Jag är tyvärr inte så insatt i Super Sentai, men jag råkar känna en grupp Sentai-fans i Staterna, varav de flesta är queer, och på en fest jag var körde man nonstop inledningssnuttarna från en massa gamla balla japanska TV-serier, de flesta antingen i Sentai-genren eller sådant som "Kamen Rider". Typ 100 stycken, i loop.
Detta påtal om sånt... och en form av skräpkultur jag gillar:
Inledningssnuttar i TV
Något av den koolaste musiken som finns skrivs för det här, och skriver man inte egen plockar man ut kul existerande musik. Det är också ganska lattjo att se hur man designar introt för att visa serien. Ibland är den mer spännande än själva serien. Det kanske bästa exemplet är The A-Team, som har en härligt smattrande, medryckande signatur, betydligt roligare än serien (och den är ändå ganska OK). Gamla svenska informationsprogrammet Kust och Hav brukade farsan titta på för han var gammal sjöman, och dess signatur - en shanty sjungen till skumma silhuettanimeringar av dykare, båtar och hälleflundror - var definitivt konst.
Sedan har jag några fruktansvärt normala geek-kulturyttringar jag gillar också. Jag har själv alltid undrat vad som skulle hända om Batman mötte Stål-Kalle och så, så jag gillar inte bara superherofandom i allmänhet utan fan fiction i synnerhet och crossovers i supersynnerhet. Ibland är den fanimej så mycket roligare än dom riktiga manusen... En kille på Wold Newton-listan har liksom gjort en Elseworld av X-Men och The League (filmen på LoEG), som börjar med att den förlamade detektiven Xavier Holmes får besök av Lord Greystoke, alias Lo-Gann, Apornas Konung, som vill ta att Holms skall ta reda på hans förflutna...
Sedan gillar jag sitcoms och frågesporter, och när man rör sig bland geeks måste det vara en dödssynd!
Erik
