WRNU Fotografier och medgivande till jubileumsboken

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,146
Jag har ju en del bilder från tidiga DanCon. Men hur ska vi tänka kring de som är med på bilderna?

Vissa kan jag på rak arm säga inte skulle vilja vara med, men det finns kanske andra som inte skulle vilja vara med? Vad tycker ni?
Det har kommit in en del fotografier till jubileumsboken. @Hellzon gjorde ett försök att samla in medgivanden från de personer som förekommer på hans bilder, men det är svårt med tanke på att många av dem inte hänger på forumet längre.

Jag antar att vi juridiskt skulle kunna ha med bilderna ändå, men är det ”lämpligt”? Eftersom jag inte känner någon av er som hänger här har jag svårt att avgöra hur folk skulle ställa sig till det. Jag vill alltså upprepa Magnus fråga ovan. Hur bör en jubileumsboksredaktör tänka i den här frågan?
 

zonk

muterad
Joined
10 Jan 2016
Messages
3,247
Knepigt. Finns det nån svensk praxis för det här? Vore det mer ok om man bara namngav de som gett medgivande?
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,631
Location
Stockholm
Jag tror att det bästa är att bara ha med de som explicit ger sitt medgivande. Jag tänkte att vi kanske helt enkelt ska tagga dem i en tråd, och sen bara välja bland de bilder där personen/personerna gett sitt tillstånd.

Utan medgivande = ingen bild, tycker jag är mest respektfullt. Vi har flera användare som absolut inte vill vara med på bild i olika sammanhang, så deras önskan måste tillgodoses.

/M
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,358
Kom också ihåg att ett fotografi bara räknas som en personuppgift om personerna som syns är identifierbara. Därför kan det gå bra med personer som t ex är oskarpa eller där man bara ser rygg, t ex.

Och som nämnts, du bör bara publicera bilder på de som gett medgivande. Med det sagt så kan det ju också ev vara så att vissa kanske har kontakt med vissa ex-forumiter och kan fråga?
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,467
Jag tänker att även om det är trevligt så är kanske värdet av att ha 20 år gamla foton i ett som jag förstått det ändå ganska snävt urval något begränsat. Är bilderna så bra/viktiga/roliga att det är värt besväret? (Jag vet att jag förekommer på en del bilder och även om jag medgivit att de får tryckas skulle jag verkligen inte sörja om de av något skäl inte kom med. :) )
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,758
Location
Stockholm
Det är kul med bilder, men det finns en poäng i att den enkla vägen och kanske välja de som är oproblematiska så man slipper jaga samtycke från 30 pers som inte besökt forumet på 10 år.
 
Joined
25 Oct 2013
Messages
350
Location
Kristianstad
Jag vet inte alls hur det funkar med fotografier i böcker och annat, vad som är rätt praxis. Jag tänker såhär, skulle Bonniers vara tvungna att kontakta samtliga personer som finns på ett foto som kan finnas i en faktabok om Vällingby till exempel? Ett historiskt fotografi? Jag tänker, så länge inte personerna på bilderna gör någonting explicit som skulle kunna väcka anstöt så tänker jag att det går bra att lägga in bilderna i boken. Kör på!
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,358
Jag vet inte alls hur det funkar med fotografier i böcker och annat, vad som är rätt praxis. Jag tänker såhär, skulle Bonniers vara tvungna att kontakta samtliga personer som finns på ett foto som kan finnas i en faktabok om Vällingby till exempel? Ett historiskt fotografi? Jag tänker, så länge inte personerna på bilderna gör någonting explicit som skulle kunna väcka anstöt så tänker jag att det går bra att lägga in bilderna i boken. Kör på!
Ditt första exempel är ett tydligt exempel på ett av de första undantagen krav på samtycke för att ta foton: allmän/offentlig plats. Dit räknas platser som är "öppna", till exempel parker, torg, gator osv. Man får publicera sådant man fotat eller filmat utan tillstånd på allmän och offentliga platser utan krav på samtycke. Så i en bok om Vällingby där man till exempel har bilder på Vällingby Centrum och torget så behövs inget samtycke från personer som går där. Däremot betyder det inte att man till exempel får springa och ta porträttfoton på folk och publicera hursomhelst – det kan till exempel ses som ofredande (om man ber om att inte få vara med på bild).

