Nekromanti Gudar och drama

[Eksem]

Återigen ett nytt steg i mitt spelkonstruerande där tankehjälp och input krävs från vettigare människor än mig.

Då rollpersonerna är tänkta att vara verkligt exceptionella personer och är med om gudastyrda händelser och kanske reser sig att kämpa med gudarna själva krävs det regler för sådant. Tyvärr har jag inte riktigt tänkt ut vettiga gudaregler (exempelvis en generell regelmekanik för något sånt här: offrar man inte något till havets härskarinna innan en lång båtresa kommer man drabbas av otur på sjön). Det krävs också någon typ av dramaregler med lite mer finess än bara Drakar och Demoners Hjältepoäng. Några tankar kring sådant?

 

[alovesupreme]

tveksam till regler

Jag vet faktiskt inte om regler är det bästa sättet att lösa ett sådant problem. Fördelen med regler är att allt blir ganska bestämt och enkelt att behandla (annars så försvinner ju i princip poängen med regler).

Men är det verkligen det du vill ha? Vill man att gudar ska vara förutsägbara och att man ska ha en mall på hur man ska kunna blidka dem? För så som jag ser på det hela så tar regler bort både mystiken och dessutom så gör de regelsystemet ännu tyngre för en sak som går att lösa mycket enklare på andra sätt.

Personligen så ser jag hellre att du skriver en artikel i spelet med vägledningar för hur en spelledare ska reagera på figurernas rollspelande istället. Om han påpekar hur folk tillber och har gjort det uppenbart för rollspelarna att böner, offringar osv är en stor del av folkets vardag så bör de hellre lägga den delen just på rollspel istället för regler. För inte bara innebär det att rollspelande blir lite intressantare och mer stämningsfullt det innebär även att du slipper tynga regelsystemet mer än vad som behövs. För av vad jag minns så var även tanken med ditt regelsystem att det skulle vara smidigt och enkelt?

Att spelarna ska rollspela sina böner sedan betyder ju iofs inte att det inte kan vara en del av ett regelsystem om du sedan skulle få för dig att låta modifikationer bero på deras rollspelande. Det är väl dessutom den vägen jag skulle föredra om jag nu definitivt hade tänkt mig regler för böner och offringar. Dvs. Spelarna rollspelar böner och allt de gör för att vara gudarna till lags, du (SL) utgår från det och reflekterar över hur guden tar deras brown-noseing och därefter bestämmer du effekter.

 

[Man Mountainman]

Jag diggar när gudarna funkar som människor. Inte de högsta gudarna, kanske, men så länge de är så pass långt ned i hierarkin att det är meningsfullt för en människa att ta sig an dem så tycker jag att de ska vara så människolika att de går att identifiera sig med. Därför skulle jag uppskatta om gudar fick speldata enligt samma modell som vanliga människor (men på en annan nivå, naturligtvis). Utöver dessa får gudarna sedan diverse gudomliga förmågor. Över sin "domän" är det väl rimligt att en gud har nästan total kontroll.

 

[Gurgeh]

Jag har haft liknande tankar när jag funderat på ett fantasy-rollspel inspirerat av grekisk mytologi. Min tanke var att gudarna skulle fungera just som hjältepoäng gör i Drakar och Demoner. Rollpersonen har någon sorts värden som representerar hur väl han ligger till hos olika gudar. Dessa värden modifieras när han gör olika saker, till exempel offrar till en gud, stjäl gudens hund eller förbannar guden för att han är en egoistisk skitstövel. Positiva värden skulle sedan kunna användas för att förbättra färdighetsslag (vilket förklaras som att guden hjälper rollpersonen på något sätt) och för andra saker, medan negativa värden kan användas för att hjälpa rollpersonens motståndare när spelledaren tycker att det verkar lämpligt. Jag har dock inte kommit längre än så i funderingarna kring ämnet.

/tobias

 

[Eksem]

Ah, det var ett soft tänk. Det ska jag helt klart fundera lite kring. Jag tror att jag tar den idén och använder den själv, faktiskt. Tack så mycket.

Nu ska jag bara fundera på hur det ska genomföras rent praktiskt...

 

[Gurgeh]

Vad man måste tänka på är att införa något form av balanssystem så att man inte kan springa runt och offra till alla gudar lite halvhjärtat för att få fördelar. Man skulle kunna göra så att offer endast fungerar på ett fåtal favoritgudar, eller att offer bara håller kvar gudens inställning på en viss nivå, medan det krävs andra isatser för att förbättra gudens inställning.

/tobias

 

[Pom]

Inte tveksam

Bara för att det finns regler för hur böner, offer, gudomlig intervention och liknande fungerar behöver det inte innebära att mystiken går förlorad. Det är egentligen bara att använda samma hemlighetsmakeri med gudar som med andra mäktiga SLP: spelarna får inte utan vidare veta gudarnas värden, förmågor och agendor.

Av samma skäl är det däremot bra om SL har utförlig info om sådant.

Om rollpersonerna skall umgås mycket med gudar blir det bara trist om gudarna är helt oförutsägbara och outgrundliga. Det måste med tiden få tona fram personligheter, preferenser, begränsningar i deras makt och liknande.

 

[Renfield]

Man skulle enkelt kunna utveckla den idén till en "check-lista" där varje punkt är värd ett visst antal poäng eller pinnar eller liknande. Så om Berra Barbar redan har offrat så mycket som behövs till Björnguden hjälper det inte att offra mer, då den punkten redan är "kryssad"..
Istället måste han hitta på något annat..

 

[Feliath]

Vad man måste tänka på är att införa något form av balanssystem så att man inte kan springa runt och offra till alla gudar lite halvhjärtat för att få fördelar.

Är inte det rimligaste och mest naturliga, särskilt när man har att göra med bråkiga grekiska gudar eller motsvarande, att varje gud har en eller en bunt fiender, i vars aktning man sjunker med en plopp varje gång man ökar en plopp i den aktuelle gudens aktning, och tvärtom? Odysseus, Poseidon och Athena känns som det givna exemplet.

Alltför svårt att bokföra borde det heller inte vara, även om det blir krångligare ju fler gudar och relationer mellan dem det finns.


/Feliath - gick och lade sig för en halvtimme sedan