Nekromanti Full Light Full Steam

Möller

Hubert Hortlax
Joined
28 Sep 2008
Messages
3,202
Lu-kaazh, gizmo, Stövelkatten, Vicotnik, Übereil och jag lirade Full Light Full igår. Jag hade ju en tråd om spelet för ett tag sedan och ombads skriva en rapport när jag spelad det.

Jag gick igenom värld men framförallt regler lite kort och sen skapade vi rollpersoner. Det blev en mixad kompott. Lu-kaazh spelade unge, adliga löjtnant Russel som basade över artillerideck på solångaren HMS Empress of India, som vi skapade gemensamt. Stövelkatten var hans erfarna, skotska styckjunkare Carrol. Gizmo spelade Punjab, Lt. Russels storvuxna, tystlåtne tjänare. Vicotniks rollperson Lt. Backwater var Empress chefsläkare och amatörpsykolog. Überreil spelade Sandersson, skeppets tidigare kapten som flyttats nedåt till kvartersmästar-rang för att ge plats för stjärnskottet Porter (som också skapades gemensamt).

I halv panik skapade jag situationen : en degenererad guvernör drev den brittiska gruvasteroiden Furtuna ner mot undergången - kolonins militära befälhavare samarbetade med franska pirater för att störta guvenören medan marinkårssoldaten Mary Macintosh ledde ett soldatkollektiv i samma syfte. Spelarna fick hjälpa till med platser och personer. In i detta slängdes Empires of India och hennes besättning.

Vi förlorade i princip scensättningen redan från start. Saker och ting hände huller om buller. Vi hann med ett snuskigt möte med guvenören, ett krigsråd och en kaosartad avfärd med skeppet, en lite rymdstrid med piraterna och så en jakt-strid nere övergivna grottgångar.

Tematiska batterier är lite knepiga. Man måste ta en nackdel i en konflikt för att ladda dem, först då kan man ta fördel av dem i senare konflikter. Vicotnik sammanfattade med »jag har inget emot att min rollperson misslyckas ibland - men jag vill inte orsaka det själv«. Det ligger något i det.

Att skicka »byteslappar«, spoils scrips, fungerade halvdant. Det är ett system där man refererar till varandras tematiska batterier för att få XP och avsluta scener (vilket alltså inte skedde) Det skickades lappar, men inte så ofta och så stiligt som behövs för att det ska kännas vettigt.

Båda dessa grejer beror nog till på stor del på att spelet var nytt och främmande och att vi var väldigt många. Det var svårt att hålla reda på varandras tematiska batterier, särskilt då vi inte hade någon riktigt gemensam bordsyta. Dessutom kom spelarna inte riktigt igång med att berätta utanför sina rollpersoner, hur SLP:er och andras rollpersoner reagerar och agerar. Då kan man sätta upp konflikter åt varandra samtidigt som man refererar till batterier utan att ens egen rollperson tar till konflikt (något vi hade väldigt mycket av). Ansvaret få till det ligger hos mig som SL och spelpresentatör, men det är väldigt mycket att hålla reda på så det föll bort.

Det är nämligen ett väldigt komplext system. Det är nästan ett helt indie-system ihoplimmat med ett helt trad-system. Färdighetslistan är diger och det var inte givet vad som gick under vad. Det finns enormt mycket att hålla reda på.

Jag är dock inte emot att testa spelet igen. Eftersom det finns klara trad-element behöver rollpersonsgruppen vara mer fokuserad. Bäst fungerade Russel och Carrrol eftersom de naturligt hängde ihop, även Punjab kom med på ett hörn där (tystlåtna rollpersoner är dock svåra att engagera!). Jag tror dessutom spelet måste spelas på få deltagare, 4 kanske bara 3 stycken inklusive SL. Åtminstone tills man lär sig hur det är tänkt, då kan man nog få det att fungera.

Att skapa situationen medan spelarna gör rollpersoner fungerade, men resultatet var långtifrån optimalt. Alla konflikterna styrdes mot social interaktion, ingen vildmark eller teknik här inte, och det var lite oschysst. Att jag inte kom på att slänga lite skadade åt läkarens håll skyller jag också på kort förberedelse (och hade andra spelare som jag upplevde behövdes engageras än mer).
 

Lukas

Mannen i Gult
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,714
Location
Huddinge
Jag gillade spelet!
Trots att vi inte fick lappbrytande att flyta riktigt, och att vi alla sprang runt som yra höns, så hade jag väldigt kul.

Jag fick känslan av att regelsystemet nog kan bli ryggit intressant om man verkligen kan det, och settingen var fullständigt awesome(trotts avsaknaden av anarkistiska rymdbläckfiskar).
 

