Den ojämförligt bästa franco-belgiska serien är ju Thorgal. Helt ofattbart bra tecknad, i synnerhet, Rosinski är den typen av tecknare man bara kan drömma om att ha råd med i rollspelsvärlden, men Jean van Hammes tidsrese-plottlines är också något i särklass. Thorgal har varit otroligt inflytelserik på mig som rollspelsskribent. Thorgal-album är svåra att ranka var för sig, men "Alinoë" står ut, eftersom det har en helt fenomenal twist - det handlar om Thorgals fru som är fast på en ö med deras unge medan Thorgal är bortrest, och då dyker en mystisk lekkamrat plötsligt upp... "Alinoë" är en otroligt fin, dramatisk, hudnära berättelse om mor och barn, inte olik den hyllade skräckfilmen "The Babadook", och helt enkelt ett mästerverk, och förmodligen det enskilt bästa album jag någonsin läst ur den franco-belgiska traditionen. Ni behöver inte tvunget läsa några andra Thorgal-album, men snälla läs "Alinoë".
Det här albumet är den inbakad i på svenska, om ni inte kan gräva upp
Fantomen nr 7–9/1998 eller
Fantomen nr 25–26/2009 (den finns även som separat album på danska).
Jag vill också nämna Asterix, som har album som är rena mästerverk när det kommer till satir, i synnerhet det där Caesar försöker underminera gallerbyns ekonomi genom att skapa en ekonomisk boom kring bautastenar...
Jag inser att båda dessa har ganska lite att erbjuda som Troubleshooters-inspiration dock...
Av de trådstartaren nämnde är Den svarta ön absolut min favorit när det kommer till Tintin, och jag gillar också Det svarta guldet, där Haddock är så otroligt Haddock, och Tintin i Tibet, som verkligen prövar något helt nytt, och med större emotionellt djup - och lyckas.
Spirou har jag inte läst så mycket, men Dårarnas dal har jag läst, och den är verkligen briljant. Är andra Spirou-album lika bra, vilket jag har svårt att föreställa mig, är det en genial serie.