Nekromanti Followers

[wallahad]

Sitter här och drömmer mig tillbaka till tiden jag hade tid att spela.

Hittade åt en gammal karraktär med Featen Leadership vilket skulle göra att karraktären hade 75 followers i olika levlar.

Vad jag minns så fick jag ALDRIG använda mina followers i något som påverkade spelets gång.

Hur har det varit för er andra, vad har ni för erfarenhet med followers till karraktärer?

 

[Doomhamster]

Enda systemet jag nånsin spelat där det fanns mekanik för followers av olika sorter och SL faktiskt lät dom lata kräken göra nytta ibland var Vampire. Sen hade min karaktär inga egna, för hon hade alldeles för hög Humanity för sitt eget bästa, men flera av medspelarna hade Ghouls, Herd och vad det mera hette.

Flera av dom system jag petat på på senare tid har dock bra regler för followers, t.ex. Reign.

 

[CapnZapp]

Om du menar featen i D&D 3, så var den fullständigt obalanserad.

Inte för låg-level followersarna, som man kan ignorera helt, utan för cohorten.

Det var trivialt att bygga sin gubbe för att få en hel extra full PC på maximal level. För en (1) feat.

Inte en animal companion eller familiar. En hel extra full PC. För en (1) feat.

Spela en full-progression spellcaster och skaffa dig en full-progression cohort spellcaster, och du kan med lätthet stjäla minst hälften av spotlighten för bara dig själv i många fullt normala grupper.

Man, it was ugly.

 

[wallahad]

Jo, det var D&d3.5 vi spelade.

Kan hålla med om att det blir väldigt fel balancerat med en karaktär som har halv hög Charisma.

Kom just på att jag faktiskt varit tillåten 1 gång att köra med followers. Då var det 4st level 1 char. SL passade på att lägga in att en av dem var allierad med en av Fi.
Rätt lyckat.

Däremot så körde han hårdare med personligt engagemang än regelboken. Så glömde man bort dem så började de bli irriterade.
Det dög inte att bara avsätta lite tid åt dem, utan också ge dem tasks under pågående äventyr som gjorde att de "Tog del i rampljuset".

 

[Pom]

Min gamla magic-user i AD&D hade god nytta av sin fighter-livvakt.

I BECMI hade jag också en magiker som hade ett diskret förhållande med en lärling, men såvärst mycket teknisk nytta hade man väl inte av honom (lärlingen alltså).

I 3.5 har jag mest varit DM, men i min längsta kampanj skaffade en PC followers som bildade kärnan i den organisation sällskapet byggde upp. Både formella followers och underordnade NPC användes där en hel del - de skickades på uppdrag som var lite för rutinartade för de höglevlade hjältarna, de skötte ruljangsen inom alla möjliga områden som en ordensliknande armé behöver, de var delar av arméer när fästen stormades, de var en garant för att högkvarteret inte bara var skövlat när sällskapet återvände efter en tids frånvaro. De var också en statusmarkör i den konkurrensinriktade och hierarkiska miljön. Frilansande slagskämpar gick det tretton på dussinet. Seriösa befälhavare var socialt intressantare.

 

[wallahad]

Det är nog så jag ser tanken bakom featen.

Att lägga en regel för hur mycket folk en person kan få att följa order.

 

[Pom]

Det här är ju verkligen en feat som varierar beroende på spelgrupp och kampanj. Ifall man kör mer än en karaktär per spelare blir ju möjligheten med en PC-mäktig cohort onödig att slösa en feat på; vill man köra mer än en gör man helt enkelt det. Sedan kan det vara olika lätt att hyra folk eller få anhängare. Ja, featen kan sägas representera detta, men det blir mycket egendomligt om man inte kan trumma ihop säg en stor armé genom att använda en massa speltid och PC-pengar eller PC-kontakter.