Nu vet jag däremot inte var Hellzons foton är tagna, men jag tvivlar på att det är sammanhang som räknas som offentliga platser – ett konvent är till exempel inte en offentlig plats, eftersom det är en tillställning med inträde.

Sedan har vi historiska fotografier. Här gäller den hårdaste regeln först och främst upphovspersonen och att det inte får publiceras utan dennes/deras anhöriges godkännande. Undantag är däremot om det anses som allmän egendom (t ex publicerat i sådant syfte, eller 70 år efter skaparens död). Vad gäller subjekten på sådana bilder så får man utgå lite från var du fått bilden: många historiska fotografier var ju ofta publicerade i offentliga sammanhang (t ex dagstidningar) så då har personerna på bilden gått med på att fotot publiceras offentligt och i flera fall (t ex journalistisk eller marknadsföring) med syfte att återpubliceras. Idag får vi ju också ofta tag på sådana bilder genom någon form av offentligt medium (hemsidor, böcker) vilket också får anses vara "fritt fram". Men skulle du hitta ett foto från en privat samling skulle du nog behöva godkännande; men har du en privat samling bör det gå bra. Skulle det vara på subjekt som inte kan ge samtycke men inte vet vilka de är ska det nog gå bra ändå för att personen måste kunna identifieras för att det ska anses vara en personuppgift.
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,358
VIKTIG INFO SOM ÄR RELEVANT FÖR BOKEN OCH VAD LAGEN SÄGER!
Nu har jag börjat grotta ner mig och blev nyfiken på vad som faktiskt gäller. Som nämnt regleras detta av GDPR, där man ska samtycka till att ens personuppgifter (foto anses som det) sprids. Som nämnt anses det bara vara en personuppgift om du kan identifieras på bilden, så publikbilder osv. går därför mer eller mindre alltid bra.

Men man får faktiskt publicera bilder på folk utan deras samtycke också, i vissa syften.

Så här säger Svensk lag (2018:218):
Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten

7 § EU:s dataskyddsförordning och denna lag ska inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Artiklarna 5-30 och 35-50 i EU:s dataskyddsförordning samt 2-5 kap. denna lag ska inte tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.


Det betyder att om bilderna skulle anses ha journalistiska, akademiska eller konstnärliga ändamål skulle de kunna få publiceras ändå. Vilket boken faktiskt kan tänkas ha, speciellt då i journalistiskt ändamål. Integritetsskyddsmyndigheten har ett långt dokument om just de journalistiska undantagen.

I inledningen förklarar de det enligt följande:
Journalistisk verksamhet är enligt EU-domstolens praxis sådan verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, oberoende av genom vilket medium detta sker. Begreppet har således en bredare innebörd än i vardagligt språkbruk och omfattar inte endast yrkesmässiga journalister och traditionella massmedier, utan alla personer som bedriver verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Därmed omfattas, enligt IMY:s bedömning, exempelvis den åsikts- och opinionsbildning som politiska partier ägnar sig åt.

På sidan 23 hittar vi också Innebörden av begreppet ”journalistiska ändamål”, med följande punkter som de just hänvisar som relevanta till artikel 85 i dataskyddsförordningen och 1 kap. 7 § andra stycket dataskyddslagen:
  • Begreppet journalistiska ändamål ska ges en bred tolkning med hänsyn till yttrandefrihetens betydelse i demokratiska samhällen.
  • Möjligheten att göra undantag för journalistiska ändamål ska inte tillämpas endast på medieföretag, utan på alla personer som är journalistiskt verksamma.
  • Den omständigheten att en person inte är journalist utesluter inte att personen kan omfattas av undantagsregleringen.
  • Journalistisk verksamhet är sådan verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, oberoende av genom vilket medium detta sker. Formen eller mediet för informationsspridningen – om den är traditionell, som papper eller radio, eller elektronisk, som internet – är således inte avgörande för om behandlingen ska anses ske för journalistiska ändamål.
  • All information som görs tillgänglig på internet och som innehåller personuppgifter omfattas dock inte av begreppet journalistisk verksamhet.
Bokens syfte, att just sprida information om forumets 25 första år känns ytterst relevant i sammanhanget, då jag tror att man utan tvekan skulle kunna hävda att det därför anses ha journalistiska ändamål (utöver att också vara ett konstnärligt verk) i fotografiernas fall (nämligen att dela med sig av gamla träffar bland forumiter).

