I helgen speltestades Gudasaga. Vi har börjat en liten tradition att skriva om sagan som skapades under spelmötet till små krönikor. Dels för att visa vilka sorters sagor spelet berättar, men mest för att vi tycker att berättelserna som skapas är så mysiga att vi verkligen vill dela med oss av dem. En viktig del av sagotraditionen i nordisk mytologi är ju just att sagorna berättas vidare.
Här kommer första krönikan.
-------------------------------
Sagan om hur Heimdalls horn blev stulet och återfunnet.
Spelguden Funja och skaldekonstens gud Ygge vandrade i Asgård när de såg att Heimdall kom emot dem med upprörd min. Han vände sin väska ut och in som att han letade efter något.
”Jag tycks ha förlorat Gjallarhornet.”
Heimdall misstänkte att det var Loke som låg bakom, och att han smugit sig ner till Mannheim. Funja och Ygge bestämde sig för att hjälpa Heimdall och reste efter Loke för att hämta tillbaka hornet.
I Mannheim fann de den skog där Heimdall senast skådat Lokes närvaro, men han fanns ingenstans att finna. Funja hade en mantel som lät honom förvandla sig till en mus, och han gjorde just det. Han började leta spår, men lyckades inte hitta några.
Med hjälp av sin mungiga som låter honom tala med djur rådfrågade Ygge i stället en räv vid namn Rödgrim, som berättade att Loke hade gömt sig i en väldig ek i skogens mitt. Så Funja och Ygge begav sig ditåt.
Mycket riktigt satt Loke inuti trädet, som visade sig innehålla en jättestor sal, större på insidan än vad av utsidan att döma möjligtvis kunde vara. Loke vägrade först berätta någonting om hornet, men Funja – den tålmodigaste av alla gudar – var väl medveten om Lokes dåliga tålamod. Han satte sig mittemot Loke med armarna i kors.
”Du kommer inte få gå någonstans förrän du berättar var du har gömt hornet. Jag kan vänta här i veckor om så behövs. Vi sitter här och gör ingenting tills du berättar.”
Och mycket riktigt gav Loke snart upp, uttråkad till den grad att han inte längre stod ut. Han berättade att han gömt hornet på en närliggande gård, och han ledde de två andra dit utan vidare protester.
Vid gården pekade Loke ut hornet som låg vid ett träd, men han vägrade närma sig det. Ygge anade oråd och bad Loke hämta hornet. Men Loke vägrade. Till slut gav Ygge upp och gick för att plocka upp det på egen hand, men hornet gick inte att lyfta! Hur han än tog i kunde han inte rubba hornet ens en millimeter! Funja tänkte att även om hornet är väldigt tungt borde det bli lättare att bära i musform, så han lade sin mantel över det och förvandlade det till en mus.
Det var med stor förvåning gudarna först såg hur hornet förvandlades till en stor sovande jätte innan det sedan blev till en liten mus. Loke skrattade åt sina egna påhitt. Han hade förvandlat en jätte att se ut som ett horn för att retas med de andra!
Men nu var Funjas och Ygges tålamod slut.
”Berätta var hornet är, annars förvandlar jag dig till en mus och Ygge kallar på räven Rödgrim att äta dig hel!” krävde Funja. Loke, som vid det här laget darrade av blotta tanken på att bli uppäten av räven pekade ut var det riktiga hornet fanns.
Heimdall blev mycket glad när Funja och Ygge återvände med hans horn. Var Loke tog vägen hann ingen se. Troligtvis är han iväg och planerar nya upptåg.