Som DM körde jag med att featen representerade anhängare man kunde skaffa sig "bakom kulisserna"; det behövdes ingen speltid utan räckte att spelare och DM kom överens om exakt vad det var för filurer som nu följde rollpersonen. Ville man skaffa fler var det fritt fram men det fick vackert ske genom spel (och de gamla goda reglerna från 1st ed DMG). Men i spelgrupper där folk använder featen för att stjäla talutrymme från de andra behöver man säkert vara restriktivare i sin tolkning av den. Fast i sådana grupper har man å andra sidan allvarligare problem än en obalanserad feat.

 

[wallahad]

Det vart inte mycket fart i den här tråden.

Är det antingen för att det är få på den här delen av forumet eller så är det så få som har haft kontakt med followers frågan.

 

[tull]

Mina tankar kring followers reglerat av 3.5 - hur man gör det bättre

*Featen erbjuder ett mått på hur många followers PC kan uppnå. Potentiellt. Till exempel din tidigare karaktär hade potentialen att få högst 75 stycken followers men för att komma dit måste han jobba in game också.

*PC bör arbeta för att sina followers ska vilja vara kvar. Rykte blir viktigt.

*Followers bör vara NPC classer snarare än PC classer. Hur starka de ska vara i övrigt har jag ingen bra lösning på.

 

[tull]

tips på pathfinders lösning:

https://sites.google.com/site/pathfinderogc/feats/general-feats/leadership---final

 

[wallahad]

Kort och gott, det förslaget var rejält mycket bättre än orginal skrivningen. Tack för idén.

 

[CapnZapp]

Kort sagt: jag tycker att mekanik är fel verktyg för att lösa frågan.

Att ha/skapa en feat som ger tillgång till si och så många henchmen ger helt fel intryck. Även om man skriver "potentiella" henchmen blir det ändå lätt så att man betalat något (en feat slot) och förväntar sig valuta för pengarna.

Jag tycker att followers (dvs låglevelanhängare som vare sig gör från eller till ur ett styrkeperspektiv) ska vara just det: gratis. Om de vare sig gör från eller till skall de heller inte kosta något. Precis som man inte behöver betala (med någon viktig valuta) för att skaffa sig "trappings" i övrigt: alltifrån en fin pälsmantel till ett vildmarksfort till en komplett jamesbondskurk-bas kostar ju i princip gratis i spel som D&D.

Kostnaden är ju bara pengar, inget viktigt eller begränsat (som XP, level, hit points, magic item kroppsplatser eller så)

Vad gäller cohorts, dvs tillräckligt kraftfulla anhängare för att kunna göra någon slags nytta i äventyrandet, så handlar det ju (som sagts tidigare) mycket mer om spelstil än spelmekanik.

Så i de kampanjer där flera RP uppmuntras; slå fram fler karaktärer då!

Cohort-iden och Leadership featen bygger ju på ett grovt feltänk; en cohort som mer eller mindre dubblar kraftfullheten och framförallt tiden spelaren behöver per spelrunda.

Så att det inte är mycket fart i tråden skulle jag iallafall förklara med "det bästa förslaget är att lägga ner Leadership featen helt och hållet".

Man kan ju ha followers iallafall. Det är idén att en viss gubbe bara kan ha ett visst antal followers baserat på hans värden som är helt bisarrt. Followers är ju i princip inredning - betrakta dem därefter!

Och cohorts... ett stort galleri av hjältar är det inget fel på. Däremot idén "jag spelar två hjältar när du bara spelar en"... och att min andrahjälte skulle bli mer lättsmält i gruppen för att han är level 17 istället för level 19, och har lite mer modest bling, är ju helt verklighetsfrämmande. Så skrota iden med spelmekaniskt stöd för cohorts; och skaffa helt vanliga allierade istället. Om det är okej med SL och resten av gruppen att just du sköter två hjältar istället för en; so be it.

Men överlåt inte ett sådant beslut på reglerna. "Det står i regelboken att om jag skaffar mig Leadership så får jag ha två gubbar" är nog det allra sämsta argumentet för att ha två gubbar. Ändå är det just det synsättet som reglerna uppmuntrar genom att inkludera Leadership-featen!