Vad betyder det för boken:
Att boken troligen skulle falla under de här undantagen gör att bilderna då skulle kunna publiceras utan personernas samtycke och att skulle de motsätta sig detta så skulle de inte kunna be oss att sluta att ge ut boken och att de troligtvis inte skulle kunna stämma någon för det. Sura kan de däremot bli, men kan inte göra mycket åt det.

Sedan ska vara amerikansk och säga att jag inte är någon advokat och att jag inte lusläst exakt allting, men det betyder att i lagens ögon ska du nog vara in the clear att publicera dem. Men det kan i sin tur finnas undantag ändå (t ex om någon skulle ha skyddade personuppgifter) såklart.

Och såklart, bara för att man får betyder det inte att man måste eller ska.
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,758
Location
Stockholm
VIKTIG INFO SOM ÄR RELEVANT FÖR BOKEN OCH VAD LAGEN SÄGER!
Nu har jag börjat grotta ner mig och blev nyfiken på vad som faktiskt gäller. Som nämnt regleras detta av GDPR, där man ska samtycka till att ens personuppgifter (foto anses som det) sprids. Som nämnt anses det bara vara en personuppgift om du kan identifieras på bilden, så publikbilder osv. går därför mer eller mindre alltid bra.

Men man får faktiskt publicera bilder på folk utan deras samtycke också, i vissa syften.

Så här säger Svensk lag (2018:218):
Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten

7 § EU:s dataskyddsförordning och denna lag ska inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Artiklarna 5-30 och 35-50 i EU:s dataskyddsförordning samt 2-5 kap. denna lag ska inte tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.


Det betyder att om bilderna skulle anses ha journalistiska, akademiska eller konstnärliga ändamål skulle de kunna få publiceras ändå. Vilket boken faktiskt kan tänkas ha, speciellt då i journalistiskt ändamål. Integritetsskyddsmyndigheten har ett långt dokument om just de journalistiska undantagen.

I inledningen förklarar de det enligt följande:
Journalistisk verksamhet är enligt EU-domstolens praxis sådan verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, oberoende av genom vilket medium detta sker. Begreppet har således en bredare innebörd än i vardagligt språkbruk och omfattar inte endast yrkesmässiga journalister och traditionella massmedier, utan alla personer som bedriver verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Därmed omfattas, enligt IMY:s bedömning, exempelvis den åsikts- och opinionsbildning som politiska partier ägnar sig åt.

På sidan 23 hittar vi också Innebörden av begreppet ”journalistiska ändamål”, med följande punkter som de just hänvisar som relevanta till artikel 85 i dataskyddsförordningen och 1 kap. 7 § andra stycket dataskyddslagen:
  • Begreppet journalistiska ändamål ska ges en bred tolkning med hänsyn till yttrandefrihetens betydelse i demokratiska samhällen.
  • Möjligheten att göra undantag för journalistiska ändamål ska inte tillämpas endast på medieföretag, utan på alla personer som är journalistiskt verksamma.
  • Den omständigheten att en person inte är journalist utesluter inte att personen kan omfattas av undantagsregleringen.
  • Journalistisk verksamhet är sådan verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, oberoende av genom vilket medium detta sker. Formen eller mediet för informationsspridningen – om den är traditionell, som papper eller radio, eller elektronisk, som internet – är således inte avgörande för om behandlingen ska anses ske för journalistiska ändamål.
  • All information som görs tillgänglig på internet och som innehåller personuppgifter omfattas dock inte av begreppet journalistisk verksamhet.
Bokens syfte, att just sprida information om forumets 25 första år känns ytterst relevant i sammanhanget, då jag tror att man utan tvekan skulle kunna hävda att det därför anses ha journalistiska ändamål (utöver att också vara ett konstnärligt verk) i fotografiernas fall (nämligen att dela med sig av gamla träffar bland forumiter).

