks och mest ville gråta under tiden människan som insisterat på att vi skulle se filmen (ingen av oss andra hade gjort det tidigare) var sur och upprörd över att vi inte ville diskutera hur nyskapande och awesome den var och hur mycket diskussionsunderlag den gav - under tiden hon som varit utsatt för övergrepp absolut inte ville att hon som insisterat på att vi skulle se filmen skulle veta vad som var fel...
Mysterious Skin kan alltså helt enkelt vara -för- close to home för många.
Hotel Rwanda såg jag i skolan, i gymnasiet, under tiden vi donade med rasism-delen av IBs English A2-kurs. Jag tyckte filmen var tråkig, men de lite mer pretentiösa i min klass (eller helt enelt de lite duktigare...) tyckte att den var gripande, viktig, aktuell och så vidare. Det bör däremot tilläggas att min klass bestod av lite småsnobbiga intellektuella (tänk dig Ymir, fast mer kvinna och mindre fascinerad av Mysterious Skin
) så den kanske inte går hem hos klasser som inte är intresserade av omvärlden tex. Men den är definitivt ett bättre val än Mysterious Skin om du inte verkligen vet att ingen i klassen varit utsatt för pedovåldtäkter och liknande.