Ekkes obligatoriska ursäkter
Det är egentligen inte ett syftningsfel utan en onödig rättning av ötermaliskt folkmål. Ni vet hur rättstavningsprogrammen är!
Illskvadning är ett särskilt sätt att förflytta sig genom de Termaliska Öarnas vidsträckta träskmarker. Man använder två ponton-liknande skidor, en kortare tillverkad av al,
stämphskvaden , och en längre av furu, den sk.
röthskvaden . Dessa föses liksom fram genom träsket genom växelvis ryckande pelvisrörelser, som tar på jägarens krafter vilket leder till förslitningsskador samt risker för framfall hos kvinnor.
Det var alltså inte 'ilsket vadande jägare' utan 'illskvadande jägare'. Faran i att bli biten av en àfank medan man illskvadar är givetvis uppenbar. Det anses allmänt att kreaturet gör detta för att det lockas av den söta och angenäma barkdoften från stämphskvaden. Att somna stående på skvaderna är direkt livsfarligt! (Detta sovstående kallas för att
skvadlura.)
Illskvadning är något som kan läras som en färdighet; Fordon (illskvadning) baseras på SMI, inte SYN, dock. För en Virtus-poäng kan man göra den ökända
hvirfelstämpen, som låter en liksom vända på en femöring och samtidigt ge ifrån sig ett litet glatt smackljud som ger alla närvarande med nackdelen Hederskodex (ötermalisk) +2 snäpp på alla VIL-baserade slag de närmaste 1T+1 terìdi av purlokalpatriotism.
Mer seriöst, jag fick den bunt Bestiarier det åligger mig att förvalta idag med posten. Jag behövde den ego-boosten, känner jag.
Erik
)
