Conan the Barbarian är visserligen ypperlig som barbaraction redan första gången, men när man ser om den blommar andra saker ut, som hur man kan följa det filosofiska resonemanget. Filmen börjar med att ställa upp frågan ”Vad är The Riddle of Steel?”, ger sedan ett par synbarligen rimliga men bevisligen undermåliga försök till svar (både Conans pappa och Thulsa Doom har fel), och ger en alla ledtrådarna man behöver för att få ihop det utan att någonsin skriva det på näsan. Filmen är ett mästerstycke även på det viset.