Nekromanti Funderingar kring motanfall och annat

[Magnus L]

Har diverse funderingar angående turodning och motanfall.
Motanfallen har med de reviderade reglerna blivit väldigt mycket sämre och om man dessutom inte använder sig av relativt initiativ så har man mycket effektivt sänkt svårighetsgraden mot ensamma kraftfulla fiender.

Till exempel ett grottroll har absolut inte skuggan av en chans mot tre krigare längre. Han kommer definitivt inte vinna initiativ mot alla tre vilet gör att alla får puckla på honom innan han får göra sitt anfall som gör halv skada och så håller det på.

Det blir en lite annorlunda situation om man använder sig av relativt innitiativ men det blir fortfarande en lätt match för gruppen.

Förslag på husregel för att avhjälpa detta är: Om ingen annan handling än motanfall utförs så gör motanfallet full skada.

Vad tycker ni?

Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar. Hur vet försvaren att attacken missar med en halv centimeter? I den situationen skulle jag nog inte ta chansen utan jag höjer nog skölden. Jag menar, jag kan ju inte titta på svärdet när hugget faller och avgöra om det träffar eller inte?

Hur tänker ni här? har ni infört några husregler?

 

[lijat]

Jag har alltid kört så att motanfall ger full skada (svårt nog när det kommer sist) och att anfall och försvar slås samtidigt. jag kör desutom med att försvaret bara behöver lyckas det behöver altså inte lyckas bätträ en motståndaren.

Lijat - som tycker att det finns vissa underligheter i eons stridssystem

 

[Jaggernaut]

Om ingen annan handling än motanfall utförs så gör motanfallet full skada.

Det där gillar jag. Först (för länge sedan) har vi kört med att motanfall gav full skada men upptäckte senare att reglerna hade en annan mening så nu har det blivit så att vi spelar med halv skada vid motanfall, än fast vissa spelare blev lite griniga.

Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar.

Har jag alltid struntat i. Jag tycker som du att det är lite svårt att i förväg veta ifall anfallaren kommer att träffa eller inte.

 

[Hungmanmoojoo]

Hmm... intressanta frågeställningar... det första har jag nog inget svar på.. har liksom inte tänkt på det förut.(och inte heller spellett så mykket).

men

Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar. Hur vet försvaren att attacken missar med en halv centimeter? I den situationen skulle jag nog inte ta chansen utan jag höjer nog skölden. Jag menar, jag kan ju inte titta på svärdet när hugget faller och avgöra om det träffar eller inte?

Hur tänker ni här? har ni infört några husregler?

om jag inte minns helt fel så ska man inte tolka ett färdighetsslag i strid som ett svärdshugg (eller yxhugg eller whateverhugg/klubb/stikk) utan som en hmm. strid; en serie manöver och utfall som när färdigetsslaget lykkas innebär en träff som är såpass allvarlig att den gör skada..(kanske) och därmed kan man okkså räkna att man försvarar sig hela tiden men när anfallaren träffar behöver man jobba lite hårdare okk får då slå ett färdighetsslag med sin sköld, svärd eller undvika.

så tänker jag iallfall.. jaja..

 

[Hartland]

Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar. Hur vet försvaren att attacken missar med en halv centimeter? I den situationen skulle jag nog inte ta chansen utan jag höjer nog skölden. Jag menar, jag kan ju inte titta på svärdet när hugget faller och avgöra om det träffar eller inte?

Man utför fortfarande sin försvars manöver. Man bara lyckas automatiskt eftersom han missar.

I övrigt tycker jag att det borde finnas någon sorts gräns mellan vad som är ett försiktigt motanfall och ett "jag-bryr-mig-inte-om-mina-anfallare"-motanfall som då ska göra full skada... Men hur man löser det regeltekniskt vet jag inte

/Hartland - nått att göra under ladningstiderna

 

[Hjalle]

Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar. Hur vet försvaren att attacken missar med en halv centimeter? I den situationen skulle jag nog inte ta chansen utan jag höjer nog skölden. Jag menar, jag kan ju inte titta på svärdet när hugget faller och avgöra om det träffar eller inte?