Vicotnik

Den onde
Staff member
Joined
28 Mar 2004
Messages
4,365
Som jag har förstått spelet och hur det hanterar scensättningen så är det starkt beroende utav att det är få personer (2-3 stycken) i varje scen för att då snabbare kunna referera till en persons tematiska batterier. Anledningen till detta är för att spelet bygger sin scensättning på att byteslapparna måste skickas runt och bli påskrivna av samtliga i scenen för att kunna avslutas.
Håller man ner antalet spelare i scenerna så ser jag inga problem med att vara flera spelare (4+) i FLFS, tror till och med det skulle kunna fungera rätt så bra om man lär sig hur man ska hantera scenerna.

Sen tror jag det är få som var med och spela som är vana att jobba med scensättning istället för att låta allt vara mer flyttande. Och här tror jag tyvärr att FLFS inte är särskillt optimalt för att lära sig scensättning.

Jag tror man verkligen måste tänka igenom vilka Tematiska batterier man ger sin karaktär i och med att de både ska användas som positiva och negativa. samt att det bör vara väldigt tydliga så att det går lätt att referera till för att systemet med byteslappar ska fungera.

Sen att vi inte beskrev vad andra gjorde utan endast vad den egna rollen gjorde tror jag beror på att spelet tillvis del försöker vara både samberättande och traditionelt på samma gång. De som hindrar en från att våga beskriva vad slp's gör är att det i vårat fall fanns en tydlig sl (Möller). vill man ha mer samberättande så tror jag det kommer bli bättre ifall samtliga deltagare ha sin egen spelarroll. Med detta så kommer man ifrån den begränsning som en sl utgör när det kommer till samberättande, nämligen att man vill inte kliva sl på tårna. Jag tror spelet skulle må mycket bättre ifall man kastade ut sl genom fönstret och endast lätt det vara ett samberättar spel. Har lite tankar på hur man skulle kunna göra det, men det orkar jag inte ta här.

Hur som helst så kan jag tänka mig att spela det igen.
 

Möller

Hubert Hortlax
Joined
28 Sep 2008
Messages
3,202
Vicotnik said:
Som jag har förstått spelet och hur det hanterar scensättningen så är det starkt beroende utav att det är få personer (2-3 stycken) i varje scen för att då snabbare kunna referera till en persons tematiska batterier. Anledningen till detta är för att spelet bygger sin scensättning på att byteslapparna måste skickas runt och bli påskrivna av samtliga i scenen för att kunna avslutas.
Håller man ner antalet spelare i scenerna så ser jag inga problem med att vara flera spelare (4+) i FLFS, tror till och med det skulle kunna fungera rätt så bra om man lär sig hur man ska hantera scenerna.
Håller helt med. Mer fokuserade scener där bara några spelare deltar gör nog att byteslapp-systemet fungerar bättre. Men det riskerar ju att bli lite tråkigt för de som inte är med.

Vicotnik said:
Sen tror jag det är få som var med och spela som är vana att jobba med scensättning istället för att låta allt vara mer flyttande. Och här tror jag tyvärr att FLFS inte är särskillt optimalt för att lära sig scensättning.
Verkligen. FLFS saknar helt riktlinjer för att sätta scener. Kanske borde man lyfta in dem från Evolutionens Barn (för där var det en liten check-lista att gå igenom när man satte en scen, tror jag).

Vicotnik said:
Jag tror man verkligen måste tänka igenom vilka Tematiska batterier man ger sin karaktär i och med att de både ska användas som positiva och negativa. samt att det bör vara väldigt tydliga så att det går lätt att referera till för att systemet med byteslappar ska fungera.
För er andra, Vicotniks rollperson hade batterierna krigsveteran, besserwisser och optimist.

Dina tematiska batterier fungerade inte i spel, det håller jag helt med om. Men jag tror det skulle gå att få dem att fungera. Åtminstone krigsveteran, som är med som exempel i spelet.

Även om det inte är lika lätt att referera till Optimist som till Skotte borde det gå. Stövelkatten kunde ha berättat »När jag kommer in i sjukstugan möts jag en matros med rödgråtna ögon men ett leende på läpparna. Att Backwater har en "bra känsla" trots läget vi är i tycks smitta av sig«. Det är lite sånt jag menar om att berätta utanför sin rollperson.


Vicotnik said:
Sen att vi inte beskrev vad andra gjorde utan endast vad den egna rollen gjorde tror jag beror på att spelet tillvis del försöker vara både samberättande och traditionelt på samma gång. De som hindrar en från att våga beskriva vad slp's gör är att det i vårat fall fanns en tydlig sl (Möller). vill man ha mer samberättande så tror jag det kommer bli bättre ifall samtliga deltagare ha sin egen spelarroll. Med detta så kommer man ifrån den begränsning som en sl utgör när det kommer till samberättande, nämligen att man vill inte kliva sl på tårna. Jag tror spelet skulle må mycket bättre ifall man kastade ut sl genom fönstret och endast lätt det vara ett samberättar spel. Har lite tankar på hur man skulle kunna göra det, men det orkar jag inte ta här.
Det finns instruktioner i spelet för hur man tar bort SL. Jag är dock inte helt säker på att jag vill göra det.