Vad betyder det för boken:
Att boken troligen skulle falla under de här undantagen gör att bilderna då skulle kunna publiceras utan personernas samtycke och att skulle de motsätta sig detta så skulle de inte kunna be oss att sluta att ge ut boken och att de troligtvis inte skulle kunna stämma någon för det. Sura kan de däremot bli, men kan inte göra mycket åt det.

Sedan ska vara amerikansk och säga att jag inte är någon advokat och att jag inte lusläst exakt allting, men det betyder att i lagens ögon ska du nog vara in the clear att publicera dem. Men det kan i sin tur finnas undantag ändå (t ex om någon skulle ha skyddade personuppgifter) såklart.

Och såklart, bara för att man får betyder det inte att man måste eller ska.
Min bild är att det är juridisk oproblematisk att trycka bilder som inte är förnedrande eller uthängande. Inte på folk som super eller hånglar eller sover, typ.

Men jag ser inte heller någon anledning till att jubileumsboken ska pusha lagens gränser, eller ens ta några risker öht.
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,358
Min bild är att det är juridisk oproblematisk att trycka bilder som inte är förnedrande eller uthängande. Inte på folk som super eller hånglar eller sover, typ.

Men jag ser inte heller någon anledning till att jubileumsboken ska pusha lagens gränser, eller ens ta några risker öht.
Antar att det saknas ett inte där? Om så är fallet ja, det är inte heller oproblematiskt, då det kan anses vara skadande för deras karaktär och därmed förtal (en av sakerna som regleras i tryckfrihetsförordningen, där finns massor med exempel på annat man inte får göra).
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,358
Som sagt, jag ser ingen poäng med att vi ska chansa eller riskera någonting.
Det håller jag med om. Att vara respektfull kan vara värt mycket mer än att inte vara det.

Vill också slå ett slag för att det skulle gå att göra rolig layout för censuren! Typ en liten faktaruta, en tärning eller kanske kul inlägg som täcker en persons ansikte?
 
Joined
25 Oct 2013
Messages
350
Location
Kristianstad
Ditt första exempel är ett tydligt exempel på ett av de första undantagen krav på samtycke för att ta foton: allmän/offentlig plats. Dit räknas platser som är "öppna", till exempel parker, torg, gator osv. Man får publicera sådant man fotat eller filmat utan tillstånd på allmän och offentliga platser utan krav på samtycke. Så i en bok om Vällingby där man till exempel har bilder på Vällingby Centrum och torget så behövs inget samtycke från personer som går där. Däremot betyder det inte att man till exempel får springa och ta porträttfoton på folk och publicera hursomhelst – det kan till exempel ses som ofredande (om man ber om att inte få vara med på bild).

Nu vet jag däremot inte var Hellzons foton är tagna, men jag tvivlar på att det är sammanhang som räknas som offentliga platser – ett konvent är till exempel inte en offentlig plats, eftersom det är en tillställning med inträde.

Sedan har vi historiska fotografier. Här gäller den hårdaste regeln först och främst upphovspersonen och att det inte får publiceras utan dennes/deras anhöriges godkännande. Undantag är däremot om det anses som allmän egendom (t ex publicerat i sådant syfte, eller 70 år efter skaparens död). Vad gäller subjekten på sådana bilder så får man utgå lite från var du fått bilden: många historiska fotografier var ju ofta publicerade i offentliga sammanhang (t ex dagstidningar) så då har personerna på bilden gått med på att fotot publiceras offentligt och i flera fall (t ex journalistisk eller marknadsföring) med syfte att återpubliceras. Idag får vi ju också ofta tag på sådana bilder genom någon form av offentligt medium (hemsidor, böcker) vilket också får anses vara "fritt fram". Men skulle du hitta ett foto från en privat samling skulle du nog behöva godkännande; men har du en privat samling bör det gå bra. Skulle det vara på subjekt som inte kan ge samtycke men inte vet vilka de är ska det nog gå bra ändå för att personen måste kunna identifieras för att det ska anses vara en personuppgift.
Älskar sådana här svar. Det är tydligt och lärorikt. Mycket bra där. Tackar! =)
 
Top