Tja, man kan mycket vä'l höfta till det och säga att anfallet hade träffat om inte rollpersonen blockerat/parerat/undvikit.

-Hjalle

 

[Magnus L]

Man utför fortfarande sin försvars manöver. Man bara lyckas automatiskt eftersom han missar.

Vilket innebär svårighetsökning eller?

 

[Magnus L]

om jag inte minns helt fel så ska man inte tolka ett färdighetsslag i strid som ett svärdshugg (eller yxhugg eller whateverhugg/klubb/stikk) utan som en hmm. strid; en serie manöver och utfall som när färdigetsslaget lykkas innebär en träff som är såpass allvarlig att den gör skada..(kanske) och därmed kan man okkså räkna att man försvarar sig hela tiden men när anfallaren träffar behöver man jobba lite hårdare okk får då slå ett färdighetsslag med sin sköld, svärd eller undvika.

Mmm..så fungerar ju striden i DnD. Där allt inklusive sköld bara ökar anfallarens svårighet. Men i Eon med dess definierade handlingar och svårighetsökning så klarar jag inte riktigt att tänka så. Det funkar helt enkelt inte utan man får nog faktiskt vara så god att välja antingen eller.

D.v.s. antingen så måste man utföra försvaret och får svårighetsökningar eller så slipper man.

 

[Magnus L]

jag kör desutom med att försvaret bara behöver lyckas det behöver altså inte lyckas bätträ en motståndaren.

Det var ju inte grejjen..problemet var: behöver du säga att du vill utföra försvarhandling innan du vet om anfallet träffar eller inte?

 

[Kenzui]

Ok men ett grottroll ska inte ta tre personer, om personerna är hyffsade iaf.
Mina husregler säger att om man tänker parera så bestämmer man sig för det, kommer det ett hugg har man nästan redan satt up skölden. Altså blir det en parering. Men jag brukar inte slå så mycket tärningar, istället så spelar jag realistiskt, men det går jag inte in på nu.

 

[Pendragon]

Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar. Hur vet försvaren att attacken missar med en halv centimeter? I den situationen skulle jag nog inte ta chansen utan jag höjer nog skölden. Jag menar, jag kan ju inte titta på svärdet när hugget faller och avgöra om det träffar eller inte?

Jag gillar det som det är. Ett illa riktat anfall kräver ingen anstränging för att undvika eler parera.
Dessutom så inför det, efter man har gett fummelreglerna en välförtjänt pungspark, en gräns på hur många anfall anfallren vågar sig på. Tar han i mer än vad han klarar nu kommer svårigheten på ett eventuellt motanfall bli läskigt lågt... samtidigt som det blir inihelsickes svårt att lyckas med det där instinktiva försvaret.

/Joel

 

[Honken]

Förslag på husregel för att avhjälpa detta är: Om ingen annan handling än motanfall utförs så gör motanfallet full skada.

Själv tycker jag nog att reglerna fungerar som de gör. Någon naktdel ska de ha för att de blivit försvarare under rundan. Något ska de väl vinna på det faktum att man vill vara anfallare.


Nu till fundering nummer två. Enligt reglerna behöver inte försvare blockera/parera/undvika attacker som missar. Hur vet försvaren att attacken missar med en halv centimeter? I den situationen skulle jag nog inte ta chansen utan jag höjer nog skölden. Jag menar, jag kan ju inte titta på svärdet när hugget faller och avgöra om det träffar eller inte?

Tja, som jag läste tidigare i den här tråden, den defensiva handlingen görs, men man behöver inte slå för att se om man lyckas. Så det blir ändå svårighetsökningar på grund av fler handlingar. Vill SL kan man ju slå bara för att se om det blir fummel, helst om det börjar vara många tärningar inblandade.

/Honken