Det finns en konstighet i hur situationen skapas. Det är ju ett »äventyr« med hemligheter, och det fungerar ju inte att delegera SLP-spel om spelaren då inte vet vad SLP:n vet.

Till att börja med skulle jag dock lösa det med att inte delgera SLP:er. Jag gjorde det i stor utsträckning för att engagera de spelare som inte var med i handlinge just då. Lite onödigt, läktaren kan vara nog så trevlig ibland. Med färre deltagare blir det också mindre nödvändigt att delegera sånt.

Sen funderar jag på att jag som SL ska vara tydligare med situationen. Ni ska snabbare få reda på vad det är som pågår, grejen blir istället att reagera på det. Dethär är nog en skada från mitt MCB-spelledande. Om jag dessutom förbereder situationen innan spelmötet kan jag inkludera det SLP:erna vet på små kort. Spelaren som får spela Marinkårssoldat Macintosh läser »leder ett soldatkollektiv som ska störa guvenören och driva kolonin socialistiskt». Kan vara kul.

Men, trevligt att du tyckte om det!
 

Vicotnik

Den onde
Staff member
Joined
28 Mar 2004
Messages
4,365
Jag tror man måste bestämma sig ifall du ska spela spelet som samberättande eller inte. Och väljer du att inte ha det som samberättande så bör du nog kasta ut byteslappsystemet samt du som sl sätter och bryter scener. Jag tror det blir svårt att ha både och.

Om du helt släpper sl rollen så kommer du ändå få ett skysst äventyr, skillnaden som man får göra då är att definera läget/situationen gemensamt innan man börjar spela. Och har du ingen sl så kommer även du bli överaskad av vad för hemligheter och ploter som kan komma att upstå under spelets gång.
Och släpper du rollen som sl så kommer spelarna våga sig mer på att spela ut slp's då de inte har någon direkt begränsning i vad slp'n vet.
 

gizmo

temporary sunshine
Joined
27 Oct 2008
Messages
825
Location
Stockholm
Inte tid att skriva alltför mycket, vill bara säga att jag gillade settingen väldigt mycket, och att jag tror att man kan säkert få till en mer ordnad scensättning, om man skärper sig lite. Jag gillar också att man ha tematiska batterier öht, för att de hjälper en att ha mer klart för sig vad det är som driver ens karaktärs handlingar/beslut.

Men just det där med att skicka runt byteslappar tror jag är jag inte särskilt förstjust i. För att det drar fokus upp på spelarnivå, på det rent taktiska. Jag brukar ha fullt upp med att komma på vad min karaktär nu skulle säga/göra i en situation, utan att behöva lägga yterliggare en bit av min koncentration på vem av spelarna jag nu ska ge en lapp. Och eftersom jag inte bryr mig ett dugg om XP ger de mig ingen motivation att ge bort lappar.

Jag antar att tanken bakom detta är att hjälpa en att se mer av karaktärerna i sina medspelare, dvs att inte glömma under spelet att man nu pratar med någon som är en bister gammal admiral eller en skotsk matros eller whatever. Men detsamma kunde man kanske uppnå genom att ha på sig vissa prylar, något med skotskt mönster eller måla på sig en mustasch eller en smiley, alltså optiska tematiska batterier. Och sedan helt enkelt försöka binda in de där attributerna i spelet rent intuitivt, inte av spelartaktiska skjäl, men hellst av berättarskjäl.

Ah, oh sedan gillade jag att man har sin egen karaktär, men ibland spelar en NPC, och att NPCerna blir mer färgglada genom att spelas av olika personer i olika scener.

Men nu måste jag jobba igen…
 
G

Guest

Guest
Mycket trevligt spelmöte. Kul att jag fick vara med! :gremsmile:
Mina små tankar om spelet;
<ul style="list-style-type: disc">[*]Byteslapparna/spoils script
Som säkert någon nämnt så behöver man ta sig både en och två funderare på hur man uttrycker sina tematiska batterier för att få till bra krokar som folk kan dra i.
Det kändes dock lite som att man ibland krystade fram något för att få skicka en lapp. Jag lyckades ju ett tag samla på mig en jäkla hög med byteslappar ^^[*]Tematiska- och skeppsbatterier
Det här var det bästa i spelet tycker jag. (och den fräsiga tärningsmekaniken).
En sak som är lite konstigt dock är att man först måste använda batteriet negativt innan man kan dra nytta av bonusen. Jag skulle hellre se att man kan nyttja bonusen först men då måste nästa grej man gör med det ha en negativ påverkan. Typ som när vi skulle skjuta på fransosen och jag först etablerar att vårt spionskepp är lite sämre rustat med kanoner för att i nästa "runda" etablera att det är så för att skeppet istället har asfet optik.[/list]
 
Top